Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fattig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och representanter, å landet, der den kallas
herredstyrelse (häradsstyrelse), af ett formandskab
och representanter. På landet kunna, med konungens
bifall, flere fattigdistrikt förenas till ett
och likaledes ett formandsdistrikt delas i flere
fattigdistrikt. – Hvar fattigvården skall erhållas
bestämmes af hjemstavnsrätten (hemortsrätten),
hvilken är antingen ursprunglig eller förvärfvad. Den
ursprungliga hemorten är för infödd den, hvarest
modern vid understödstagarens födelse hade
hemortsrätt, och för naturaliserad det distrikt, i
hvilket han vid utfärdande af naturalisationsbrefvet
hade fast uppehåll. Den förvärfvade hemortsrätten
angifver såsom hemort det fattigdistrikt, hvarest
någon efter fyllda 15 år haft fast uppehåll i två på
hvarandra följande år. Förvärfvandet afbrytes genom
fattigunderstöd, i detta dock ej inbegripet visst
slag af sjukvård. Öfverenskommelser om att hindra
inflyttning från andra distrikt äro ogiltiga. Den
hemortsrätt någon eger, då han fyller 62 år, behåller
han under sin återstående lifstid. Hustrun har mannens
hemortsrätt och behåller den efter äktenskapets
upplösning, till dess annan förvärfvats. Minderåriga
äkta barn hafva faderns, så länge han lefver, sedan
moderns, om hon lefver efter honom. Oäkta barn hafva
moderns. Det är öfverlemnadt åt fattigvårdsstyrelsen
(fattigkommissionen) i fattigdistriktet att, med de
inskränkningar lagen innehåller, bestämma ett sådant
sätt för försörjning eller understöd, som på hvarje
ort lämpar sig efter de fattiges behof och ställning
samt andra för handen varande omständigheter. Den
vigtigaste af förenämnda inskränkningar består
deri att det sätt till försörjning af fattige, som i
lagarna kallas "omgangslägd", och som motsvarar vår
äldre socknegång eller gång på roten (d. v. s. att
den fattige turvis försörjes af de besutne inom
fattigdistriktet), ej får användas i fråga om
sådana fattige, hvilka ej kunna sköta sig sjelfva,
t. ex. sjuka, vanvettiga eller barn. Dessa senare få
ej häller "lägges i årslägd"; d. v. s. bortlegas
till underhåll för ett år i sänder. För äldre
barn är dock detta försörjningssätt medgifvet;
men det bör tillses, att de, så vidt möjligt är,
förblifva flere år i samma familj. Tiggeri är
förbjudet. Tvångsarbetshus kunna upprättas af
hvarje kommun särskildt eller af flere gemensamt. –
Fattigvården bestrides genom en fattigskatt, som
skall å landet uttaxeras dels såsom grundskatt,
dels såsom afgift på förmögenhet och inkomst;
i stad skall den i sistnämnda form uttagas. – Inom
fattigdistriktet, som för fattigvårdens handhafvande
indelas i underdistrikt (dessa åter i rotar), utgöres
fattigvårdsstyrelsen af en fattigkommission, hvilken
består af pastor och valda ledamöter. I städerna är
en magistratsperson ordförande i fattigkommissionen,
men denna plats kan äfven, med konungens samtycke,
öfverlåtas åt en vald och aflönad person, som
icke är magistratsperson. Fattigvårdskommissionen
biträdes af tillsyningsmän for underdistrikten och
af rotemästare. Tillsyningsmän på landet äro de valde
ledamöterna i fattigkommissionen.
Enligt den genom Departementet for kirke- og
undervisningsväsenet år 1880 utgifna
fattigstatistik för år 1877 utgjorde antalet
understödstagare sistnämnda år 123,951 personer
och fattigdistriktens antal 3,036. Slutsumman för
fattigvårdens utgifter utföres till kronor 6,299,738,
hvarifrån dock lärer böra afdragas det såsom kontant
behållning vid årets slut utbalanserade
belopp ............... kronor 526,614.
då de under året verkligen bestridda utgifterna
utgjort ............ kronor 5,773,124.
I Danmark är rätten till fattigvård vidsträcktare
än i de båda andra skandinaviska landen, i ty att
grundloven af d. 28 Juli 1866 ("Danmarks riges
gjennemsete grundlov af 5 Juni 1849") § 84 uttalar
såsom allmän regel, att den, som icke sjelf kan
lifnära sig och de sina och hvars försörjning icke
åligger någon annan, är berättigad att erhålla
hjelp af det allmänna, dock mot skyldighet att
underkasta sig de förpligtelser, som lagarna
påbjuda. De vigtigaste lagbestämmelserna derom
äro Reglementet 5 Juli 1803, Plakatet 20 Februari
1817, Plakatet 28 Dec. 1827, Plakatet 6 Nov. 1839,
Förordn. 24 Januari 1844, Loven 12 Mars 1864. –
Fattigvården åligger kommunen. Stad utgör egen
kommun, likaså på landet socknen; dock kunna flere
socknar vara förenade till en gemensam kommun, om de
tillhöra samma pastorat (prästegield). – Fattigvården
skall lemnas af den kommun, som är den fattiges
försörgelsested (försörjningsort, hemort). När en
fattig ej har förvärfvat annan försörjningsort, är
denna hans födelsekommun, hvarmed förstås den ort,
der hans föräldrar vid hans födelse hade sitt hem,
eller, om de då intet hem egde, voro berättigade
till fattigförsörjning. Om det är ett oäkta barn,
skall den ort, der modern tiomånadersdagen före
barnets födelse hade fast uppehåll eller tjenst,
eller om hon ej då egde fast uppehåll, hade sin
försörjningsort, bestämma barnets. Födelseorten
förblifver den fattiges försörjningsort, intill
dess han, efter fyllda 18 år, uppehållit sig i
annan kommun oafbrutet i fem år. Den kommun, der
han senast i fem år oafbrutet vistats – tillfälliga
afbrott icke beaktade –, blifver hans förvärfvade
försörjningsort. Äfven utländingar förvärfva rätt till
fattigvård genom oafbruten vistelse i fem år inom en
kommun. Den vistelse, på grund af hvilken skyldighet
att lemna fattigvård kan komma att drabba en kommun,
anses dock afbruten, om vederbörande inom den
lagbestämda tidens förlopp åtnjutit fattigunderstöd
till följd af behof, och anmälan derom blifvit af den
kommun, som lemnat understödet, gjord till den, som
varit rätt försörjningsort. Tillfällig sjukhjelp
medför dock ej sådan verkan. Kan ingen kommun
utletas, hvarest den fattige genom födsel eller
fem års uppehåll eger försörjningsort, skall han
försörjas af den kommun, der hän under de sista fem
åren längst (dock minst ett år) uppehållit sig. Men
skulle ej häller med denna regel kunna utletas
en försörjningsort, skall han underhållas af den
kommun, der han finnes; dock kan denna kommun fordra
godtgörelse af amtsrepartitionsfonden (länskassan),
om det är en landskommun, eljest af amtets (länets)
samtliga städer efter fördelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
