Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Firma - Firmament - Firman - Firmenich, Johann Matthias Richartz - 1. Firmian, Leopold Anton von - 2. Firmian, Karl Gotthard von - Firmicus, Julius Maternus - Firminy - Firn - Firozpur (Ferozepore) - Firth - Firuzabadi, Medjid-ed-din-Abu-Thaher-Muhammed - Fiscaliter - Fisch - Fischart, Johann (Mentzer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taga del", men i affärspraxis har det bruket allt
mer börjat göra sig gällande att kalla hvarje namn,
hvarunder en affär bedrifves, för firma, äfven
om det, såsom ofta är fallet, är hufvudmannens
familjenamn. – I nämnda förordning stadgas, att
"rätta namnen på de personer, som uti bolaget
taga del och för firman äro ansvarige", äfvensom de
förändringar, hvilka i sammansättning och ansvarighet
kunna ega rum, böra inom tre månader, efter det
bolaget öfverenskommet och slutadt blifvit, eller
förändringen timat, vid vite af 300 rdr spec. (450
kr.) inför vederbörande domstol uppgifvas. – Se Bolag,
Procura.
Firmament (Lat. firmamentum, stöd, fäste),
himlafästet, himlahvalfvet. – I betydelsen "himmel"
förekommer ordet ej i den klassiska romerska
literaturen. I senare tiders latin har det stundom
betydelsen "tak"; och den tyske filologen J. G. Eccard
förklarar, att ordet firmamentum, användt om himlen,
är likabetydande med orbis tectum, "jordens tak".
A. L-n.
Firman, oriktig form for Ferman.
Firmenich, Johann Matthias F. Richartz, tysk skald,
f. 1808 i Köln, nära förbunden med Thorvaldsen,
H. Vernet, Cornelius och Auersperg, har utgifvit
tragedien Clotilde Montalvi (1840), lustspelet Nach
hundert jahren, oder die emancipirten frauen samt
åtskilliga dikter på tyska, engelska, nygrekiska
och andra språk. Flere bland hans sånger hafva, med
musik af Kücken o. a., vunnit en mycket vidsträckt
spridning. F:s största förtjenst är grundläggandet af
nationalverket "Germaniens völkerstimmen" (1843–68),
som utgör den rikhaltigaste samling af folkdikter
och sagor på tyska munarter.
1. Firmian, Leopold Anton von, grefve, ärkebiskop
af Salzburg, f. 1679, d. 1744, är beryktad genom
den förföljelse, som han anställde mot de inom hans
stift boende protestanterna. Vintern 1731–32 tvang
han öfver 20,000 af dem att utvandra. Det var dock
icke religionsnit ensamt, utan äfven girighet,
som dref honom till detta steg. Icke nöjd med den
skatt, som utvandrarna måste betala, anklagade han
en stor del af dem för upprorsmakeri och förklarade
dem förlustiga deras egodelar. En episod från denna
salzburgarnas emigration inspirerade Göthe till hans
bekanta epos "Hermann und Dorothea".
2. Firmian, Karl Gotthard von, grefve, tysk
statsman, den föregåendes brorson, f. i Tyrolen 1716,
sändes 1753 af Maria Teresia som sändebud till hofvet
i Neapel och var 1759–82 minister för Lombardiet,
hvarest han utöfvade en i hög grad välsignelserik
verksamhet, återupplifvade kärleken till vetenskap
och konst, inrättade bibliotek o. s. v. Han dog
i Milano 1782 samt efterlemnade ett storartadt
bibliotek (40,000 bd) och dyrbara konstsamlingar.
Firmicus, Julius F. Maternus, romersk matematiker,
lefde i 4:de årh. e. Kr. och skref på mindre ren latin
ett astrologiskt verk, Matheseos libri VIII, hvari han
behandlade himlakropparnas inflytande på menniskornas
lif. Han anses äfven, ehuru knappast med rätta,
hafva utarbetat en under författarenamnet F.
utgifven, tämligen god apologetisk skrift om de
hedniska religionernas villfarelse, hvilken skrift
är ställd till kejsarna Konstantius och Konstans.
R. Tdh.
Firminy [-ni], stad i franska depart. Loire, vid
floden Ondaine. Omkr. 10,000 innev. Tillverkning af
jernkramvaror. Stenkolsgrufvor.
Firn, T., geol., en af iskorn bestående, mer
eller mindre fast massa, ett mellanting mellan
snö och tät is, som genom inflytande af sol och
smältvatten samt dettas frysning bildas på alpernas
och fjällens öfre, men ej högsta delar af den
högre upp belägna, lösa, s. k. högsnön. Firn-isen
öfvergår nedåt till den egentliga, täta gletscher-
eller jökelisen, hvilkens upphof den är.
E. E.
Firozpur (Ferozepore). 1. Distrikt i
britisk-ostindiska prov. Pandjab, regeringsområdet
Lahore, på ömse sidor om floden Satledj. Arealen 7,096
qvkm. 549,253 innev. (1868), af hvilka 44 proc. voro
muhammedaner, 30 proc. sikher och de öfriga hinduer. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, nära Satledj. 20,592
innev. (1868).
Firth [förth], ofta skrifvet Frith,
Eng. (Isl. fjörðr, Sv. fjord, fjärd), i Skotland
namn på djupt in i landet inskjutande hafsvik; smalt
ställe i hafvet, sund; flodmynning.
Firuzabadi, Medjid-ed-din-Abu-Thaher-Muhammed,
arabisk skriftställare, f. 1328 l. 1329, d. 1414,
gjorde resor i Syrien, Egypten, Mindre Asien och
Indien samt bosatte sig slutligen i Zebid, en stad
i Jemen. Hans mest bekanta arbete är ett arabiskt
lexikon, Kamus el muhit (Det omfattande hafvet),
hvilket dock blott är ett sammandrag af ett större
arbete, som han tänkt utgifva i 60 band. Detta lexikon
har utkommit i Kalkutta under titeln The Qamoos or
the ocean (1817) äfvensom i turkisk öfversättning
(1814–17).
Fiscaliter, på fiskalisk väg. Se Fiskal, Fiskalisk.
Fisch, Fr. Fiche, spelmark.
Fischart, Johann, kallad Mentzer, tysk
skriftställare, föddes i midten af 16:de årh.,
sannolikt i Strassburg, blef 1574 juris doktor i
Basel, lär 1581 och 1582 hafva verkat som advokat i
Speyer, blef 1583 amtman i Forbach vid Saarbrücken
och dog under vintern 1589–90. Han utgaf en mängd
skrifter, hvilka dock ej alla äro kända, och begagnade
vid olika tillfällen olika pseudonymer (B. Mentzer,
Menzer, Reznem, Huldrich Elloposkleros, Jesuwalt
Pickhart m. fl.). Hans utmärktaste arbeten äro
sjelfständiga bearbetningar af främmande original:
Aller praktik grossmutter (1572, efter Rabelais’
"Prognostication pantagrueline"), Affentheurliche
und ungeheurliche geschichtschrift vom leben, rhaten
und thaten der .... herren Grandgusier, Gargantoa
und Pantagruel (1575, efter 1:sta boken af Rabelais’
"Gargantua"; ny upplaga med något förändrad titel
1582), Podagrammisch trostbüchlein (1577) och
Binenkorb des heyligen römischen imenschwarms
(1579, efter holländaren Filip Marnix) m. fl., hvilka
satirisera påfvedömet, munkväsendet, jesuiterna,
astrologerna, lärda pedanter o. s. v. Närbeslägtadt
med nämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
