Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fix, 2. Théobald - Fixation - Fixera - Fixpunkter - Fixstjerna - Fizeau, Hippolyte Louis - Fjalar (mytologi) - Fjalar (hufvudperson) - Fjalar (pseudonym) - Fjalar och Galar - Fjallabaksvegur - Fjeldstuer (Fjällstugor) - Fjelgime fjerding - Fjelie - Fjelkestad med Råbelöf - Fjelkinge - Fjellner, Anders - Fjellstedt, Peter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chrysostomi opera", hvarjämte han i den från Hase och
Sinner härrörande nya upplagan af Henri Estiennes
"Thesaurus linguae graecae" deltog i utarbetandet af
första delen.
Fixation (se Fix), fastställande, bestämmande (i
synnerhet af pris o. dyl.). – Med., se Extension.
Fixera (se Fix), fastställa, bestämma; göra (en
flytande kropp) fast l. hård; skarpt och oafbrutet
betrakta någon.
Fixpunkter, landtm. Se Afvägning.
Fixstjerna. Se Stjerna. – Fixstjernornas
acceleration. Se Acceleration. 1.
Fizeau [fiså], Hippolyte Louis, fransk fysiker, född i
Paris 1819, sedan 1860 medlem af Franska institutet,
var den förste, som lyckades att med tillhjelp af
jordiska ljuskällor bestämma ljusets hastighet
(1849). "Annales de physique et de chimie" och
"Comptes rendus de l’Academie des sciences" innehålla
många och vigtiga afhandlingar af F.
Fjalar, Nord. mytol., ett jättenamn, som förekommer
i den Höges sång och i Harbardsqvädet. – Så kallas
äfven en fagerröd hane (tupp), som omnämnes i Valans
spådom. Th. W.
Fjalar, "Gautiods kung", hufvudpersonen i
J. L. Runebergs episka dikt "Kung Fjalar". Denna dikt
erinrar genom sin form om den skotske barden Ossian,
till fabeln åter i visst fall om Oidipos-sagan,
ehuru det, som i den senare framträder såsom öde
i antik mening, i den förra får karakteren af
straffdom öfver F:s trots mot gudarnas makt och
har till ändamål att leda honom till erkännande
af och ödmjukhet inför densamma samt till längtan
efter förening med de evige. Med afseende på både
komposition och formfulländning är detta arbete ett af
den store skaldens allra förnämsta. Rörande dess inre
betydelse se vidare Runebergs egen uppsats "Några ord
om poemet Kung Fjalar" etc. (i "Samlade skrifter").
A. F.
Fjalar, pseudonym för K. L. Östergren.
Fjalar och Galar, Nord. mytol., två dvärgar, som
dråpo den vise Qvåse (Kvásir) och tömde hans blod
i kärlen Odröre, Son och Bodn. Derefter blandade de
honung i blodet, hvaraf uppkom en så härlig mjöd,
att hvar och en, som dricker deraf, blir skald och
kunskapsrik. Dvärgarna bragte sedan jätten Gilling
och hans maka om lifvet, men måste till följd deraf
utlemna skaldemjöden i förlikningsbot åt Gillings son
Suttung (se d. o.). Th. W.
Fjallabaksvegur, farlig fjällväg, som bakom
(d. v. s. norr om) Islands sydligaste fjällryggar
(Tindfjallajökull m. fl.) förbinder Rangarvalla syssel
med vestra Skaptafells syssel. C. R.
Fjeldstuer (Sv. Fjällstugor) kallas i
Norge stationerna vid de vägar, som leda
öfver högfjället. De äldsta voro ett slags
hospitier, som ledde sitt ursprung från de gamla
själahusen. Fjällstugorna på Dovre anses vara de
äldsta och sägas hafva blifvit anlagda 1107–10,
af Eystein Magnusson. F. n. (1881) finnas der
tillsammans fyra: Fokstuen, Hjärkin, Kongsvold och
Drivstuen. Vid Valdresvägen ligga Maristuen (från
omkr. 1300) och Nystuen; vid Hallingdalsvägen de
senare anlagda Bjöberg (omkr.
1,013 m. öfver hafvet) och Breistölen. Ursprungligen
voro dessa fjällstugor obebodda, men en del af dem
synes hafva haft fasta innevånare före år 1600. Äfven
på enstaka fjällöfvergångar, från Sätersdalen ända
upp till Finmarken, finnas fjällstugor, hvilka dock
icke äro bebodda. Alla de gamla fjällstugorna voro
från början statens egendom, men i en senare tid hafva
flere bland dem sålts till enskilda personer. Samtliga
egare af fjällstugor åtnjuta statsunderstöd.
Y. N.
Fjelgime fjerding, den del af Enslöfs socken,
Hallands län, som är belägen i Halmstads härad,
Areal 2,579,7 har. 270 innev. (1880). Till F., under
den förvridna formen Fjällgränna, förlade
äldre historieskrifvare den drabbning, som d. 10
Nov. 1563 utkämpades mellan danskarna under Fredrik
II och svenskarna under Charles de Mornay och slutade
med den senares nederlag. Slaget stod vid Mared,
i Slättåkra socken, Hallands län.
Fjelie, socken i Malmöhus län, Torna härad. Arealen
2,054 har. 1,036 innev. (1880). Tillsammans med
Flädie utgör F. ett regalt pastorat af 1:sta kl.,
Lunds stift, Torna kontrakt.
Fjelkestad med Råbelöf, socken i Kristianstads
län, Villands härad. Arealen 5,481,6 har. 1,804
innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Villands kontrakt. Fjelkestad och
Råbelöf utgjorde sjelfständiga socknar till 1836,
men de sammanslogos då till en.
Fjelkinge, sockan i Kristianstads län,
Villands härad. Arealen 2,432 har. 1,209
innev. (1880). F. bildar med Nymö ett regalt pastorat
af 2:dra kl., Lunds stift, Villands kontrakt.
Fjellner, Anders, prest, etnolog, föddes, af
lapska föräldrar, å Rutfjället i Herjeådalen
d. 18 Sept. 1795. De tio första åren af sitt lif
följde han sin familj på dennas vandringar. 1805
inskrefs han i Östersunds skola, blef 1818 student i
Upsala och aflade 1820 prestexamen. Under skolåren
tillbragte han hvarje sommar uppe i fjällen och
förde då ett fullständigt nomadlif. 1821 började
han att vandra omkring som lapsk missionär,
blef 1828 prest och 1842 kyrkoherde i Sorsele,
der han dog d. 28 Febr. 1876. – F. var den förste
lapp, som erhöll elementarskolebildning. Hela hans
verksamhet fick emellertid sin prägel af hans lapska
härkomst. För vandringslifvet bland fjällen samt för
sitt folk och dess sång och saga behöll han ända
in i senaste ålderdomen en varm kärlek. Ett slags
lapsk "rudbeckian", öfverskattade han sitt folks
historia och såg i mycket, som icke alls hörde dit,
de mest omisskänneliga lemningar af lapparnas
urtid; för honom var nämligen lappen hela nordens
urinnevånare. Med stor flit upptecknade han under
sina yngre år lapska myter och sånger samt gjorde
samlingar till en lapsk-finsk ordbok. Intet af allt
detta har blifvit tryckt, och största delen af hans
samlingar torde vara förstörd; men genom andra
(G. von Düben, O. Donner m. fl.) har åtskilligt
af detta material, mest efter hans diktamen, gjorts
fruktbart för vetenskapen.
Fjellstedt, Peter, missionär och missionslärare,
föddes, af bondeföräldrar, d. 17 Sept. 1802
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
