Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskola - Folkskole-afgift. Se Folkskola - Folkskole-inspektörer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I dessa skolor undervisade:
Lärare. Lärarinnor. Summa.
I folkskolorna ... 3,871 747 4,618
" mindre skolorna 269 583 852
" småskolorna .... 716 3,929 4,645
––––––––––––––––––
Summa 4,856 5,259 10,115
Dessutom funnos 172 lärare och 210 lärarinnor,
eller tillsammans 382, som särskildt undervisat i
öfningsämnen eller handaslöjder. Antalet barn
mellan 7–14 år utgjorde:
Gossar ................ 350,752.
Flickor ............... 338,964.
––––––––
Summa 689,716.
Af dessa hade 571,669 undervisats i sina egna
distrikts skolor, nämligen:
I fasta folkskolor .......... 249,031.
" flyttande folkskolor ...... 91,450.
" mindre skolor ............. 42,189.
" småskolor ................. 188,999.
–––––––-
Summa 571,669.
På annat sätt undervisade voro:
I allmänna läroverk eller i
folkundervisningsanstalter utom distriktet .... 17,661.
" enskilda skolor .............................. 21,595.
" hemmen ........................................47,401.
–––––––-
Summa 86,657.
Af de återstående 31,390 hade 5,463 vistats utom
skoldistriktet, utan att närmare uppgifter om
dem lemnats, samt 25,927 under året ej deltagit i
undervisningen. Af dessa sistnämnda hade 10,139 redan
förut aflagt examen från folkskolan, 3,050 hade till
följd af sjukdom eller naturfel samt 12,738 af annan
anledning ej under året deltagit i undervisningen.
Utgifterna för folkskoleväsendet utgjorde under
år 1879 enligt ofvannämnda, från domkapitlen och
öfverstyrelsen insända, uppgifter:
Kronor.
Till lärares och lärarinnors aflöning 6,019,350.
" skollokaler och inventarier ....... 1,757,050.
" undervisningsmateriel ............. 223,701.
" öfriga behof ...................... 1,008,966.
–––––––––
Summa 9,009,067.
Lönetillskott af allmänna medel utgingo under år
1879 med 2,418,681 kronor för aflöning åt 10,067
lärare och lärarinnor vid folkskolor, mindre skolor
och småskolor. – På derom gjorda ansökningar
beviljade K. M:t för år 1880 understöd åt 399
s. k. fortsättningsskolor samt 234 slöjdskolor.
På 1882 års riksstat äro följande ordinarie anslag
till folkundervisningen upptagna:
Kronor.
Seminarier för folkskolelärares bildande 259,725.
Stipendier för seminarie-elever ........ 75,000.
Arvoden och resekostnadsersättning åt
folkskole-inspektörer .................. 85,000.
Undervisningsmateriel m. m. för
folkskolor ............................. 15,000.
Understöd åt högre folkskolor .......... 20,000.
–––––––––––––––
eller ett gemensamt reservationsanslag 454,725.
Till främjande af folkundervisningen
bland de i rikets nordligare trakter
bosatta finnar, förslagsanslag ......... 12,000.
Lönetillskott åt lärare vid folkskolor
(mindre skolor) och småskolor,
förslagsanslag ....................... 2,450,000.
Understöd åt folkhögskolor,
förslagsanslag ........................ 40,000.
Understöd för aflönande af lärare vid
fortsättningsskolan, förslagsanslag 30,000.
Bidrag till aflönande af lärare i slöjd
vid folkskolorna, förslagsanslag ....... 25,000.
––––––––––
Summa 3,011,725.
Såsom, åtminstone till en väsentlig del, afseende
samma hufvudändamål kan hit äfven räknas det
å samma riksstat upptagna förslagsanslaget af
22,700 kronor till Lappmarks ecklesiastikverk. –
Slutligen böra här äfven nämnas de ordinarie anslag,
som under samma riksstats 9:de hufvudtitel äro
upptagna såsom bidrag till folkskolelärarnas
pensionering (355,000 kr.) och bidrag till
folkskolelärarnas enke- och pupillkassa (56,000
kr.). Jfr Folkskolelärarnas pensionsinrättning. –
Om folkskoleväsendet i andra land än Sverige se i
de särskilda artiklarna om de resp. landen.
S. N.
Folkskole-afgift. Se Folkskola.
Folkskole-inspektörer. I k. proposition
till riksdagen 1859–60 framhölls behöfligheten deraf
att sakkunnige personer förordnades för att i egenskap
af skol-inspektörer, hvar och en inom ett bestämdt
distrikt, besöka derstädes befintliga folkskolor samt
öfver deras tillstånd och behof afgifva berättelse,
såväl vid hvarje års slut till vederbörande domkapitel
beträffande de skolor, hvilka under årets lopp blifvit
besökta, som ock i ett sammanhang, efter tvänne års
förlopp, till k. Ecklesiastik-departementet. Då i
allmänhet hvarje skol-inspektör med sin verksamhet
ej torde kunna omfatta mer än ett stift, men möjligt
vore, att skolornas antal inom något sådant kunde
nödga till dess fördelning i tvänne distrikt,
ansåg K. M:t inspektörernas antal icke böra på
förhand bestämmas, hvaremot det årliga arvodet
för inspektionen inom hvarje stift lämpligen kunde
fastställas till 1,000 rdr – med undantag för Kalmar
och Visby stift, der 500 rdr torde vara tillräckliga
– oberäknadt resekostnader, för hvilkas bestridande
ett belopp af 6,000 rdr antogs blifva behöfligt, så
att hela det för skol-inspektionen nödiga anslaget
uppginge till 17,000 rdr rmt årligen. Det sålunda
begärda anslaget blef af riksdagen beviljadt och på
ordinarie stat uppfördt. – Detta utgör begynnelsen
till folkskole-inspektions-inrättftingen, hvilken
utan tvifvel högst betydligt medverkat till
det svenska folkskoleväsendets utveckling och
förbättrande. Inspektörerna utses af chefen för
Ecklesiastik-departementet, hvilken äfven för dem
utfärdar instruktion. De första inspektörerna –
till antalet 20 – förordnades d. 15 Juni 1861,
och af samma dag är äfven den för dem utfärdade
instruktionen; deras inspektionstid bestämdes till
tvänne år räknadt från medlet af Juli 1861 till samma
tid 1863. Folkskole-inspektörernas antal har sedermera
ökats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
