Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formal l. formel, det, som rör formen, Formalprinciper, Formalisera, Formalism, Formalist, Formalitet, Formel ackommodation, Formel rätt, Formell taktik, Formella vetenskaper - Formaldefinition. Se Definition - Format, storleken och formen på en bok, ett papper, en tafla - Formation, geol., en sammanfattning af aflagringar - Formbock, bergv. - Formbröst, bergv. - Formel (Lat. formula) - Formel. Se Formal - Formentera, spansk ö i Medelhafvet - Formera, gifva form
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och filosofiska termer. Inom konsten åter – hvars
vigtigaste moment formen är, i dess betydelse
af motsats mot å ena sidan det konstnärliga
materialet, ämnet, och å den andra innehållet, den
konstnärliga tanken – betecknar det ett stelnande
i vissa konventionella skönhetsregler, som lägga
ett tryckande band både på det fria förfogandet
öfver ämnet och på den fria utvecklingen af idén. –
Formalist (Fr. formaliste), en som fäster alltför
stor vigt vid formen, bokstafven, antagna bruk
o. s. v. – Formalitet (Fr. formalité), yttre form,
antaget bruk, formsak. – Formel ackommodation. Se
Ackommodation. – Formel (l. humanistisk) bildning,
den harmoniska utbildningen af de för menniskan
såsom sådan egna själsanlagen; den rent språkliga och
logiska bildningen, i motsats mot den reala, hvilken
har till mål kunskapen om föremålen i naturen och det
verkliga lifvet. – Formel rätt, hvarje förnuftigt
väsendes allmänna befogenhet att fritt verka i den
yttre verlden. – Formel taktik l. Elementartaktik. Se
Taktik. – Formella vetenskaper, de vetenskaper,
som mera uteslutande hafva formen till sitt föremål,
såsom matematik, logik, estetik. A. F.
Formaldefinition. Se Definition.
Format (Fr. format, af Lat. formatus, formad), storleken
och formen på en bok, ett papper, en tafla o. s. v. De
olika bokformatcn (folio, qvart, oktav, duodes,
sedes o. s. v.) uppkomma derigenom att hvarje
pappersark i de olika fallen vikes i ett olika antal
blad (två, fyra, åtta, tolf, sexton o. s. v.).
Formation (Lat. formatio, gestaltning, bildning),
geol., en sammanfattning af aflagringar, som
genom vissa karakterer visa sig utgöra ett helt,
hvars bildningstid sammanfaller med någon af
hufvudperioderna i jordens utvecklingshistoria. Till
en början ansåg man, att under hvarje period
vissa slag af bergarter bildats, och att derför
formationerna kunde skiljas på bergarternas
beskaffenhet. Det visade sig dock snart, att bergarter
af samma slag bildats i vidt skilda perioder, och
att de således ej lemnade någon säker ledning vid
åldersbestämningen. Deremot fann man, att hvarje
period haft sin särskilda växt- och djurverld
samt att lemningarna efter dess djur och växter
kunna tjena till igenkänningstecken för de olika
formationerna. Så innehålla de äldsta formationerna
hufvudsakligen ryggradslösa djur och fiskar af lågt
stående former samt ormbunkartade växter. I de
derpå följande uppträda för första gången en mängd
ödle-artade djur af till stor del vidunderliga
former, under det att trädvegetationen till en
väsentlig del utgöres af cykadeer och barrträd. I de
yngsta formationerna uppträda slutligen däggdjuren i
stort antal, och bland växterna äro dikotyledonerna
talrikast representerade. De formationer, som i
afseende på sina växt- och djurlemningar mest närma
sig till hvarandra, bruka sammanföras i grupper enligt
följande schema:
Kainozoiska l. caenozoiska formationsgruppen:
Qvartärformationen, Tertiärformationen; Mesozoiska
l. sekundära
formationsgruppen: Kritformationen, Juraformationen,
Triasformationen; Paleozoiska formationsgruppen:
Permiska formationen eller Dyas, Karboniska eller
Stenkolsformationen, Devoniska formationen,
Siluriska formationen, Kambriska formationen;
Archaeiska formationsgruppen.
Då inom den archaeiska formationsgruppen, som
innefattar det s. k. urberget, ej träffats några
säkert igenkänliga växt- och djurlemningar, har man
ej kunnat uppställa någon allmänt gällande indelning
af densamma. I enskilda land, såsom Nord-Amerika
och England, har man fördelat urberget på olika
formationer, men dessa indelningar hafva blott
lokal giltighet. – Det är i synnerhet inom Tysklands
och Skandinaviens geologiska literatur, som ordet
formation brukar förekomma i den bemärkelse, hvari
det här tagits. Engelska författare använda ordet
system, franska antingen système eller terrain
("terräng"). Då ordet formation förekommer hos
engelska eller franska författare, menas dermed
vanligen afdelnirigar af lägre ordning, mest
sådana, som äro bildade af någon viss bergart.
G. L.
Formbock, bergv., ett i sidoväggen af härdar fastsatt
tackjernstycke af för ändamålet lämplig form, mot
hvilket forman fastkilas. C. A. D.
Formbröst, bergv., en fördjupning i den nedre,
tjockaste delen af masugnsmuren, hvaruti forman har
sin plats. I gamla masugnar var formbröstet mycket
stort, emedan bäljorna äfven hade sin plats der. I
nyare masugnar, som i allmänhet hafva tunnare murar,
äro formbrösten ej större, än som behöfves för att
lemna nödigt utrymme för arbetet vid formornas
renhållning. Vid de allra nyaste masugnarna,
med s. k. fristående ställen, hafva formbrösten
försvunnit och blifvit ersatta af en rundt omkring
stället gående gång, från hvilken man är i tillfälle
att efterse och sköta alla formorna. C. A.. D.
Formel (Lat. formula), ett för något visst fall
föreskrifvet eller genom bruket infördt uttryck
eller talesätt. 1. Matem., hvarje på matematiskt
teckenspråk uttryckt sats, t. ex.:
log(xy) = logx + logy.
Formeln har vanligen utseendet af en eqvation, men
kan någon gång äfven vara på annat sätt uttryckt. En
mängd inom matematiken förekommande formler äro
uppkallade efter deras verklige eller föregifne
upptäckare, t. ex. "Caranos formel" (för tredje
gradens eqvationers lösning), "Nepers formler"
(för sferiska trianglar), o. s. v. – 2. Kem., ett
genom sammanställning af tecknen för beståndsdelarnas
atomvigter eller deras multiplar bildadt skriftligt
uttryck för en kemisk förenings sammansättning och
molekylär vigt. Se Atom-vig t. 1. G. E. 2. P. T. C.
Formel. Se Formal.
Formentera, spansk ö i Medelhafvet, den
sydligaste bland Pityuscrna, tillhörande
prov. Balearerna. Arealen 96 qvkm. Omkr. 1,800
innev. Ön är småbergig, till en del betäckt med skog,
men till största delen bestående af betesmarker. Den
frambringar säd, vin och oliver. Äfven salt utföres.
Formera (Fr. former, Lat. formare, af forma, form),
gifva form, bilda, frambringa, stifta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
