Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsa, socken i Gefleborgs län - Forsarum. Se Forserum - Forsa segel. Se Forcera - Forsavattnet. Se Dellen - Forsbacka, bruks- och landtegendom på Dal - Forsbacka, jernbruk i Valbo socken - Forsbacka, skogs- och jordegendom i Valbo socken - Forsberg, Amanda Nestoria - Forsby, socken i Skaraborgs län - Forsea. Se Forsia - Forseen, Samuel - 1. Forsell, Karl Gustaf af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3,294 innev. (1880). Jämte Hög utgör F. ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Upsala stift,
Helsinglands norra kontrakt.
Forsarum. Se Forserum.
Forsa segel. Se Forcera.
Forsavattnet. Se Dellen.
Forsbacka. 1. Bruks- och landtegendom på Dal,
bestående af Forsbacka, Hanefors och Persby
jernverk, Hanefors såg, Kallskogs qvarn samt
hemmanen Forsbacka, 1 mtl, Kallskog, 7/8 mtl,
och Persbyn, 6/8 mtl, i Mo socken, 2 67/96 mtl
i Åmåls socken, 15/16 mtl i Edsleskogs socken
samt frälseräntor af 3 15/16 mtl inom Edsleskogs,
Laxarby och Ärtemarks socknar. Taxeringsvärde
317,000 kr. (1880). Hanefors stångjernsverk
privilegierades 1687, Persby och Forsbacka
1694. 1879 tillverkades 1,740,000 kg. stångjern samt
61,210 kg. div. manufakturjern. Egendomen tillhör
f. n. (1881) P. E. Tottie. – 2. Jernbruk i Valbo
socken, Gefleborgs län, vid Gafle-åns utlopp ur
Storsjön. Det erhöll sitt första privilegium 1650,
men bruksrörelsen kan sägas hafva tagit sin början
först 1695, med 2 hammare och 4 härdar. Bruket, som
var anlagdt af bönder, köptes 1650 af borgmästaren
J. Eskilsson i Söderhamn och rådmannen P. Jakobsson
Grubbe i Gefle, öfvergick genom arf 1727 till
prof. O. Rudbeck d. y. och innehades sedermera af hans
arfvingar af Hårlemanska slägten till 1777, då det
köptes af lagmannen, sedan landshöfdingen, J. M. af
Nordin, hvilken nästan helt och hållet ombyggde
bruket. Nordinska slägten innehade F. till 1870, då
det öfvergick till "Forsbacka jernverks aktiebolag",
hvilket ytterligare utvidgat bruksrörelsen. Bruket
består nu af 2 masugnar, bessemerverk, ånghammare, 7
smälthärdar, råskens- och stångjernsvalsverk, räck-
och knipphammare, gjuteri, mekanisk verkstad och
qvarn. Den årliga tillverkningen utgör omkr. 2,550,000
kg. bearbetadt bessemerstål, 3 mill. kg. diverse
valsadt jern jämte svartsmide samt maskin- och
gjutgods. Genom en bredspårig, 3 km. lång jernbana
äro verkstäderna förenade med Margretehills station
vid Gefle-Dala jernväg. – 3. Skogs- och jordegendom
i Valbo socken, Gefleborgs län, bestående af 13 1/2
mtl (med en areal af 11,696 har) jämte underlydande
Fogelsta och Lundeberga jordegendomar i Årsunda
socken, 37 arrendehemman samt torp och andra
mindre lägenheter i Valbo, Årsunda och Hedesunda
socknar. Prydlig manbyggnad med naturskönt läge,
omgifven af en vacker park i engelsk stil. Egendomen
hade samma egare som ofvannämnda Jernbruk (F. 2.) till
1870, då den genom köp öfvergick till Chr. Lundeberg
och V. Fogelmarck.
Forsberg, Amanda Nestoria, dansös, född i Stockholm d.
26 Febr. 1846, blef 1863 premierelev och var 1864–69
premierdansös vid k. teatern i Stockholm. Sedan hon
såsom Fenella i "Den stumma" och abbedissan i "Robert
af Normandie" samt i balletten "Målarens drömbild"
gifvit prof på en ovanlig talang, ämnade hon begifva
sig till Paris för att vidare utbilda sig i sin konst,
då ett förmånligt engagement fäste henne vid k.
hofoperan i Berlin, 1870.
Redan vid sitt första uppträdande, i
"Morgano", eröfrade hon Berlin-publiken och har
sedan dess varit dess förklarade gunstling. Hennes
dans karakteriseras af en sällsynt luftighet och
finhet samt af ett doft af "berusande jungfrulig
blygsamhet". Derjämte eger hon en ovanlig mimisk
förmåga, hvilken tillskyndat henne triumfer, i
synnerhet i framställningen af "Fenellas" parti.
Forsby. 1. Socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad. Arealen 2,170,6 har. 487 innev. (1880). Annex
till Sventorp, Skara stift, Billings kontrakt. Enligt
en inskrift i koret är kyrkan invigd 1135. –
2. Gods i Österåkers socken, Södermanlands län,
vid sjön Öljarens vestra strand. 16 17/24 mtl med
underlydande. Hela arealen 2,287 har, deraf 697
har åker och 598 har skog. Taxeringsvärde 317,500
kr. (1876). – F. är af hög ålder. Under medeltiden
tillhörde det Julita (Julitta) kloster, indrogs
vid reformationen, blef Vasa-gods och ingick i
Julita-godset, när Paul Khewenhüller 1645 erhöll
det till betalning för sina försträckningar till
kronan. På 1660-talet såldes F. af Khewenhüllers
arfvingar till kungliga rådet Edvard Ehrenstéen,
med hvars dotter Margareta det öfvergick till
kanslipresidenten grefve Nils Gyldenstolpe. F. n. eges
det af E. T. Grönvall. – Egaren af F. utöfvar jus
patronatus i församlingen.
Forsea. Se Forsia.
Forseen, Samuel, finsk lagöfversättare, f. omkr. 1690,
d. 1742 såsom landssekreterare i Åbo. Sedan 1734 års
lag blifvit antagen af ständerna och regeringen,
åtog sig F. att öfversätta densamma till finska
språket. Arbetet afslutades redan 1738, men
underkastades derefter en långvarig granskning,
hvarför det först 1759 publicerades. Detta
var den första finska lagöfversättningen.
M. G. S.
1. Forsell, Karl Gustaf af, kartritare, statistisk
författare, patriot, föddes d. 18 Mars 1783 på
Sköttorp i Hjerpås socken, Skaraborgs län. Efter
några års skolgång i Skara blef han 1796 antagen till
frikadett vid krigsakademien på Karlberg, hvilken han
med stor utmärkelse genomgick, och utnämndes 1800
till fänrik vid amiralitetet. Under de närmaste
åren deltog han i åtskilliga sjöexpeditioner och
arbetade under vintrarna vid sjökarteverket. 1804–09
verkställde han en mängd fältmätningar, bl. a. med
afseende på den tilltänkta Göta kanal, öfver hvilken
han tillika med en yngre broder, Jakob F., upprättade
den stora atlas, som lades till grund för K. M:jts och
ständernas bifall till företagets fullföljande. Vid
1809 års revolution slöt sig F. med fosterländsk
hänförelse till Adlersparre, som anställde honom
vid sin stab, och på hvars förord han erhöll en
adjutantsplats hos tronföljaren Karl August. Redan
1806 hade han erhållit transport till den af general
af Tibell inrättade fältmätningskåren, vid hvilken
han 1808 utnämndes till löjtnant. I armén blef han
kapten 1809 och major 1810. Efter Karl Augusts död
blef han adjutant hos Karl Johan och fick 1811 i
uppdrag att undervisa arfprinsen Oskar i matematik,
fortifikation och topografi. Såsom kronprinsens
adjutant deltog F. i tyska fälttåget 1813–14,
bevistade slagen vid Grossbeeren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
