Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Forsell, Karl Gustaf af - 2. Forsell, Jakob - Forselles, Jakob Henrik af - Forsel-lön, kamer. - Forsellöns-ersättning, kamer. - Forserum (Forsarum), socken i Jönköpings län - Forsete, Nord. mytol.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dennewitz och Leipzig, åtföljde staben genom
Hannover till Holstein samt derifrån öfver Rhen
till Flandern. Derunder hade han, såsom vårdare af
konungens enskilda krigsarkiv och kartsamling samt
på grund af en mängd enskilda uppdrag, tillfälle
att komma i beröring med flere af tidehvarfvets
utmärktaste personligheter och han brukade, på
tal om sin hof- och krigstjenst i kronprinsens
omedelbara närhet, säga, att han "gått fjorton
år i storskolan". Vid återkomsten från kriget,
hvarunder F. utnämnts till major i fältmätningskåren
och öfverstelöjtnant i armén, återtog han sina
kartarbeten och utförde på tre år sin stora Karta
öfver södra delen af Sverige och Norrige eller
det fordna Skandinavien (9 blad; 1825). 1817
blef F. upphöjd i adligt stånd och utnämndes
1824 till öfverste i armén samt öfverdirektör vid
general-landtmäterikontoret. Död i Stockholm d. 25
Okt. 1848. – Utom för hans utmärkta kartverk har man
F. att tacka för flere värderika topografiska och
statistiska skrifter: Statistiska tabeller (hörande
till den ofvannämnda kartan öfver Skandinavien,
1827; ny uppl. 1830); Statistik öfver Sverige
(1831; 4:de uppl. 1844–45); Beskrifning jemte
karta öfver Mariestads län (1832); Sockenstatistik
öfver Sverige (1834). Äfven på andra områden
utvecklade han en liflig skriftställareverksamhet,
i det han utgaf Militair-Journal N:o 1 (1811),
Anteckningar i anledning af en resa till England
(1835), flere anonyma nykterhetsskrifter m. m. samt
i svenska och engelska tidningar och tidskrifter
författade uppsatser och recensioner i olika
ämnen. Derjämte intresserade han sig lifligt för
en mängd allmännyttiga företag, såsom byggandet
af de första svenska ångfartygen, stiftandet af
nykterhetsföreningar, sparbanker, småbarnsskolor,
m. m.
2. Forsell, Jakob, den föregåendes broder, mekanikus,
föddes i Vestergötland d. 31 Okt. 1788. Efter att
såsom frikadett hafva genomgått krigsakademien på
Karlberg, utnämndes han 1806 till underlöjtnant vid
arméns flotta, anställdes 1807 vid sjökarteverket,
och biträdde sedermera sin broder Karl Gustaf
F. vid uppgörande af kartorna öfver Göta kanal. 1809
befordrades han till kapten-mekanikus vid flottan,
utförde 1810–14 byggandet af Forsviks sluss och
förbindelsen mellan sjöarna Viken och Vettern jämte
andra undersökningar och afvägningar. 1814 fick han
befallning att i och för infallet i Norge uppsätta
ett pontonierkompani, för hvilket han blef chef, slog
de vackra bryggorna öfver Svinesund och Sannesund
samt inrättade äfven en s. k. flygande bro öfver
Glommen vid Sannesund. 1816 transporterades F. till
fortifikationsbrigaden och beordrades s. å. att
uppföra karantänsbyggnaderna på Känsö, blef 1817 major
i armén och utförde 1818 åtskilliga byggnader vid Nya
varfvet eller flottans etablissement i Göteborg. Han
utnämndes 1820 till karantänsbefälhafvare å Känsö och
1832 till öfverstelöjtnant i armén. Död på Öfverås
nära Göteborg d. 21 Aug. 1832. – F. skref utom flere
mindre uppsatser och tidningsartiklar en broschyr:
Oväldiga tankar om Götha canal (1818), hvilken på sin
tid väckte stort uppseende.
Forselles, Jakob Henrik af, bergshauptman,
föddes d. 27 Dec. 1785 på Strömforss bruksegendom
i Finland, blef 1802 student i Upsala, der han 1806
aflade hofrätts- och 1812 bergsexamen. 1816 blef han
ledamot af den komité, som hade uppdrag att utarbeta
planen till ett bergsinstitut (upprinnelsen till
Bergsskolan i Falun), kallades 1817 till ledamot
af Vetenskapsakademien och utnämndes s. å. till
bergshauptman vid Sala silfververk, vid hvilket han
införde många och genomgripande förbättringar. Hans
ovanliga arbetsförmåga kom äfven åtskilliga andra
bergverk till godo. F:s förnämsta arbete, hvilket
upptog honom från 1838 till hans död, var ledningen
af de af brukssocieteten bekostade geognostiska
undersökningarna af Sverige och upprättandet af
dithörande kartor. Han dog i Stockholm d. 13 Juni
1855. – F:s tryckta skrifter utgöras af Hydrauliska
försök anställda vid Fahlu grufva åren 1811–
1815 (1818–21, i förening med P. Lagerhjelm och
G. S. Kallstenius), Berättelse om Sala silfververk
(1818), Resonerande katalog öfver en geognostisk
samling af svenska allmänna bergarter (1854) samt
några uppsatser i lärda samfunds handlingar.
Forsel-lön, kamer., penningevärdet af det onus, som
bestod deri att jordinnehafvaren nödgades forsla sina
skattepersedlar till kronans förråd, våghus och lador
eller till frälseränte-egarens eller den tjenstemans
hemvist, hvilken skulle åtnjuta indelningen. Den
skattskyldige var pligtig att jämte lösen för
persedlarna jämväl betala forsel-lön, i händelse
vederbörande nöjde sig med penningar i stället
för varor. Forsel-lönen för spannmål fastställdes
1803 till 16 sk. b:ko (50 öre) per tunna råg eller
korn och 12 sk. (37 1/2 öre) per tunna hafre. För
stråpersedlar bestämdes den 1825 till 1 sk. 4 rst. (2 2/3
öre) per 20 skålp. (8,5 kg.) hö eller halm. Se
Forslingsskyldighet och Forsellöns-ersättning.
Kbg.
Forsellöns-ersättning, kamer., kontant, årlig
ersättning för mist rättighet till forsel-lön. När
statsmakterna vidtogo förenkling i sättet för
grundräntornas utgörande och deras omsättning i
penningar, iklädde sig staten på samma gång skyldighet
att ersätta indelningshafvare för mistningen af
denna förmån. När en indelningshafvare, t. ex. en
landshöfding eller en allmän inrättning (såsom
Stora barnhuset), understödd med indelning från
någon kronans kassa, utfår lösen för de numera
till staten indragna grundskatteanordningarna
in natura, beräknas äfven forsel-lön efter
den grund, som i art. Forsel-lön angifves.
Kbg.
Forserum (Forsarum), socken i Jönköpings län, Tveta
härad. Arealen 6,187,5 har. 1,239 innev. (1880). Annex
till Jersnäs, Vexiö stift, Tveta kontrakt.
Forsete [for-sete], Nord. mytol., en af Åsagudarna, var
son af Balder och Nanna. Likasom det om Balder heter,
att hans domar äro oryggliga, så säges det om sonen
F., att alla de, som till honom komma med tvistemål,
gå alltid förlikta från honom. En af Balders
egenskaper har således blifvit personifierad i F. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
