Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Framnäs. Se Balestrand - Framskjutna utanverk, befästningsk. - Framstam, skeppsb. - Framstegspartiet. Se Fortschrittspartiet - Framtand l. Skärtand. Se Tänder - Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling - Framtidsmusik - Frananger. Se Frånånger - Franc, franskt mynt - Franc, Ulrik Gustaf - Français, fem. française, Fr., fransman, franska - Français, François Louis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Framnäs. Se Balestrand.
Framskjutna utanverk, befästningsk., verk, som ligga
utanför en fästnings fältvall, men ej längre derifrån,
än att deras grafvar kunna flankeras från
hufvudvallen eller dess utanverk. Dessa verk hafva vanligen
formen af flescher eller lunetter, med mot fästet
vända, stormfria profiler, men äro i ryggsidan
öppna, eller på sin höjd slutna med en fristående
mur, på det att fienden, om han lyckats intaga ett
sådant verk, ej der må kunna fästa sig. De äro små
och icke beräknade för ett sjelfständigt försvar,
hvarför de också i allmänhet genom underjordiska
gångar stå i förbindelse med hufvudgrafven. Till
framskjutna utanverk höra äfven hornverk och
kronverk. De förra bestå af en, de senare af två eller
tre bastionerade fronter, förenade med fästningens
betäckta väg genom långa raka flygelvallar. Förr, och
i synnerhet i den nederländska skolan, användes ofta
framskjutna utanverk, för att främja ett successivt
försvar på nära håll, men i den mån som artilleriets
skottvidder på senare tiden ökats, har deras betydelse
i väsentlig grad minskats. O. A. B.
Framstam, skeppsb., äldre benämning på ett fartygs
forskepp. Jfr Bakstam. O. E. G. N.
Framstegspartiet. Se Fortschrittspartiet.
Framtand l. Skärtand. Se Tänder.
Framtiden, tidskrift för fosterländsk odling,
utgafs i Stockholm af C. von Bergen från Juli 1868
till 1871 års slut (1868 utkommo tre, 1869 åtta,
1870 tolf samt 1871 likaledes tolf häften) och ("ny
följd") från December 1876 till slutet af 1877 (tolf
häften). Den behandlade alla vigtigare företeelser
inom samhällslifvet och literaturen, men hade till
sin särskilda uppgift att vara ett organ för vår tids
fria religions-vetenskapliga forskning, att främja en
friare uppfattning af kristendomen (hufvudsakligen
i öfverensstämmelse med den tyska nyrationalismen)
samt sålunda bana väg för en ny gestaltning af det
religiösa och kyrkliga lifvet.
Framtidsmusik, vedertagen benämning på den art
af nutidens musik, hvars mest karakteristiske
representant är R. Wagner. Namnet härrör – enligt
Wagners egen uppgift i "Ein brief an Hector
Berlioz" – från en professor Bischoff i Köln,
hvilken uppfann detsamma närmast med anledning af
Wagners skrift "Das kunstwerk der zukunft" (1850).
A. L.
Frananger. Se Frånånger.
Franc [frang], franskt mynt, som infördes
1795, samtidigt med metersystemet, och definitivt
sedan 1803 utgör enheten i det franska
myntsystemet. Den är numera äfven antagen i
Belgien (sedan 1830), Schweiz (sedan 1850), Italien
(officielt sedan d. 1 Aug. 1866), Grekland (sedan
1867), Rumanien (sedan 1868), Spanien (sedan 1871)
och Finland (sedan 1877). Uti Italien kallas den lira
(var i kurs i Modena sedan 1808, i Parma sedan 1815
och i det forna konungariket Sardinien sedan 1827),
i Rumanien kallas den leu, i Grekland drakme,
i Spanien peseta och i Finland mark. En franc
(lira, drakme, peseta o. s. v.) delas i 100 delar,
hvilka i Frankrike, Belgien och det franska Schweiz
kallas centimes, uti Italien och italienska Schweiz
centesimi, i tyska Schweiz rappen och i Finland
penni. Af 1 kg. myntguld af 9/10 finhet präglas 3,100
francs i guld, så att 1 kg. fint guld innehålles
uti 3,444 4/9 fr. Af 1 kg. myntsilfver af 9/10 finhet
präglades förr 200 fr. i silfver, så att 1 kg. fint
silfver innehölls i 222 2/9 fr.; men på grund af det
mellan Frankrike, Belgien, Italien och Schweiz 1865
afslutade myntfördraget som sedan äfven biträddes af
Rumanien, Grekland och Spanien, präglas silfverfrancs
numera af en myntmetall af 835/1000 finhet, så att
1 kg. fint silfver innehålles uti 239 87/167 fr. Af
guldmynt präglas i Frankrike f. n. myntstycken å 100,
50, 20, 10 och 5 fr. (före 1854 äfven å 40 fr.),
i Belgien å 40, 20, 10 och 5 fr., uti Italien å 100,
50, 20 och 10 lire (före 1832 äfven å 80 och 40 l.),
alla af 9/10 fint guld. 20-francs-stycken kallades
förr ofta napoleondorer, stundom louisdorer. Af
silfvermynt präglas i Frankrike myntstycken å 5, 2, 1,
1/2 (50 centimes) och 1/5 fr. (20 cent; före 1848 äfven
å 25 cent.), i Belgien å 5, 2 1/2, 2, 1, 1/2 och 1/5 fr.
(till 1853 äfven å 1/4 fr.), uti Italien å 5, 2, 1,
1/2 och 1/4 lira, i Schweiz å 5, 2, 1 och 1/2 fr.
Af bronsmynt präglas i Frankrike myntstycken å 10,
5, 2 och 1 cent., i Belgien å 20, 10 och 5 cent. (af
koppar och nickel), uti Italien å 5 och 2 centesimi
(före 1860 kopparmynt å 5, 3 och 1 cent). – 1 fr. är
för närvarande = 71 à 72 öre.
Franc, Ulrik Gustaf, öfverpostdirektör, föddes d. 16
April 1736, blef 1758 kopist och 1760 kanslist
i k. kansliet och utrikes expeditionen, 1762
legationssekreterare i Haag, 1773 förste sekreterare i
presidentskontoret, 1776 presidents sekreterare, 1787
statssekreterare och 1791 öfverpostdirektör. Gustaf
III hyste stort förtroende till honom och använde
honom mycket. Han fick åtfölja konungen på dennes
resor till Finland 1775, till Petersburg 1777,
till Aachen 1780 samt till Italien och Frankrike
1783–84. Då J. G. Oxenstierna 1789 nedlade sin
befattning med utrikesangelägenheterna, blef F. hans
efterträdare och näst konungen den egentlige ledaren
af utrikespolitiken. Då riksens råd afskaffades 1789,
blef F. såsom statssekreterare sjelfskrifven medlem
af rikets allmänna ärendens beredning. När efter
Gustaf III:s död Reuterholm, som tillhört Gustaf
III:s ovänner, kom till makten, aflägsnades F. från
all handläggning af ministeriella ärenden. Genom
sin brefvexling med friherre G. M. Armfelt blef
F. invecklad i rättegången mot denne, men skildes från
målet; dock skulle han, i händelse K. M:t så funne
för godt, särskildt tilltalas för ämbetsfel. Han
blef ock 1794 afskedad från sin befattning såsom
öfverpostdirektör, men återfick den 1797. 1809 tog han
afsked från detta ämbete och dog i Stockholm d. 23
Maj 1811. A. B. B.
Français [frangsä], fem. française [frangsäs],
Fr., fransman, franska; adj. fransk. – A la (mode)
française, på franskt sätt, efter fransk sed.
Français. [frangsä], François Louis, fransk
landskapsmålare, f. 1814, började sin konstnärsbana
med att teckna vignetter och litografera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
