Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kaktéer, agave och palmer, trotsande den milda
vintern. Medeltemperaturen i Bordeaux är 13,5°
(för vintern 6,1°, för sommaren 21,7°). Den fjerde
regionen, olivträdets, längs Medelhafvet, har mycket
kort vinter. På den långa, varma sommaren följer en
dubbel höst, en torr och en regnig. Medeltemperaturen
i Marseille är 14°, i Nizza 16°, i Menton 16,3 och i
Cannes 16,4°. – Årstemperaturen för hela F. är 11°
(5° för vintern och 20° för sommaren). Den årliga
regnmängden utgör 770–800 mm., fördelad på 140
regndagar.
Befolkningsförhållanden. F:s folkmängd uppskattades af
Necker 1784 till 24,8 mill.; 1801 utgjorde densamma
27,349,003. Följande siffror utvisa den progressiva
tillväxten af F:s befolkning: 1821: 30,471,875; 1841:
34,230,178; 1851: 35,783,206; 1861: 37,382,225; 1866:
38,067,064; 1872: 36,102,921; 1876: 36,905,788 (69,8
på qvkm.). Tätast befolkadt är depart. Seine (der
hufvudstaden Paris ligger), hvilket 1876 hade 5,035
innev, på qvkm., närmast derefter komma depart. Nord,
med 267,5, och Rhône, med 252,6. Svagast befolkade
äro depart. Hautes-Alpes, med 21,3, och Basses-Alpes,
med 19,5 innev, på qvkm. Befolkningen ökas ytterst
långsamt. Under tioårsperioderna från 1821 till
1861 var den årliga tillväxten successivt 0,69,
0,50, 0,46, 0,30 och 1861–65 0,40 proc. Under
perioden 1866–72 minskades befolkningen årligen med
0,17 proc., men under den derpå följande perioden
Maj 1872–Dec. 1876 ökades den med 0,55 proc.,
den största årliga tillväxten sedan 1845. Detta
berodde dock icke endast på nativitetens efterskott
öfver dödligheten, utan äfven på invandring,
hufvudsakligen från Elsass-Lothringen, så att
den egentliga tillväxtprocenten fortfarande är
ytterst liten. I städer med öfver 10,000 innev, var
tillväxten under nämnda period 1,69 proc. årligen,
beroende på inflyttning från landsbygden (nativiteten
är i verkligheten dubbelt större på landet än i
städerna). I början af 1800-talet hade qvinkönet, till
följd af krigen, en betydlig numerisk öfvervigt öfver
mankönet (1801 funnos 10,547 qvinnor mot 10,000 män);
men förhållandet har sedan dess utjämnats, så att 1851
funnos endast 10,121 qvinnor mot 10,000 män och 1876
10,086 mot 10,000. Sistnämnda år tillhörde 18,373,639
mankönet och 18,532,149 qvinkönet. Befolkningens
fruktsamhet har sedan århundradets början aftagit
(på 10,000 innev, föddes 1801–10 330 barn, 1879
endast 252), och F. intager i detta hänseende
lägsta platsen bland Europas stater. Äfven antalet
ingångna äktenskap aftager (1872 1 på 102 innev.,
1876 1 på 126). Bland 100 barn äro 7–8 födda utom
äktenskapet, i depart. Seine 26. Dödligheten har
från århundradets början tämligen regelbundet
minskats: från 286 på 10,000 innev. (1801–10)
till 226 (1879). Medellifslängden har under nämnda
tidsskede ökats från 31 år 6 mån. till 36 år 5
mån., och särskildt för mankönet till 35 år 1 månad
och för qvinkönet till 37 år 10 mån. 1876 bodde
24,934,334 l. 67,56 proc. på landet och 11,971,454
i städer (d. v. s. i kommuner med mer än 2,000
innev.). Städernas folkmängd ökas ganska hastigt
genom inflyttningar från
landsbygden; så var t. ex. 1851 stadsbefolkningen endast
25,52 proc., 1876 utgjorde den 32,44 proc. 1866,
då Elsass och Lothringen ännu tillhörde F.,
funnos blott 186 städer med öfver 10,000 innev.;
1872 hade detta antal stigit till 190 och 1876 till
204. De folkrikaste städerna voro sistnämnda år:
Paris, med 1,988,806 innev., Lyon, med 342,815,
Marseille, med 318,868, Bordeaux, med 215,140, Lille,
med 162,775, Toulouse, med 131,642, S:t Etienne,
med 126,019, Nantes, med 122,247, och Rouen, med
104,902 innev. Dessutom funnos 16 städer med öfver
50,000 innev, och 57 städer med 49,000–20,000 innev. –
Med afseende på yrken var befolkningen 1876 fördelad
sålunda:
Åkerbruk ................ 18,968,605 (53,1 proc.)
Industri ................. 9,274,537 (23,9 proc.)
Handel och transporter ... 3,837,223 (10,7 proc.)
Professions liberales
(ämbets- och tjenstemän,
officerare, de som
sysselsätta sig med konst
och vetenskap) ........... 1,531,405 (4,3 proc.)
Personer, som lefva af
sina räntor .............. 2,151,888 (6 proc.)
Icke klassificerade ...... 281,540
Dertill kommo 860,590, som tillhörde hären och flottan
eller voro intagna i hospital, kloster o. d.
1876 voro 801,754 främlingar bosatta i F. Af dessa
1,622 skandinaver. – Ehuru historien hänvisar på olika
härkomst (gallisk, romersk, frankisk, burgundisk,
vestgotisk o. s. v.), har dock icke i någon annan
stor stat i Europa de olika folken så lyckligt
uppgått i hvarandra och sammansmält till ett folk
som i F. Endast vid gränserna gör sig en större
olikhet märkbar, dock mer i språkligt än i andra
afseenden. Bland dessa främmande element uppskattas
vallonerna i n. till 1,800,000, bretonerna i v. till
1,100,000, italienarna i s. ö. till 400,000, baskerna
till 200,000, spaniorerna (katalonier) till 200,000,
flamländarna till 180,000, judarna till 50,000 och
zigenarna till 10,000.
Materiel kultur. Näringar, handel,
samfärdsmedel. I de 86 gamla depart, (utom Savojen och
Nizza, men med inräkning af Elsass och Lothringen)
beräknade man (1869), att 48,4 proc. upptogos af
åkerjord, 4 proc. af vinland, 2,8 proc. af trädgård,
kastanj-, oliv- och mullbärsträd-planteringar
m. m., 9,8 proc. af äng, 13,6 proc. af hedar och
betesmarker samt 14,6 proc. af skog. Af återstoden
räknades endast 0,3 proc. till icke produktiv jord i
egentlig mening; resten upptogs af vattendrag, vägar,
bebyggd mark o. s. v. – Rörande skogarna finnas nyare
uppgifter. Den skogbärande marken uppskattades 1880
till 9,185,310 har, eller 17,3 proc. af landets hela
yta, och F. hör således till de på skog fattigare
landen. Skogens fördelning inom landet är mycket
oregelbunden; i depart. Seine uppgår den skogbärande
marken endast till 2 proc., men i dep. Landes (som
har 4,352 qvkm. skog) till 47 proc. Trädslagen
äro ek, bok, gran, tall, lönn, ask, alm, annbok,
oxel, rönn, asp, sälgarter, björk m. fl. Skogrikast
äro bergstrakterna, men äfven några isolerade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
