- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
187-188

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogsparker finnas, såsom vid Compiègne,
Villers-Cotterets, Hallate, Saint-Germain,
Fontainebleau o. s. v. Största delen af skogarna
är enskildes egendom. Staten besitter 10,7
proc., departementen och kommunerna 22,4 proc.,
offentliga inrättningar 0,3 proc., och enskilda
personer 66,6 proc. För skogarnas tillväxt göras
stora ansträngningar. – Jordbruket och dess
binäringar sysselsatte 1876 18,968,605 personer
eller mer än hälften af landets befolkning. Af
dessa voro 10,620,886 jordegare och bönder, som
sjelfva odlade sin jord, 5,708,132 arrendatorer
och 2,639,587 vingårdsarbetare, vedhuggare och
trädgårdsarbetare. Jordbruksstatistiken visar, att
det franska landtbruket gjort stora framsteg sedan
1815, mindre dock i afseende på nyodlingar än med
hänsyn till jordens rationellare skötsel. Att F. dock
med afseende på jordbruket står efter t. ex. Belgien,
England och vissa trakter af Tyskland beror till
en del på jordegendomens alltför långt gående
sönderstyckning. Så brukades, enligt statistiken
för 1873, 17,011,847 har af 2,826,388 jordegare (på
hvar och en kommo således endast 6 har), 11,959,354
har af 831,943 arrendatorer (14,4 har på hvar och
en) samt 4,366,253 har af 319,450 hälftenbrukare
(13,7 har på hvar och en). Jordvärdet har nästan
fyrdubblats sedan 1789, tredubblats sedan 1815 och
fördubblats sedan första hälften af Ludvig Filips
regering. Enligt de Foville är nu medelvärdet
af en har 2,000 fr. Norra F. är det fruktbaraste
åkerbruksdistriktet och producerar öfver det egna
behofvet. För landet i dess helhet lemnar likväl
en medelgod skörd icke något öfverskott för afsalu,
och i vanliga fall tillhör F. de sädesimporterande
landen. Det mest odlade sädesslaget har af ålder varit
hvete, som alltmer undanträngt de andra brödämnena;
närmast derefter följa råg, korn, hafre, bokhvete,
majs och potates. Öfver den samfälda skörden 1878
föreligga följande officiella siffror:

Använd jord Skörd Skörd i hl.
i har. i hl. pr har.

Hvete ..... 6,843,085 95,270,698 13,92
Blandsäd ... 442,658 6,199,865 14,00
Råg ....... 1,804,791 24,188,485 13,40
Korn ...... 1,010,523 16,421,978 16,25
Bokhvete .. 663,146 11,505,733 17,35
Hafre ..... 3,326,003 77,289,789 23,23
Majs ....... 615,073 10,538,307 17,13
Hirs ....... 50,193 744,368 14,83
Potates ... 1,264,938 112,096,796 88,61

Vid en återblick på skördeberättelserna sedan 1815
kan man dela denna 60-åriga tidrymd i tre perioder:
1815–35, 1836–55 och 1856–76. Den för odling af säd
använda jorden utgjorde i medeltal för åren

1815–35: 13,633,420 har = 25,40 proc. af landets yta,
1836–55: 14,730,674 " = 27,70 " "
1856–76: 15,064,723 " = 28,45 " "

Denna tillväxt har hufvudsakligen kommit hafre-
och hvetekulturen till godo. – Äfven den relativa
afkastningen har stigit, såsom framgår af följande
tal, utvisande medelskörden pr har i hl:

Åren Hvete. Råg. Korn. Hafre. Potates.

1815–35 11,57 10,50 13,31 16,00 83,35
1836–55 13,30 11,70 15,59 19,81 94,79
1856–76 14,58 13,35 18,06 22,33 100,57

Hela hveteskörden och dess värde utgjorde i medeltal
under den första af dessa perioder 57,337,848 hl. och
1,175 mill. fr., under den andra 77,464,986 hl. och
1,549 mill. fr. samt under den tredje 99,328,748
hl. och 2,191 mill. fr. – Afkastningen af andra
jordbruksalster var 1873 följande (hvarvid dock är att
märka, att skörden detta år var under medelmåttan):

Använd jord
har. Skörd.

Ärter, bönor etc .... 322,681 4,434,107 hl.
Kastanjer ........... 482,247 6,567,381 "
Raps och andra
oljeväxter .......... 214,808 2,963,441 "
Oliver .............. 148,626 4,594,010 "
Hvitbetor ........... 253,335 7,743,430 tons
Humle ............... 3,528 5,024 "
Tobak ............... 14,858 17,252 "
Hampa och lin ....... 183,192 100,800 "

Trädgårdsväxter, såsom grönsaker, meloner, sparris
o. d., inbringade s. å. omkr. 460 mill. fr.
Sviskon och plommon äro en vigtig handelsartikel
för depart. Lot-et-Garonne, Indre-et-Loire och Var;
aprikoser, körsbär och persikor odlas i synnerhet
kring Paris; rikt på sydfrukter, såsom citroner,
apelsiner, fikon, mandlar och valnötter, är
Provence. – En vigtig källa till nationalrikedomen
är vinodlingen, som bedrifves i alla depart. utom
Calvados, Côtes-du-Nord, Creuse, Finistère, Manche,
Orne, Nord, Pas-de-Calais, Seine-Inférieure och
Somme. Mest betydande är den i depart. Hérault,
Gard, Aude, Gironde, Charente-Inférieure, Charente,
Var och Gers. De förnämsta champagnevinerna hemtas
från depart. Ardennes, Marne, Aube och Haute-Marne,
bordeauxvinerna från Gironde, bourgognevinerna från
Côte-d’Or, Yonne, Saône-et-Loire o. s. v. Den för
vinodling använda jorden upptog 1788 1,546,615
har, 1874 2,446,862 har och 1879 1,862,447
har. Tillbakagången under de sista åren är att
tillskrifva phylloxerans härjningar; men redan under
tiden närmast efter 1850 hade den då uppträdande
drufsjukan betydligt reducerat vinproduktionen, så
att den, från att 1845 hafva utgjort 54,5 mill. hl.,
endast uppgick till 10 mill. hl. 1854. Sedan dess
har utvecklingen återtagit sin gång, och 1875 var
vinproduktionen den största, som någonsin dittills för
F. antecknats, eller nära 84 mill. hl. 1876 nedgick
produktionen till 41,85 mill. hl., 1877 var den 56,4,
1878 48,7 och sjönk 1879 till 25,77 mill. hl. –
Vid sidan af vinodlingen är produktionen af cider
icke häller obetydlig. Den drifves i 55 depart, och
lemnade 1877 13,3 mill hl., 1878 12 mill. och 1879
7,7 mill.; största qvantiteten kommer på Normandie. –
Den fordom vigtiga odlingen af krapp, hufvudsakligen
i depart. Vaucluse och Bouches-du-Rhône, har gått
mycket tillbaka genom det vidsträckta användandet af
anilinfärger. 1862 upptog krappodlingen 20,463 har,
som lemnade en skörd af 54 mill. kg., 1874 hade dessa
siffror gått ned till 5,069 har och 17 mill. kg. –
Tobaksodlingen är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free