Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frumerie, Mauritz - Frundsberg, Georg von - Fruntimmersfreden - Frustuga - Frustuna - Fry, Elizabeth, f. Gurney - Fry, James - Frydendahl, Jörgen Peter - Fryele - Frygien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1853. Bland hans många medaljer förtjena nämnas:
Kröningsmedaljen öfver Karl XIII och Hedvig Charlotta
(1809), medaljerna öfver jubelfesten 1818, öfver
konungahusets tillväxt (1829), silkesodlingen på
Bellevue (1830), konstakademiens jubelfest (1835) samt
öfver vetenskapsakademiens (1839) äfvensom, bland
enskilda skådepenningar, de öfver af Chapman (1808),
Frigel (1841), Schwan och Skogman. F. modellerade
under sina kraftigare dagar bildsidorna smakfullt
och säkert, men en viss mjukhet, som visar sig i hans
tidigare arbeten, öfvergår sedan alltmer till slapphet
och en tunn formgifning. Helfigurerna å reverserna
äro deremot något osäkert tecknade, röjande spår af
en något för ytlig skola. F. försökte sig äfven i
litografi; åtskilliga portratt i verket "Minnen från
Upsala" (1837) äro af hans hand. -rn.
Frundsberg, Georg von, kejserlig fältöfverste,
f. 1475 i Mindelheim i Schwaben, tjenade med
utmärkelse i Maximilian I:s och Karl V:s krig i
Schweiz och Italien, hvarunder han bl. a. (1511) med
1,800 knektar eröfrade det som ointagligt ansedda
passet Peutelstein och gjorde 9,000 venezianer
till fångar samt (1513) vid Vicenza åter besegrade
venezianerna. I spetsen för Schwabiska förbundets
trupper fördref han 1519 hertig Ulrich af Würtemberg
och tog dennes land i besittning för kejsarens
räkning. 1521–25 kämpade F. åter i Italien och
bidrog till segern vid Pavia (1525), der Frans I
tillfångatogs. 1526 värfvade han en här af 12,000
landsknektar, med hvilken han stred för kejsaren i
Tyrolen och Italien, och drog derefter i förening
med konnetabeln Karl af Bourbon mot Rom. Under
vägen, vid Bologna, utbröt d. 16 Mars 1527 bland
landsknektarna, som ville tåga rakt på Rom, ett
myteri, som vållade F. ett slaganfall. Han lät föra
sig till Mindelheim, der han afled d. 20 Aug. 1528. –
F., "landsknektarnas fader", gaf landsknektarna
en så stor taktisk utbildning, att de kunde träda
i stället för de dittills såsom oöfvervinnelige
ansedde schweizarna. Äfven F:s söner, Kaspar
(d. 1536) och Georg (d. 1586), utmärkte sig såsom
landsknektsbefälhafvare.
Fruntimmersfreden i Cambrai. Se Cambrai.
Frustuga, gammalt namn på de nordiska qvinnornas
arbets- och sällskapsrum.
Frustuna, socken i Södermanlands län, Daga
härad. Arealen 9,654 har, hvaraf 1,369 har äro
vatten. 2,263 innev. (1880). F. med Kattnäs utgör ett
konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Strengnäs stift,
Daga kontrakt.
Fry [frej], Elizabeth, f. Gurney, engelsk filantrop,
föddes i Norwich (Norfolk) d. 21 Maj 1780. Tillhörande
en gammal qväkarefamilj, hvilken bland sig räknat
flere namnkunniga menniskovänner, egnade hon
sig tidigt åt lindrandet af de fattigas nöd. På
familjegodset Plashet House grundade hon en friskola
för föräldralösa flickor, hvilken hon, efter sitt
giftermål (1800) med köpmannen J. Fry, småningom
utvidgade. 1817 stiftade hon den ännu bestående
föreningen "Association for the improvement of the
female prisoners in Newgate", hvilken anlagt
skolor för barnen af fångarna i Newgate-fängelset
samt läse- och arbetsskolor för qvinliga fångar
i nämnda fängelse. Under tjugoett år var hon
outtröttligt sysselsatt med förbättring af fångarnas
lott. Framförallt yrkade hon, att de båda könen skulle
skiljas åt i fängelserna, att qvinliga fångar skulle
stå under endast qvinlig uppsigt, att ändamålsenlig
sysselsättning skulle beredas fångarna, att de
skulle indelas i klasser, inom hvilka de till en
del gjordes ansvariga för ordningens handhafvande,
att fangelseskolor skulle inrättas o. s. v. Från
1827 företog hon flere resor till Italien, Frankrike,
Belgien, Holland, Tyskland och Danmark. Död d. 12
Okt. 1845. Hennes döttrar utgåfvo "Memoirs of the
life of Elizabeth Fry" (1847). I "Läsning för hemmet"
(1879–80) förekommer en lefnadsteckning öfver den
ädla qvinnan.
Fry [frej], James, amerikansk militär, f. 1827
i Carrollton (Illinois), ingick vid armén 1847,
deltog 1861–63 i kriget mot sydstaterna och
erhöll sistnämnda år såsom general-provost
uppdrag att bringa till verkställighet den nya
rekryteringslagen, som införde konskription i
stället för den otillfredsställande ersättningen
genom frivillige. På grund af detta uppdrag tillförde
han 1866 armén 1,120,621 rekryter, återförde under
fanorna 76,562 desertörer och införde ytterligare
2,254,063 tjenstpligtige i rullorna. Genom lagen
d. 28 Aug. 1866 upplöstes hans byrå. F. har utgifvit:
Final report of the operations of the provost
marshal-general of United states (1863–66).
Frydendahl, Jörgen Peter, dansk skådespelare,
född i Köpenhamn d. 18 Okt. 1766, uppträdde 1786 på
k. teatern i älskareroler, men gjorde ingen lycka,
förr än han 1792 fick utföra komiska roler. 1793
lemnade han k. teatern, men efter sin återkomst,
1795, höjde han sig till en konstnär af första
rangen, i synnerhet i komiska karaktersroler,
men äfven som tragisk skådespelare och som
sångare. 1816 blef han elev- och sceninstruktör. Död
d. 20 Febr. 1836. – F. gifte sig 1797 med Katharine
Möller, f. 1760. Hon debuterade 1777 som sångerska på
k. teatern och vann ett stort namn genom omfånget
och styrkan af sin röst. Död d. 30 Nov. 1831.
E. Ebg.
Fryele (oriktig form Fryeled, fordom Fröale),
socken i Jönköpings län, Östbo härad. Arealen 12,666,6
har. 1,448 innev. (1880). F. med Hagshult utgör ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vexiö stift,
Östbo kontrakt.
Frygien (Lat. Phrygia), landskap i Mindre Asien,
omfattade ursprungligen dels det inre af halföns
vestra del, Stor-Frygien, mellan Lydien i v. och
floden Halys i ö., dels det sedermera till Mysien
räknade kustlandskapet i n. v., Lill-Frygien, vid
Propontis. I äldre tider bildade F. ett eget rike,
hvars konungar omvexlande hette Gordios och Midas. I
6:te årh. f. Kr. eröfrades det först af Kresus,
konungen i Lydien, derefter af Cyrus d. ä. Genom
den sistnämndes eröfring kom det att utgöra en del
först af det persiska och sedermera af Alexander den
stores rike. Efter Alexanders död (323) blef det ett
stridsäpple mellan hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
