Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröbergska stiftelsen - Fröderyd - Frödinge - Fröfaxe - Fröfjun - Fröfäste - Frögömme - Fröhlich, Abraham Emanuel - Fröhlich, Johannes Frederik - Fröhus - Fröhvita - Fröhylle - Fröhylsa - Fröifjorden - Fröja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befintliga så beskaffade inrättning, kallad Prins
Carls uppfostringsanstalt". Instruktion för
stiftelsens organisation och förvaltning skulle
uppgöras af testamentsgifvarna eller exekutorerna
af testamentet i samråd med den öfverlefvande
maken. Barn skulle i anstalten intagas från Kalmar
stads- och landsförsamlingar samt Hossmo, Ljungby,
Dörby, Förlösa, Åby och Kläckeberga socknar. Fru
Fröberg, som öfverlefde sin man, öfverflyttade
1843, genom särskildt aftal, sina rättigheter på
testamentsexekutörerna. Den i sterbhuset 1843 behållna
tillgången för stiftelsen utgjorde 186,065 kr. 86
öre. Denna förräntades under många år, hvarjämte ett
hus för den blifvande anstalten uppbyggdes. Först
1875 i Januari öppnades sjelfva anstalten. Under år
1880 voro der intagna 69 gossar, hvilka undervisades
i läsämnen samt i yrken. Anstalten eger nämligen
ett jordområde af omkr. 26 har, hvarjämte vid
densamma finnas snickare-, smeds-, skräddare- och
skomakareverkstäder m. m. Omkostnaden för hvarje
gosse uppgick till 345 kr. 34 öre för år eller nära
95 öre per dag. Stiftelsen har för att bidraga till
flickors uppfostran inköpt en lägenhet i Kalmar,
hvilken hyresfritt disponeras af styrelsen för en
derstädes upprättad hushållsskola. Fondens behållna
tillgångar i fast och löst utgjorde d. 31 Dec. 1880
768,768 kr. 50 öre. Exekutorerna öfverlemnade vid
1881 års slut förvaltningen af stiftelsen åt en
styrelse, bestående af sex personer, af hvilka en
väljes af K. M:ts befallningshafvande i Kalmar, en
af domkapitlet derstädes, två af stadsfullmäktige i
Kalmar och två af ordförandena i de ofvan uppräknade
landsförsamlingarnas kommunalstämmor, allt enligt
ett af K. M:t d. 16 Juli 1880 stadfäst reglemente.
R. Tdh.
Fröderyd, socken i Jönköpings län. Se Fröryd.
<b>Frödinge,/b> socken i Kalmar län, Sevede härad. Arealen
16,363,6 har. 2,112 innev. (1880). Konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Tunaläns
och Sevede kontrakt.
Fröfaxe (Fornnord. Freyfaxi), Nord. mytol., namn
på en häst, som egdes af Hrafnkel Frösgode (Frös
prest). Hrafnkel var en ifrig dyrkare af Frö och
hade åt denne sin "vän" gifvit halfva eganderätten
till hästen. Han hade ock aflagt löfte att döda
den, som utan hans tillstånd red på Fröfaxe, och
löftet hölls, såsom det berättas i Hrafnkels saga.
Th. W.
Fröfjun, bot. Se Frösträng.
Fröfäste (Lat. placenta l. spermophorum),
bot., den del af ett frögömme, hvarå fröknopparna och de ur dem
utvecklade fröna sitta fästa. När fröfästet befinner
sig i midten af frögömmet, kallas det centralt och är
en omgestaltning af axelns spets. När fröna äro fasta
vid väggarna af frögömmet, eger detta rum antingen
vid fruktbladens medelnerv eller vid fogen af deras
hopväxta kanter. Ett sådant fröfäste kallas
väggstående eller parietalt. Fröfästet kan antaga
olika former hos olika växter.
O. T. S.
Frögömme, bot. Se Frukt.
Fröhlich, Abraham Emanuel, schweizisk skald, f. 1796
i Aargau, blef 1827 professor i
tyska literaturen vid kantonsskolan i Aarau, 1835
rektor vid dervarande kretsskola och 1836 derjämte
diakon. Död 1865. Han författade bl. a. Fabeln
(1825; 2:dra uppl. 1829), Das evangelium Johannis
in liedern (1830), de episka poemen Ulrich Zwingli,
Ulrich von Hutfen och Johann Calvin samt ett par
samlingar Trostlieder (1851 och 1864). På uppdrag af
regeringen offentliggjorde han Auserlesene psalmen
und geistliche lieder für die evangelisch-reformirte
kirche des kantons Aargau (1845). Hans samlade arbeten
utgåfvos 1853–61.
Fröhlich, Johannes Frederik, dansk musiker,
f. 1806, d. 1860, blef 1827 sånglärare vid kungliga
teatern i Köpenhamn och var kapellmästare derstädes
1835–42. F. var en utmärkt virtuos på violin och flöjt
samt komponerade musiken till några af Bournonvilles
historiska balletter ("Valdemar", "Erik Menveds
barndom" och "Raphael"). C. R.
Fröhus. Se Frukt.
Fröhvita (Lat. albumen), bot., en i en stor mängd
frön förekommande cellväf, som innehåller vanligen
qväfvehaltiga, närande beståndsdelar (växt-albumin
eller växt-ägghvita, en modifikation af djur-ägghvita;
se Ägghvita). Fröhvitan har hos olika frön ganska
olika beskaffenhet, i det densamma hos somliga
är hornartad eller nästan benhård, hos andra
åter mjölig eller lösare till sammanhanget. Många
fröns näringsvärde beror derpå att de innehålla
en riklig mängd fröhvita. Fröhvitan, som redan
finnes i fröknoppen, tjenar utan tvifvel till
näring åt växtämnet under dess utveckling samt
sedan, vid fröets groning, till underhåll åt den
spirande plantan. Fröhvitan finnes dock i många
frön icke längre qvar, utan synes hafva blifvit
förbrukad under växtämnets utveckling i fröet.
O. T. S.
Fröhylle, bot. Se Frösträng.
Fröhylsa (Lat. folliculus), bot., en karpellartad
frukt, som bildats af ett fruktblad genom dess
kanters hopväxning, och inom hvilken finnes ett
fritt, centralt, pelarlikt fröfäste. Sådan frukt
finnes hos flere asclepiadéer. Fröhylsa har äfven
tagits i samma betydelse som flerfröig karpell,
en fruktform, som finnes hos aklejan (Aquilegia);
kalflekan (Caltha), stormhatten (Aconitum)
m. fl. växter inom nat. fam. Ranunculaceae. Detta
slags fröhylsa har fröna fästa vid fruktbladets
fog (väggstående fröfäste) och saknar således det
fria centrala fröfäste, som utmärker den egentliga
fröhylsan. O. T. S.
Fröifjorden, namn på den utanför kusten af Söndre
Trondhjems amt, i Norge, befintliga del af hafvet,
som ligger innanför Fröiön. Y. N.
Fröja (Fornnord. Freyja), Nord. mytol., Frös syster,
dotter af vanaguden Njärd och af Skade. Hon är
den härligaste af åsynjorna och den förnämsta näst
Frigg. Såsom kärlekens gudinna finner hon behag i
erotiska dikter, och henne är det godt att tillbedja
i älskogsvärf. För öfrigt är Fröja, likasom alla
vanagudar, mild och bevågen mot dem, som henne
åkalla; likasom Frigg hjelper hon äfven qvinnor
i barnsnöd. Hon är gift med en man, som heter Od,
och har med honom döttrarna Hnoss och Gersime. Od
for långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
