Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fröja - Fröjas rock - Fröjel - Fröjered - Fröken - Frökind - Fröklängning - Fröknopp, Fröämne - Frökontroll - Frölich, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort; F. gråter öfver hans frånvaro, och hennes tårar
äro rödt guld. Hon kallas derför den gråtfagra. Ehuru
företrädesvis en fredsgudinna, är hon dock icke
främmande för de nordiska stridsgudarnas intressen;
äfven hon rider ut till strid, och henne tillhör
hälften af de på valplatsen fallne. Qvinnor och
i synnerhet jungfrur troddes komma till F. efter
döden. Hennes boning heter Folkvång, och salen nämnes
Sessrymnir (den rymliga). När hon åker, drages
hennes vagn af två katter. Likasom Frö har äfven
Fröja af dvärgarna fått en guldborstig galt; hennes
bär namnet Hildesvine. På denna skildras hon ridande
i eddasången Hyndluljoð. En dyrbar henne tillhörig
halskedja kallas Brising-amen (se d. o.), som en gång
bortstals af Loke. F. nämnes i fornnordiska skrifter
med många andra namn, såsom bl. a. Vanadis, Gefn,
Syr, Mardöll, hvilket sistnämnda genom sin betydelse
(den hafsfödda) erinrar om ett af namnen på den
grekiska kärleksgudinnan Afrodite. I likhet med Frigg
och valkyrjorna hade hon äfven en falkhamn. Fröjamyten
har flere beröringspunkter med hvad som berättas om
Frigg, med hvilken Fröja ock någon gång förvexlas
(se Frigg). Fröja betyder herskarinna och sammanfaller
med det nu begagnade ordet "fru". Th. W.
Fröjas rock. Se Frigg.
Fröjel, socken på Gotland, Gotlands södra härad,
Hejde ting. Arealen 4,275 har. 634 innev. (1880). Annex
till Klinte, Visby stifts medel-kontrakt.
Fröjered (fordom Frörydh l. Fröiaridh), socken i
Skaraborgs län, Vartofta härad. Arealen 6,626,4
har. 1,432 innev. (1880). F. utgör med Korsberga
och Fridene ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Fröken (Nedert. fröken, T. fräulein, ända till 1814
i Tyskland titel för ogifta qvinnor af högre stånd),
ursprungligen titel för döttrar af furstliga eller
adliga familjer, liksom "fru" tillkom endast den
gifta qvinnan inom de högsta klasserna. På Gustaf
I:s tid var frökentiteln de kungliga prinsessornas
prerogativ, och t. o. m. drottning Kristina försmådde
den ej. Sedan dess har den under tidernas lopp blifvit
gemensam egendom för ogifta qvinnor af det bildade
ståndet. Jfr Fru.
Frökind, härad i Skaraborgs län. Arealen 13,824
har. 3,425 innev. (1880). Tillika med Ollebergs
fjerding af Vartofta härad bildar F:s härad Leaby
tingslag, och med Vartofta härad utgör det en
domsaga och ett fögderi. Häradet omfattar följande
socknar: Kinnneved, Vårkumla, Brismene samt delar af
Åsarp, Smula, Börstig och Grolanda.
Fröklängning, skogsv., sker ur barrträdskottar
antingen genom solvärme, i särskildt inrättade lafvar,
eller ock uti s. k. fröklängningshus, der den för
kottarnas öppnande erforderliga värmen åstadkommes
genom eldning. C. G. Hz.
Fröknopp, Fröämne (Lat. gemmula, ovulum), bot.,
den lilla knopp å fröfästet, hvilken genom och efter
befruktningen utvecklas till frö. Fröknoppen kan vara
antingen naken eller täckt af ett yttre och ett inre
hylle (fröknopphyllen), i hvilka finnes en liten
öppning
(mikropyle), genom hvilken pollenröret vid befruktningen
intränger till den i fröknoppen befintliga cell,
som bildar första anlaget till det blifvande
växtämnet. Den lilla yta å fröknoppen och sedermera
å det utvecklade fröet, hvilken är fäst antingen
omedelbart vid fröfästet eller vid en från detta
utgående kortare eller längre frösträng, kallas
fröärret (hilum), och den punkt, der frösträngens
(eller fröfästets) kärlknippe intränger i fröknoppen,
kallas nafvelfläcken (calaza). Fröknoppen kan
vara rät, omvänd, krökt eller omböjd, allt genom
olika utveckling af densamma. Det inbördes läget af
fröärret och nafvelfläcken kan äfven derigenom undergå
förändring. O. T. S.
Frökontroll. Under senare åren har man äfven i Sverige
börjat egna stor uppmärksamhet åt undersökningen och
kontrollen af de i handeln förekommande frösorter
och sädesslag, hvilka äro afsedda att begagnas till
utsäde. Frökontrollstationer hafva derför flerestädes
blifvit inrättade inom landet, vanligtvis i förening
med do agrikulturkemiska försöksanstalterna och de
kemiska stationerna. Ändamålet med denna frökontroll
är att undersöka frönas och sädesslagens grobarhet
samt deras renhet och beskaffenhet i öfrigt. Man får
alltså derigenom upplysning om mängden och arten
af de ogräsfrön eller främmande inblandningar,
hvilka kunna förekomma i de fröslag, som säljas
till landtbrukarna, hvarjämte man genom systematiskt
anställda groningsförsök utforskar groningsprocenten
och sedan genom enkel beräkning, hvaruti såväl
renheten som grobarheten ingå såsom bestämmande
faktorer, fastställer det s. k. bruksvärdet eller
odlingsvärdet för hvarje särskildt undersökt fröparti
eller sädesslag. Det är naturligt, att dessa anstalter
skola medföra högst väsentligt gagn för jordbruket,
då det är af synnerlig vigt, att man får en säker
kännedom om beskaffenheten af de frösorter, som
användas till utsäde, samt tillika erhåller upplysning
om huruvida några skadliga ogräsfrön förefinnas i
sädesarter och frösorter, som man inköper från andra
orter och begagnar till utsäde. Ehuru frökontrollen
i och för sig synes vara en mycket enkel och lätt
sak, erfordras likväl ej så ringa möda, kostnad och
omsorg för att utföra dylika undersökningar så, att
fullständig garanti vinnes. Man har derför genom
hushållningssällskapens försorg sökt åstadkomma
denna frökontroll inom de särskilda orterna,
i det man förenat denna kontroll med de kemiska
stationerna och försöksanstalterna; derjämte bidrager
staten i viss mån till kostnadernas betäckande.
C. E. B.
Frölich, svensk adlig ätt, härstammande från
Steiermark, inkom till Sverige med Hans Kristoffer
F. (f. 1602, d. 1658), hvilken 1630 trädde i Gustaf
II Adolfs tjenst. Från dennes äldste son, Hans Fredrik
(f. 1637, d. 1715), som 1693 blef naturaliserad svensk
adelsman, härstammar den ännu lefvande adliga ätten
F., och från hans andre son, Karl Gustaf (se F. 2),
hvilken 1682 naturaliserades, 1700 förlänades med
friherrlig och 1706 med greflig värdighet, härstammar
den grefliga ätten F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
