Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Furetière, Antoine - Furfurol - Furiæ, Furier - Furingstad - Furini, Francesco - Furioso - Furir - Furirskyttar - Furka - Furlaner - Furlong - Furnera l. Fournera - Furnes, Veurne - Furnese - Furnissör - Furnityr - Furnivall, Frederick James - Furor, Furore - Furreedpore - Furrer, Jonas - Furrukabad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och sedan prest. 1662 invaldes han i Franska
akademien, men uteslöts derifrån 1685 på misstanke
att hafva begagnat akademiens samlingar för sin
ordbok Dictionnaire universel (1690; sedermera flere
gånger upplagd), hvilken är mest känd under namnet
"Dictionnaire de Trévoux".
Furfurol (af Lat. furfur, kli), kem., en
aldehyd, som uppstår vid upphettning af kli med utspädd
svafvelsyra. F. bildar en färglös olja af
ej obehaglig lukt, färgas i luften brun och
gifver med oxidationsmedel pyroslemsyra, hvars
aldehyd fusfurol är. Sammansättning C4H3O . CHO.
P. T. C.
Furiae, Lat., Furier. Se Erinyer.
Furingstad, socken i Östergötlands län, Lösings
härad. Arealen 1,889 har. 650 innev.
(1880). Konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Linköpings stift, Lösings, Bråbo och Memmings
kontrakt.
Furini, Francesco, florentinsk historiemålare, f. 1604
(1600), d. 1646 (1649), var lärjunge af Matteo
Rosselli. Han målade altartaflor och fresker, men i
synnerhet mindre taflor med nymfer och botfärdiga
Magdalenor (vanligen halffigurer eller endast
hufvud). Hans figurer kännetecknas af en raffineradt
vek modellering af det nakna.
Furioso, Ital., musikt., vildt, häftigt.
Furir (Fr. fourier), krigsv., kallas i
några arméer, t. ex. den franska armén, den
underofficer vid kompaniet eller motsvarande
enhet, hvilken har att sörja för inqvartering
och naturaförplägning, hvartill stundom kommer
skötandet af räkenskapsföringen. Vid det svenska
kompaniet fanns redan i början af 17:de årh. och
kanske äfven tidigare en furerare, som sörjde
för ofvan nämnda åligganden. Denna benämning, som i
tidernas lopp ändrades till furir, användes sedan för
lägsta underofficersgraden vid infanteriet, tills
den afskaffades i sammanhang med löneregleringen
år 1875. Numera finnes den qvar endast vid Gotlands
nationalbeväring.
C. O. N.
Furirskyttar, krigsv., det manskap, som uttages ur
truppafdelningarna och under marsch sändes förut
för att biträda vid inqvarteringens uppgörande,
bivackplatsers utstakande o. s. v. – Vid de
indelta infanteriregementenas återuppsättande
efter 1709 befallde Karl XII, att vid hvarje
kompani skulle uppsättas sex öfvertaliga
s. k. furirskyttar. De skulle anskaffas genom
värfning; men, då detta blef svårt, uttogos till
furirskyttar de bästa af manskapet, hvarefter de
rotar, som uppsatt dem, förklarades skyldiga att,
emot erhållande af legan, anskaffa ny soldat.
C. O. N.
Furka (Ital. forcla, af Lat. furca, gaffel), kallas
i Alperna flere pass, hvilka alla karakteriseras
såsom skarpa insadlingar mellan höga och branta
bergspetsar. Den mest bekanta furka är den, som
ligger på gränsen mellan kantonerna Uri och Valais och
förer från Urserendalen in i Rhônedalen. Dess höjd
är 2,436 m. Öfver densamma går sedan 1866 en väg,
som vid Hospenthal förenar sig med Gotthardsvägen
och vid Brieg med Simplonvägen.
Furianer, innevånare i Friaul.
Furlong [förr-], Eng. (egentl. a furrow long, en
fåra lång), engelskt längdmått = 1/8 engelsk mil =
201,17 m.
Furnera l. Fournera (af Fr. fournir,
T. fournieren l. -niren, hvilka ord af Diez härledas
från Fornhögt. frumjan, främja, ombesörja, fullborda),
förse med det nödvändiga, anskaffa, leverera. –
Furnissör (Fr fournisseur), en som förser någon
med något, en som anskaffar, levererar något,
leverantör. – Furnityr (Fr. fourniture), tillbehör,
material, förråd.
Furnes [fyrn], Flam. Veurne, stad i belgiska
prov. Vestflandern, omkr. 6 km. från hafvet,
genom kanaler förenad med Dunkerque och
Nieupoort. Omkr. 5,000 innev. Handel med
landtbruksprodukter. Staden var fordom befäst.
Furness [för-], norra delen af engelska grefskapet
Lancaster, skild från det öfriga grefskapet
genom Morecambe bay. Kusten är jämn, det inre
bergigt. Koppar- och jerngrufvor bearbetas i stor
skala. De först i senare tid anlagda jernverken vid
Barrow äro bland de största i Stor-Britannien.
Furnissör. Se Furnera.
Furnityr. Se Furnera.
Furnivall [förr-], Frederick James, engelsk filolog,
f. 1825, har hufvudsakligen egnat sig åt studiet
af den engelska äldre och medeltidsliteraturen,
och genom det ljus hans forskningar spridt öfver
språkets utveckling kan han anses såsom en af den
nyare engelska filologiens grundläggare. Han har
stiftat åtskilliga sällskap med uppgift att låta
trycka gamla manuskript och utgifva nya upplagor
af sällsynta böcker. För arbetarna har F. ådagalagt
ett varmt intresse och under tio år undervisade han
uti Working men’s college i London. 1854 blef han
hederssekreterare i Philological society.
Furor, Ital. Furore (af Lat. furor, raseri), raseri,
stormande bifall.
Furreedpore. Se Faridpur.
Furrer, Jonas, schweizisk statsman, född 1805,
invaldes 1834 i kantonen Zürichs stora råd,
der han kämpade för införandet af liberala
institutioner. 1837–39 var han medlem af
uppfostringsrådet och inlade såsom sådan stora
förtjenster om både folkskoleväsendets och den
högre undervisningens höjande. Sistnämnda år var
han äfven president i stora rådet och erhöll denna
befattning åter 1844. Ar 1845 nämndes han till
borgmästare och var s. å. president vid den urtima
förbundsdagssessionen, i hvilken han motsatte
sig det radikala partiet, men tillika med stor
fasthet tillbakavisade de utländska makternas
fordringar. Såsom representant för Zürich vid
förbundsdagssessionerna 1847–48 kämpade han kraftigt
för upplösning af "sonderbund" och, sedan detta
lyckats, för en ny förbundsförfattning. Efter dennas
införande valdes han till ledamot af ständerrådet
och blef, 1849, det nya förbundsrådets förste
president. Efter 1850 stod han i spetsen för justitie-
och polisdepartementet och valdes 1857 för fjerde
gången till förbundspresident. Död 1861. – Han utgaf
Das erbrecht der stadt Winterthur (1832).
Furrukabad. Se Farrakhabad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
