Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästningsintendent - Fästningsintendentur - Fästningskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästningsintendenturen å Karlsborg den 9 April 1880 bestämmer.
A. Th. S.
Fästningsintendentur, förv., har att ombesörja de
ekonomiska angelägenheterna å en fästning. Särskildt
organiserad fästningsintendentur finnes i
Sverige endast å Karlsborg. Den utgöres af
kommendanten eller den hans ställe företräder
och fästningsintendenten samt biträdes af
trenne förrådsförvaltare, en bokhållare och
två förrådsvaktmästare. Jfr k. instruktionen för
fästningsintendenturen å Karlsborg den 9 April 1880.
A. Th. S.
Fästningskrig, striden om besittningen af en fästning,
omfattar såväl anfallet mot som försvaret af en
sådan. En fästning kan anfallas genom cernering (se
d. o.) eller (om sjöfästning) blockad (se d. o.),
bombardering (se d. o.), öfverrumpling, stormning (se
d. o.) och belägring. Hvilket anfallsätt bör väljas
beror af flere omständigheter, såsom: anfallets
ändamål, fästningens beskaffenhet och utrustning,
besättningens styrka och moraliska hållning, för
anfallet tillgängliga stridsmedel samt den tid,
som för anfallets utförande är att påräkna.
Cernering l. inneslutning af en större fästning
tillgår på följande sätt. Först framsändes ett till
större delen af kavalleri bestående detaschement,
som i dagningen oförmodadt omringar fästningen,
spärrar alla till henne ledande vägar samt förstör
jernvägar, telegraf- och vattenledningar. Detta
kallas att kringränna platsen. I fråga varande
detaschement, kringränningskåren, skall vidare
tillbakakasta fästningens förposter och söka göra
fångar, tillvarataga eller döda utanför fästningen
betande slagtkreatur, tillbakavisa civil befolkning,
som vill fly från fästningen, förstöra påbörjade
försvarsarbeten i den framför liggande terrängen
samt i allmänhet uppträda öfverraskande och djerft,
för att inom fästningen väcka bestörtning och
förvirring. Sedan kringränningen är verkställd,
anländer cerneringskårens hufvudstyrka, omringar
fästningen och fäster sig i terrängen samt förstärker
sin ställning med fältbefästningar. Cerneringslinien
drages så nära fästningen som möjligt, men utom dess
verksamma kanonskotthåll, d. v. s. på 4,000 till 6,000
m. afstånd, och indelas efter terrängförhållandena
i områden, hvilka hvart och ett anförtros åt någon
bestämd truppafdelning att bevaka och försvara. Dessa
olika områden förenas genom goda förbindelser och
telegraflinier, och observatorier anordnas på högt
belägna punkter rundt om fästningen. För blockad af
en sjöfästning fordras dessutom en flotta, som afskär
förbindelserna till sjös.
Bombardering är häftig och ihållande beskjutning
af en fästning, i ändamål att tvinga henne att
gifva sig, och nyttjas äfven såsom förberedande
åtgärd för att underlätta en tillämnad belägring
eller stormning. Fästningen bör om möjligt först
cerneras. Derefter anläggas batterier för grofva
kanoner, haubitser och mörsare i spridda grupper rundt
om fästningen, på 2,000 till 5,000 m. afstånd, så
skylda som möjligt af terrängens former. Äfven
fältartilleri nyttjas för att från närmare, ofta
ombytta ställningar beskjuta truppsamlingar och
brandställen. Sedan elden är öppnad, fortsättes den
oafbrutet dag och natt och riktas omvexlande mot
hvarje punkt af fästningens bebodda delar, för att
oroa och trötta innevånarna. Besvarar fästningen
elden, samlas stundtals batteriernas eld mot
vallgångarna för att demontera deras artilleri.
Öfverrumpling, ett oväntadt och obemärkt inträngande
uti och besittningstagande af en fästning,
kan företagas mot fästningar med bristande
stormfrihet, med svag och modlös besättning
samt då bevakningstjänsten uppenbart försummas,
äfvensom i vissa fall, då väderleksförhållandena
särskildt gynna detta anfallssätt, t. ex. då våta
grafvar vid stark köld tillfrysa. Sedan nödiga
förberedelser äro träffade, och framför allt en
noggrann kännedom om fästningen vunnits, rycka
trupperna till anfall, vanligen kort före dagningen,
fasttaga fästningens förposter samt afpressa dem
fältrop och lösen. Om möjligt bör man bemäktiga
sig fästningens portar. Låter detta sig icke göra,
nedstiga trupperna på medförda stormstegar i grafven,
resa stegarna mot eskarpmuren och bestiga på detta
sätt bröstvärnet. Först då en större styrka är samlad,
framrycker densamma till närmaste fästningsport, som
öppnas för efter kommande reserver. All skottvexling
undvikes, så länge man ej är upptäckt, men derefter
fullföljes anfallet raskt och djerft. En stor
reserv, sammansatt af alla vapenslag, stannar i
sluten ordning utanför fästningen och inmarscherar,
först sedan anfallet lyckats. Skulle det misslyckas,
upptager denna reserv de tillbakaslagna trupperna
och skyddar återtåget.
Stormning skiljer sig från öfverrumpling endast deruti
att den sker öppet och förberedes genom en kraftig
beskjutning, någon gång en verklig bombardering. Detta
anfallssätt kan endast användas mot fästningar med
svag och demoraliserad besättning, dålig bestyckning
och bristande stormfrihet, samt då man för anfallet
förfogar öfver en öfverlägsen styrka och fästningens
snara intagande är af synnerlig vigt. Efter nödiga
förberedelser, rekognoscering o. d., anläggas på 1,500
à 2,000 m. afstånd från fästningen ett stycke parallel
och ett erforderligt antal fältbatterier, från hvilka
öppnas en häftig beskjutning mot de fronter, som skola
anfallas, i ändamål dels att demontera fästningens
artilleri och fördrifva besättningen från vallarna,
dels att åstadkomma eldsvådor samt sprida oro och
förvirring inom fästningen. Under skydd af denna
eld, hvilken understödjes af skyttelinier, som
småningom framskjutas ända till fältvallen, framrycka
de för stormningen afdelade trupperna, åtföljda af
sappörer och arbetsmanskap, som undanrödja hinder,
spränga portar, palissader o. d. Anfallet utföres för
öfrigt i sitt senare skede lika som en öfverrumpling,
blott med den skllnad att de anfallande gifva eld,
så ofta tillfälle dertill erbjuder sig.
Belägring användes mot en fullkomligt stormfri, väl
utrustad och tappert försvarad fästning och består
deruti att man småningom och systematiskt förlamar
och förstör fästningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
