Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 629-630 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fästning (krigsväsen) - Fästningsartilleri - Fästningsfront - Fästningsfyrkant - Fästningsförråd - Fästningsintendent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlängas, i mån af behof, de murade gallerierna medelst
tillbyggnader af träkarmar och bräder. För att hastigt
kunna afstänga ett galleri och hejda en inträngande
fiende anbringas här och der portar och fallgropar,
hvarjämte för att hastigt kunna spränga ett galleri,
som måste uppgifvas, demolitionsugnar anbringas
i sidomurarna.

Ett befäst läger består af tvänne hufvuddelar:
en inre sammanhängande kärnfästning (enceinte)
och en yttre gördel af spridda fästen (fort). Denna
anordning, föranledd dels af härarnas stora tillväxt
i styrka, dels af de ökade skottvidderna hos nutidens
artilleri, kan anses såsom befästningskonstens största
framsteg i vårt århundrade. Enceinten konstrueras
enligt ofvan angifna grunder, men göres vanligen
enklare, än som vid saknad af detascherade fästen kan
anses rådligt. Så t. ex. utelemnas alla anläggningar,
som afse endast successivt försvar på nära håll, såsom
utanverk och slutvärn. Afståndet från enceinten till
fästena bör vara minst 6,000 m. Belägringsartilleriets
nuvarande skottvidd är visserligen omkr. 7,500
m., men fienden kan i allmänhet icke anlägga
sina första batterier närmare fästena än 1,500
m. Afståndet emellan de särskilda fästena bör vara
3,000–4,000 m. och betingas af att de tillsammans
skola beherska mellanliggande terräng och äfven i
någon mån understödja hvarandra. (Se Detascherade
fästen.) Fig. 6 lemnar en antydan om den i


Fig. 6.

Tyskland och Österrike gällande typen för ett
detascheradt fäste. Grundformen är en lunette,
med trubbig utgående vinkel, korta flanker och ett
ringa djup (för att mindre lida af den fientliga
elden). Faserna flankeras från en vid utgående
vinkeln liggande helkaponier, a, flankerna från
halfkaponierer, b, vid skulderhörnen. Alla tre
kaponiererna äro genom sina lägen fullkomligt
undandragna fiendens enfilerande eld i
grafvarnas förlängningar. Ryggsidan är bruten i
bastionsform. Under densamma ligger en tvåvånings
kasern- och förrådsbyggnad, fullkomligt skyddad mot
den fientliga elden. Den inre gården är, för att
minska spränggranaternas verkan, delad i tvänne
hälfter genom en hög tvärvall, c, som tillika
innehåller en täckt förbindelse mellan ryggliniens
kasern och frontlinierna. Å front och flanker utgöres
stormhindret af en palissadmur. Konter-eskarpen är
murklädd. Emellan de detascherade fästena anläggas
större positionskansar, s. k. mellanverk, och
batterier för att med ett talrikt artilleri kunna
möta de fientliga batterierna. Till underlättande af
bestyckningen och förbindelserna böra anläggas bakom
fortgördeln utom en bred kolonnväg äfven en jernväg,
s. k. gördelbana, samt

mellan fästena och enceinten en underjordisk
kabeltelegraf.

En sjöfästning har i allmänhet till uppgift att
hindra en fientlig flotta från att insegla uti och
bemäktiga sig någon vigtig hamn eller sjöstad. Finnas
flere inlopp till platsen, böra dessa tillspärras
med stängsellinier och deruti lemnas endast en eller
två smalare inseglingsrännor, vid hvilka det fasta
försvaret koncentreras genom starka sjöfästen. För
att skydda platsen för anfall af en fientlig landtarmé
anlägges mot landsidan en befästning, som stöder
sina båda flyglar mot hafvet. Stängsellinierna
(som dragas, omkr. 8,000 m. från platsen, mellan
de framför denna liggande ögrupper, från den ena
sidan af fastlandet till den andra) kunna utgöras
af: flere rader grofva jernkedjor (spända mellan
stränder och fast förankrade flöten); stängselflottar
(sammansatta af flere hvarf medelst jernkettingar fast
sammanbundna och säkert förankrade trädstammar);
sjöpalissader (i bottnen nedslagna pålar, med
stenfyllning emellan); hoptimrade och sänkta
stenkistor; samt utfyllda bankar eller försänkningar
af sten eller grus. Det sistnämnda spärrningsmedlet
är det tillförlitligaste. Provisoriskt kan ett
farvatten, som ej är allt för djupt, spärras
medelst försänkta fartyg. För spärrning af breda
och djupa inlopp, användas minor i flere rader bakom
hvarandra. För stängselliniernas bevakning anläggas
å närbelägna öar öppna kustbatterier, bestyckade
med positionsartilleri, hvarjämte ett rörligt
försvar bör kunna påräknas af egna krigsfartyg,
som operera bakom stängsellinierna. Den eller de
inseglingsrännor, som, till ett djup af 9 m.,
lemnas i stängsellinien, spärras vid krigstillfälle
provisoriskt med stängselflottar, försänkta
fartyg eller minor. Der är det passiva hindrets
svagaste punkt, och der bör försvaret koncentreras
genom slutna och stormfria sjöfästen. Alltefter
byggnadsgrundens omfång måste dessa inskränkas till
ett eller flere vridbara jerntorn, eller, om fästet
ligger på en rymligare holme, omgifves det på alla
sidor af våta eller torra och murklädda grafvar med
kaponierflankering. För att kunna upptaga striden
mot fientliga pansarfartyg, måste fästena armeras
med pansarbrytande kanoner, uppställda i pansartorn,
pansarkasematter eller å öppen vallgång. (Se
Pansar). Ett sjöfäste måste alltid vara krigsrustadt,
emedan en fientlig flotta är i stånd att omedelbart
efter krigsförklaringen öppna fientligheterna. Det
bör således alltid ega fullständig besättning,
bestyckning, ammunitionsförråd o. d. samt för den
skull äfven innehålla bombfasta kaserner för hela
besättningsstyrkan äfvensom erforderliga förrådshvalf.
O. A. B.

Fästningsartilleri. Se Artilleri.

Fästningsfront. Se Fästning.

Fästningsfyrkant. Se Fästning.

Fästningsförråd. Se Artilleriförråd.

Fästningsintendent benämnes den tjensteman,
som under kommendanten, med biträde af de vid
fästningsintendenturen anställde tjenstemännen,
besörjer de ekonomiska angelägenheterna inom
Karlsborgs fästning i den omfattning k. instruktionen
för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>