Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 687-688 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förkolning, kem., förstöring af organiska ämnen genom inverkan af värme, så att kol i mer eller mindre rent tillstånd dervid uppstår - Förkoppring, tekn. Se Galvanoplastik - Förkroppning (T. verkröpfung), byggnadsk., i allmänhet den del af en vågrät gesims, som är ledd omkring eller springer fram ofvanpå en lodrät byggnadsdel - Förkrosselse, hjertats, teol., en djup och allvarlig sorg och förskräckelse öfver synden, en tryckande känsla af syndens skuld och Guds vrede öfver synden - Förkylning är icke en sjukdom, utan en orsak och en af de vanligaste orsaker till sjukdom - Förkänsla. Se Exspectatio casuum similium - Förkärla (ej Forkärla), socken i Blekinge län - Förköp, jur., ett köpaftal, som slutes, sedan annan redan öppnat köpunderhandling om varan - Förladdning, krigsv., något elastiskt ämne, som i slätborrade eldvapen lägges emellan krutladdningen och projektilen för att åtskilja dem eller ofta framför den senare för att qvarhålla den i loppet, i sitt laddningsläge - För-lag. Se Destilleringsapparat - Förlag, jur., det kapital, som erfordras för drifvande af ett yrke eller en näring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

eller lägre temperaturen äro dessa produkter af
olika beskaffenhet. De på qväfve fattiga växtämnena
gifva ättiksyra, träsprit, aceton, metylamin och en
tjära, som utgöres dels af terpentinkolväten och
hartsartade ämnen, dels af fenoler och det fasta
kolvätet retén. Brunkol och mycket bituminösa stenkol
lemna en på paraffin, kolväten af sumpgas-serien och
etylén-serien rik tjära af nära nog samma beskaffenhet
som den naturliga bergoljan. Stenkolstjäran utmärkes
genom sin rikedom på kolvätena naftalin, benzol,
toluol, xylol, antracen m. m. samt genom sin halt af
anilin och andra baser. Den tjära, som uppstår vid
förkolning af animaliska ämnen, t. ex. ben, utgöres
till största delen af qväfvehaltiga, vidrigt luktande
organiska baser, pyridin, pikolin, pyrrol m. fl.
P. T. C.

Förkoppring, tekn. Se Galvanoplastik.

Förkroppning (T. verkröpfung), byggnadsk., i allmänhet
den del af en vågrät gesims, som är ledd omkring
eller springer fram ofvanpå en lodrät byggnadsdel
(t. ex. en framför väggen stående kolonn, en pilaster,
en sträfpelare o. s. v.);



i den romerska byggnadsstilen ett bjelklags eller
en gesims’ rätvinkliga framsprang ofvanpå en framför
väggen stående kolonn. (Se fig., som är en afbildning
af Konstantinus’ triumfbåge i Rom.) Förkroppningen
har ej någon konstruktiv betydelse, utan verkar
endast dekorativt.

Förkrosselse, hjertats, teol., en djup och allvarlig sorg och förskräckelse öfver synden, en tryckande
känsla af syndens skuld och Guds vrede öfver
synden. Den är ångerns väsentliga beståndsdel. Den
katolska kyrkoläran skiljer mellan attritio cordis,
d. v. s. den hjertats förkrosselse, som har sin grund
i fruktan för straff, och den fullkomligare contritio
c., som kommer af kärlek till det goda. Redan den
förra anses vara tillräcklig till frälsning, om den
nämligen är förenad med uppsåt att afstå från synden
och med längtan efter absolution. Jfr Bot. Se
Ps. 51: 10, 19; 147: 3. Es. 57: 15. E. J. Ö.

Förkylning är icke en sjukdom, utan en orsak och
en af de vanligaste orsaker till sjukdom. Knappast
någon orsak förmår att framkalla så många olikartade
sjukdomar som förkylning, emedan denna icke behöfver
direkt drabba det organ eller den kroppsdel, som
sedan insjuknar, utan vanligen verkar på afstånd
(på reflektorisk väg), i synnerhet om det finnas
någon ömtålig punkt (locus minoris resistentiae),
som insjuknar lättare än andra. Ingenting är
t. ex. vanligare än att en snufva, halskatarr
eller lungkatarr uppkommer genom att fötterna
blifvit kalla och våta. Orsaken dertill förklaras
sannolikast genom en reflexverkan på nervsystemet,
d. v. s. att en retning på periferiska sensitiva
nerver framkallar en sympatisk eller reflektorisk
retning på andra håll och derigenom förmedlar
kongestioner och inflammationer. Utom dessa lokala
katarrala eller reumatiska processer, hvilka kunna
vara förenade med mer eller mindre stark feber,
inträffar stundom efter förkylning en verklig allmän,
ännu ej nöjaktigt förklarad förkylningsfeber af kort
varaktighet (t. ex. en dag, ephemera), utan några
lokala sjukdomsprocesser. Förkylning bör skiljas från
förfrysning, hvilken alltid verkar direkt på det
angripna organet, såsom då fötter eller fingrar blifva
ömkylda eller förfrusna (se Frostskada). De verksamma
faktorerna vid en förkylning äro köld, fuktighet och
luftdrag, i synnerhet alla tre i förening. En viss tid
åtgår för dessa orsakers inverkan, innan kroppsytan
blir afkyld mer än den tål. En svettande kroppsyta
förkyles lättare, i synnerhet under hvila derför att
afdunstningen beröfvar hudytan värme. Genom stark
rörelse och ökad cirkulation kan värmet ersättas,
hvarför man förkyler sig mindre lätt under rörelse
än i hvila. Man förekommer förkylning bäst genom att
härda huden medelst kalla afrifningar och bad (dock ej
till öfverdrift) samt genom måttligt varm beklädnad,
hälst med ylle närmast kroppen, i synnerhet om man
är benägen för svettning. F. B.

Förkänsla. Se Exspectatio casuum similium.

Förkärla (ej Forkärla), socken i Blekinge
län, Medelstads härad. Arealen 3,834 har. 1,714 innev. (1880).
Annex till Listerby, Lunds stift, Medelstads kontrakt.

Förköp, jur., ett köpaftal, som slutes, sedan
annan redan öppnat köpunderhandling om varan, är
i allmänhet, i fråga om lösören, förbjudet genom
stadgandet i 1734 års lag, H. B. 1: 6, der det heter:
"Ingen inlåte sig i annars mans köp eller bjude då
öfver, medan köparen och säljaren om priset tinga".
A. Th. S.

Förladdning, krigsv., något elastiskt ämne, som i
slätborrade eldvapen lägges emellan krutladdningen
och projektilen för att åtskilja dem eller ofta
framför den senare för att qvarhålla den i loppet,
i sitt laddningsläge. I gevär består förladdningen
vanligtvis af papper eller filt, i kanoner deremot af
tågverk, hö, halm eller sjötång och kallas på grund af
formen ibland ringförladdning och bollförladdning. I
eld med glödande kulor begagnas mellan krutet och
kulan en torr förladdning närmast det förra samt
en våt bakom och en framom kulan. Stundom nyttjas
förladdning mellan krut och projektil för att
minska det förras brisanta verkan på loppets väggar.
H. W. W.

För-lag. Se Destilleringsapparat.

Förlag. 1. Jur., det kapital, som erfordras
för drifvande af ett yrke eller en näring. Om
näringsidkaren sjelf icke eger detta kapital, kan
han erhålla detsamma såsom försträckning af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>