Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förråd - Förråds-intendent l. förrådsförvaltare - Förrådskarl - Förrådsrum - Förråds-underofficer - Församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flottan. Arméns förråd äro a) artilleriförråden,
b) fortifikationsförråden, c) utredningsförråden,
d) medicinalförråden och e) regementens och kårers
förråd. – Genom k. instr. för artilleriförrådens
styrelse, vård och redovisning d. 25 Juni 1881 har en
annan indelning af artilleriförråden blifvit införd
än den, som, enligt då gällande lagstiftning, finnes
angifven i art. Artilleriförråd. Artilleriförråden
bestå af tygförråden, den artillerimateriel
(kanoner, vare sig bestyckningen å fästningsvallarna,
positionsartilleriet eller reservfältkanoner, med
dertill hörande anspannspersedlar m. m.), hvilken icke
är till artilleriregementena utlemnad; fältförråden,
hvarje artilleriregementes kanoner med tillbehör;
gevärsförråden, de ej till trupperna utlemnade
reservgevären, vare sig skjutvapen eller blanka;
ammunitionsförråden (se Ammunition), all ammunition
för kanoner eller handskjutvapen. Artilleriförråden
stå under öfverinseende af generalfälttygmästaren
eller, å hans vägnar, fälttygmästaren. Tyg-,
gevärs- och ammunitionsförråden förvaltas och
redovisas af tygförvaltare, under tillsyn
af tygmästare (artilleriofficerare). För
fältförrådens vård ansvara, under regementschefens
(vid detaschementen artilleribefälhafvarens)
närmaste tillsyn, battericheferna, biträdde af
förrådsunderofficerare. – Fortifikationsförråden
utgöras af den för fästningarnas byggande och
underhåll erforderliga materiel (material, verktyg,
maskiner, transportmedel o. d.). De förvaltas af de
å fortifikationens stat anställde förrådsförvaltare
under tillsyn af fortifikationsbefälhafvaren på
stället (en fortifikationsofficer) samt under
öfverinseende af chefen för fortifikationen och
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement. –
Utredningsförråden innehålla arméns hufvudförråd
af de till truppernas beklädnad och personella
utrustning (med undantag af vapen) hörande nödiga
material och färdiga persedlar, tält, den del af
trossen, som ej blifvit utlemnad till trupperna,
m. m. Utredningsförråden stå under inseende
af Arméförvaltningens intendentsdepartement
samt förvaltas af förrådsintendenter med
biträde af förrådsförvaltare. – Medicinalförråden
innehålla de till sjukvården hörande persedlar och
effekter samt förvaras dels i utredningsförråden
under intendentsdepartementets vård, dels i
medicinalstyrelsens fältläkarekontor under uppsigt
af öfverfältläkaren. – Regementens och kårers
förråd bestå af de till truppernas begagnande
utlemnade, af kronan bekostade beväpnings-,
beklädnads- och öfriga utrustningspersedlar, hvilka
icke af soldaten sjelf innehafvas. De stå under
förvaltningsdirektionernas vård och redovisning genom
regementsintendenterna, hvilka vid indelta armén
biträdas af förrådsförvaltare, men vid värfvade
armén af särskildt kommenderade underofficerare,
förrådsunderofficerare.
Flottans förråd äro a) militärdepoternas förråd,
b) varfsförråden och c) fartygsförråden. –
Militärdepoternas förråd utgöras af spanmåls-
och proviantförråden samt beklädnads- och
sjukvårdsförråden. – Varfsförråden äro af
tre slag, nämligen inventarieförrådet (inventarie-,
utrednings- och förtöjningsuppbörderna, såsom
skeppsinventarier, ankare o. d.), materialförrådet
(material-, instrumental-, virkes- och
ammunitionsuppbörderna) samt sjöinstrument-
och sjökarteförrådet. Under de särskilda
stationsstyrelsernas uppsigt handhafvas förråden af
förrådsförvaltare, hvilka efter de af dem vårdade
förråd benämnas proviantmästare, beklädnadsförvaltare,
sjukhusförvaltare, inventarieförvaltare eller
materialförvaltare. – Fartygsförråden utgöras
af de å utrustade fartyg befintliga proviant-,
beklädnads- och utredningsförråden samt förvaltas,
under chefens uppsigt, af en redogörare med biträde
af ekonomiunderofficerare samt, i särskilda fall,
af uppbördsstyrmannen, uppbördskonstapeln,
uppbördsskepparen, uppbördsmaskinisten och
uppbördstimmermannen. A. Th. S.
Förråds-intendent l. förrådsförvaltare, förvalt.,
tjensteman, som vårdar en inrättnings i förråd
liggande persedlar, ombestyr inköp af nya, reparation
af slitna och försäljning af utdömda m. m., allt
under redovisningsskyldighet. Förrådsintendenter
kallas sådana tjensteman vid arméns och postverkets
förråd i Stockholm; förrådsförvaltare kallas
sådana tjensteman vid arméns och fortifikationens
förråd i landsorten, jernvägstrafikens
maskinafdelningar och telegrafverkets tekniska byrå. Äfven
vid större enskilda företag, såsom, jernvägsbolag,
bruka sådana tjensteman vara anställda. Jfr Förråd.
Kbg.
Förrådskarl, sjöv., en, vanligen äldre, karl
af manskapet på örlogsfartyg, som har till
åliggande att vaka öfver ordning och snygghet i
förrådsrum. Förste förrådskarl har korprals värdighet.
O. E. G. N.
Förrådsrum, skeppsb., rum, inredda i hålskeppet för
förvarande af förrådspersedlar. O. E. G. N.
Förråds-underofficer. Se Förråd.
Församling. 1. Kyrkohist., dels den kristna kyrkan
i hennes helhet, i synnerhet den s. k. "osynliga
kyrkan", äfvensom den "synliga" under hennes första
tid, då hon väsentligen sammanföll men den förra (se
Kyrka), dels – och vanligen – en mindre del af kyrkan,
en lokal menighet, som i kyrkligt hänseende utgör ett
sammanhängande och ordnadt helt. – Kristendomen,
kärlekens religion, är till sitt väsende ett
samfundslif. Redan kristendomens första bekännare
bildade i Jerusalem en församling, hvilken i början
leddes af apostlarna. När en ny församling blifvit
bildad, tillsattes ett råd af presbyterer ("äldste")
till hennes föreståndare (Ap. G. 14: 23. Tit. 1:
5). Åt desse presbyterer, äfven kallade biskopar
(se Biskop), var såväl nådemedlens förvaltning som
församlingens styrelse anförtrodd. De tillsattes
sannolikt af apostlarna eller deras ställföreträdare,
dock först efter inhemtande af församlingens
mening. Under denna tid var det således ingen skilnad
mellan biskopar och presbyterer (prester). Till
att ombesörja de ekonomiska angelägenheterna,
i synnerhet fattigvården, utsagos redan under den
första tiden särskilda ämbetsmän (Ap. G. 6), diakoner,
som valdes af församlingen. Det kristliga lifvet inom
församlingen stod under denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
