Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 805-806 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galizien, kronland i österrikisk-ungerska monarkien med titel "konungariket G. och Lodomerien jämte storhertigdömet Krakov och hertigdömena Auschwitz och Zator" - Galizische Tátra Verein. Se Alpföreningar - Galjadet, sjöv., bred vimpel - Galjon, skeppsb., den byggnad, som, på en del fartyg, är uppförd på öfre skägg- eller galjonsknäna, på ömse sidor om skägget - Gall, Nord. mytol., en af Odins valkyrjor. Se Göll - Gall, Franz Joseph

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1382 till Polen, med hvilket land G. var förenadt
ända till 1772, då Maria Teresia såsom drottning af
Ungern gjorde detta rikes gamla anspråk på landet
gällande och bemäktigade sig G. och Lodomerien,
eller de områden, som ungefär bilda det nuvarande
G. Med konungariket G. och Lodomerien införlifvade hon
1786 äfven Bukovina. Vid Polens sista delning (1795)
erhöll Österrike det nordligare belägna området med
Pilica och Bug som gräns, hvilket kallades Vest-
l. Ny-G., hvaremot det 1772 förvärfvade landet
kallades Öst- l. Gamla G. Genom freden i Wien (1809)
måste Österrike afträda hela Vest-G. jämte Krakov
och hälften af saltverket Vieliczka äfvensom kretsen
Zamosc af Öst-G. till det nybildade storhertigdömet
Varsjav och 1810 till Ryssland kretsarna Tarnopol och
Zaleszezyki af Öst-G. Wienkongressen återgaf (1815)
sistnämnda kretsar till Österrike samt den afträdda
hälften af Vieliczka, men lät Polen (Ryssland) behålla
Vest-G. Kretsen Zamosc lades till den nybildade
republiken Krakov, hvilken ställdes under Rysslands,
Österrikes och Preussens beskydd. Sedan 1830 visade
sig emellertid denna lilla fristat som en hufvudhärd
för polska agitationer, och när slutligen i Febr. 1846
en allmän resning gjordes för att återupprätta Polen,
inryckte österrikiska, preussiska och ryska trupper
i Krakov. Republiken införlifvades, enligt de tre
skyddsmakternas öfverenskommelse d. 6 Nov. 1846, med
den österrikiska monarkien samt lades 1849 med titel
storhertigdöme till G. samtidigt med att Bukovina
skildes från G. såsom eget kronland.

Galizische Tátra Verein. Se Alpföreningar.

Galjadet, sjöv., bred vimpel, hvilken användes dels
såsom befålstecken för afdelningschef, dels såsom
flög på masttoppen för att visa vindens riktning till
ledning vid styrningen, särdeles nattetid. Jfr Flög.
O. E. G. N.

Galjon, skeppsb., den byggnad, som, på en del fartyg,
är uppförd på öfre skägg- eller galjonsknäna, på
ömse sidor om skägget, och hvars ändamål är dels
att gifva främsta delen af fartygets öfverbyggnad
ett prydligare utseende, dels att, då utrymmet det
medgifver, användas för



besättningens behof. De vigtigaste af de uti
en galjonsbyggnad ingående virkespjeserna äro:
galjonsknän, galjonstimmer och galjonsreglar. –

Galjonsknän (a) ligga på ömse sidor om skägget
(s), sträcka sig med ena grenen utefter och
uppåt detta och med den andra utåt bogen (B)
samt utgöra stundom betäckning öfver de skäggknän
af jern, som utgöra förband emellan skägget och
fartygsbogen. – Galjonstimmer (b) äro upprätt
stående timmer, som med sina undre ändar stödja
sig mot öfre galjonsknäet och skägget och med öfre
ändarna uppbära undre galjonsregeln (c). Mellan
undre och öfre galjonsreglarna (c och d) finnes
på större fartyg en träklädsel (e), hvarigenom
emellan båda sidornas galjonsreglar och på den
öfver galjonstimren inlagda spjelplanen bildas ett
rum eller en afskrankning, hvari anordningar för
besättningens beqvämlighet äro anbragta. De från
galjonen gående afloppstrummorna äro dragna utefter
bogen och skägget ned till vattenytan. Inom galjonen
äro en eller två galjonspumpar, äfven kallade
bogpumpar, anbragta såväl för renhållningen inom
galjonen som för upphemtning af vatten till spolning
och tvätt på däck. Framom galjonen, på skäggets
främsta ände, skäggpenen (f), är galjonsbilden (g)
fäst. – På större fartyg, å hvilka undre skäggknäets
undersida kan hafva en betydligt stor yta, och
mot hvilken yta sjön vid fartygets dufning skulle
kunna utöfva en ofördelaktig åverkan, förekommes
denna olägenhet derigenom att en träfyllning
(h), bälg, inlägges i vinkeln emellan bogen,
skägget och skägg- eller galjonsknäets undersida.
J. G. B.

Gall. Nord. mytol., en af Odins valkyrior. Se
Göll.

Gall, Franz Joseph, tysk läkare, frenologiens
grundläggare, föddes d. 9 Mars 1758 i byn Tiefenbrunn
i amtet Pforzheim (Baden). Sedan G. 1781–85 idkat
medicinska studier i Wien och der 1785 erhållit
doktorsdiplom, började han praktisera såsom
läkare. Men mer än åt praktiken egnade han sig åt
anatomiska och fysiologiska forskningar, i synnerhet
rörande hjernan och hennes funktioner. Redan
såsom barn hade G. tyckt sig finna, att olika
förmögenheter och böjelser hos menniskan på olika sätt
gåfve sig tillkänna i hufvudskålsbildningen. Genom
fortsatta iakttagelser och jämförelser kom han
till den öfvertygelsen icke blott att anlag och
förmögenheter berodde på hjernans funktioner, utan
äfven att dessa aftecknade sig uti hjernans yttre
former. 1776 började han hålla föreläsningar öfver
sina upptäckter. Mot de anklagelser för materialism,
fatalism och förnekande af handlingarnas frihet och
ansvar, hvilka han förutsåg skulle blifva en följd
af hans påståenden, sökte han värja sig genom en,
under formen af ett förtroligt bref till en vän,
i Wielands tidskrift "Deutscher Mercur" (1798)
införd afhandling. Men presterna funno hans
lärosatser farliga för religionen och förmådde
regeringen att 1802 förbjuda honom att fortsätta sina
föreläsningar. I sällskap med sin trogne medarbetare
Spurzheim lemnade G. 1802 Wien, hvarefter de under
stort bifall förkunnade frenologiens grundsatser
i flere land, Preussen, Sachsen, Sverige, Holland,
Bajern och Schweiz. 1807 bosatte G. sig i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>