Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galmeia - Galnebär - Galois, Evariste - Galoner - Galopp - Galopperande lungsot - Galosch - Galsvenskbi - Galt, Peder - Galt, 1. John - Galt. 2, Alexander Tilloch - Galtar - Galten - Galton, Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
träffas icke i Skandinavien, men i mängd vid Aachen,
i Schlesien o. s. v. Syn. zinkspat, smithsonit.
P. T. C.
Galnebär, bot., kallas 1) de glänsande skarlakansröda,
smalt äggrunda bären af besksötan l. qvesveden
(Solanum Dulcamara L.), äfven kallade hållbär, ormbär
och trollbär, hvilka äro giftiga och verka kräkning
samt afföring, 2) de sammandragande frukterna af
benveden (Cornus sanguinea L.), 3) de glänsande
svarta, klotrunda bären af Atropa Belladonna
L., hvilka genom sin atropinhalt äro i hög grad
giftiga. Se Belladonna. O. T. S.
Galois [-låa], Evariste, fransk matematiker, föddes
d. 26 Okt. 1811 och blef lärare först vid kollegiet
Louis-le-Grand samt sedan vid Ecole normale. Hans
öfverspända republikanism förde honom två gånger i
fängelse, och knappt hade han utstått sitt straff,
förrän en kärleksaffär förorsakade hans död i en
duell, d. 30 Maj 1832. Bland hans arbeten märkas
följande, i matematiska tidskrifter införda uppsatser:
Démonstration d’un théorème sur les fractions
continues périodiques (1828); Analyse d’un mémorial
sur la résolution algébrique des équations (1830),
Sur la théorie des nombres (s. å.); Mémorial sur
les conditions de la résolubilite des équations par
radicaux (1846). H. W. W.
Galoner (Fr. galons, trol. af samma ursprung som
gala, se d. o.), mer eller mindre breda band af
guld- eller silfvertråd, hvilka i synnerhet begagnas
på uniformspersedlar. – Galonera (Fr. galonner),
besätta med galoner.
Galopp (Fr. galop, af Fornhögt. gahlaufan, löpa,
springa). 1. Hästens snabbaste rörelseart, sker
med fortsatta språng, hvarvid fötterna på den ena
sidan gripa mera fram än på den andra. Derför
talar man om höger- och vennstergalopp. –
2. (Galoppad). Modern, liflig runddans i 2/4 takt,
med en eller två trior, härstammar från Tyskland,
der den fordom kallades hopser eller rutscher. Sitt
nuvarande namn antog den sannolikt vid införandet
i Frankrike i början af 19:de årh. I allra nyaste
tid har denna dans börjat utträngas af polkan och
polkamazurkan. Fortfarande komponeras visserligen
galopper, men nästan uteslutande till konsertbruk.
1. C. G. W. 2. A. L.
Galopperande lungsot. Se Lungsot.
Galosch (Fr. galoche, Sp. galocha, Ital. galoscia,
Med. Lat. galochia, af Lat. gallicus, gallisk),
eg. gallisk fotbeklädnad; yttersko (vanl. af läder
eller guttaperka).
Galsvenskbi. Se Gammalsvenskby.
Galt, Peder, dansk amiral, af gammal adlig slägt,
född omkr. 1581, studerade i Tyskland och Frankrike
1599–1603 samt 1605–07, var 1609–12 sekreterare i
kansliet och tjenstgjorde 1622–24 såsom diplomatisk
agent i Stockholm. 1618 fick han ett kanonikat i
Lund, hvilket han innehade till sin död. 1628 blef
G. kapten vid flottan och var 1630 Viceamiral på
tåget mot Hamburg. Den 2 Juli 1644 blef han, efter
sjöslaget vid Femern, generalamiral öfver flottan,
som lade sig framför Kielbukten. Då G. d. 30 Juii
underlät att, såsom konungen befallt, angripa den i
nämnda hafsbukt inspärrade
svenska flottan, blef han afsatt från öfverkommandot, och
då svenskarna natten mellan d. 1 och 2 Aug. seglade
sin kos, affördes han genast till Köpenhamn samt
dömdes d. 28 Aug. s. å. af riksrådet till döden, icke,
såsom sedermera allmänt uppgifvits, derför att han
icke förmått hindra den svenska flottans bortseglande,
utan derför att han icke åtlydt konungens order. Den
31 Aug. blef han afrättad. – G. efterlemnade i
handskrift en dansk laghistoria, De jure danorum
(1632), och en numera förkommen afhandling om Sverige,
De regno suecico. Han var derjämte latinsk skald.
E. Ebg.
Galt [galt]. 1. John G., engelsk författare, f. 1779,
d. 1839, egnade sig först åt handelsyrket. Bland hans
arbeten märkas åtskilliga romantiska skildringar,
Annals of the Parish (1821), Ayrshire legatees (1820),
The provost, i hvilka skotskt lif och skotska seder
från gamla dagar skildras, samt biografierna Life and
administration of cardinal Wolsey (1812) och Life and
studies of Benj. West (1814). I hans Autobiography
(1833; ny uppl. 1868) äro sanning och dikt på ett
egendomligt sätt sammanväfda. – 2. Alexander Tilloch
G., canadisk statsman, den föregåendes son, f. i
Chelsea 1817, var 1833–56 i tjenst hos "British and
American Land Company", blef 1849 invald i Canadas
parlament och fick 1858 i uppdrag af generalguvernören
att bilda en ministèr. Detta förslag afböjde G.,
men öfvertog finansministerportföljen och innehade
den 1858, 1862, 1864–66 och 1867–68. G. anses vara
den störste kännaren af finansfrågor i kolonierna
och tog en framstående del i de sträfvanden, som
medförde de britiska nord-amerikanska besittningarnas
sammanslagning till en förbundsstat (se Canada,
Dominion of).
Galtar, metallurg., kallas de tackjernsstycken, som
erhållas vid gjutniug ur masugnen af för färskning
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
