Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gamla Karleby - Gamla krönikan - Gamla Norberg - Gamla skolan - Gamla stilen - Gamla testamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m., den yttre, Yxpila, omkr. 5 m. År 1880 inklarerades
107 fartyg om 26,952 tons (deraf 90 finska om 22,227
tons) och utklarerades 113 fartyg om 27,280 tons
(deraf 95 finska om 22,532 tons). Handelsflottan
består af 6 segel- och 1 ångfartyg om tillsammans
1,400 tons (mot 22 fartyg om 5,126 tons år
1864). Värdet af införseln uppgick 1880 till 1,070,000
och af utförseln till 545,000 kr. (mot 1,530,000
och 713,000 kr. år 1877). Vigtigaste exportvarorna
äro smör, tjära och sågadt trävirke. 1875
funnos i staden 21 handlande, 44 handtverkare, 2
bränvinsbrännerier, 3 spritfabriker, 2 tobaksfabriker
och 1 ölbryggeri. Fabrikernas tillverkningsvärde
uppgafs till 366,000 kr. – Staden eger ett
4-klassigt lyceum och en lägre elementarskola, bägge
underhållna af staten, en privat fruntimmersskola,
3 folkskolor, alla med svenskt undervisningsspråk
och räknande tillsammans 212 lärjungar. – Staden
bildar en särskild kyrkoförsamling, hörande
till Gamla Karleby pastorat. – G. anlades 1620
och erhöll 1765 stapelstadsfrihet. Straxt invid
staden och landsförsamlingens kyrka föreföll under
Klubbekriget 1597 en träffning, hvari bondehären,
under Hans Kranks anförande, vann segern. –
2. Administrativ socken i Pedersöre härad, Vasa
län, bestående af Gamla Karleby landsförsamling
och Nedre Vetil kapell. Areal 503,8 qvkm. 6,708
innev. (1880). Bland industriella inrättningar
märkas en vattensåg, tändsticks-, tobaks-, kakel-,
läder- och kardfabriker. G. bildar jämte staden G. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl. – 3. Domsaga under
Vasa hofrätt, består af 5 tingslag, innefattande 15
administrativa församlingar. Areal 5,872 qvkm. 36,596
innev. (1880). – 4. Prosteri af Åbo ärkestift,
omfattar 16 kyrkliga församlingar. Areal 5,951,8
qvkm. 38,766 innev. (1880). – 5. Friherreskap,
som d. 20 Nov. 1651 förlänades åt Gustaf Pedersson
Banér, med succession för hans bröder och syskonbarn,
omfattade Gamla Karleby stad och alla kronan behållna
gods (sammanlagdt 177 hemman af 100 4/5 mtl) i Gamla
Karleby socken. 1–4. O. I. 5. G. F.
Gamla krönikan. Se Erikskrönikan.
Gamla Norberg, bergs- och tingslag i Vestmanlands
län, Bergslags fögderi, Vestmanlands
norra domsaga. Arealen 75,384 har. 11,494
innev. (1880). Bergslaget omfattar socknarna Norberg
(jemte Vestmanlands länsdel af Avesta), Vestanfors,
Karbenning och Vester-Våla.
Gamla skolan, Sv, literaturh. Se Nya skolan.
Gamla Stilen. Se Kalender.
Gamla testamentet kallas den del af bibeln, som är
författad före Kristi födelse. Det kan i sin nuvarande
gestaltning från och med 2 Moseb. betraktas såsom en
fortlöpande historia om Guds ledning och uppfostran
af det israelitiska folket (hans "egendomsfolk"),
hvars uppkomst genom gudomlig utkorelse af stamfadern
Abraham och genom gudomligt ingripande i dennes
familjs och slägts historia skildras i 1 Moseb. 12–50
kap. De elfva första kapitlen af sistnämnda bok kunna
betraktas såsom en allmän inledning till denna det
israelitiska folkets historia. G. T. innehåller icke
någon systematiskt ordnad religionslära, men en sådan
kan derur framkonstrueras. Den nyare teologien har
frambragt särskilda arbeten öfver "Gamla testamentets
teologi", hvilkas uppgift är att förutsättningslöst
systematisera G. T:s religiösa läroinnehåll. G. T:s
religiösa ståndpunkt angifves väsentligt redan
i dess begynnelseord: "I begynnelsen skapade Gud
himmel och jord". Gud är, enligt dessa ord, det
första, verlden det andra. Enligt hela den följande
framställningen af skapelsen har allt sin grund
i Gud. Gud säger sitt "varde", och det blir. Han
fattar ett beslut att skapa menniskan (1 Moseb. 1:
26), och menniskan framträder. G. T. skiljer
sig genom denna sin framställning från hedendomen
deruti att det högsta eller det absoluta enligt dess
uppfattning icke är tingens abstrakta enhet eller en
konkret mångfald af ändliga individer, utan en öfver
tingens mångfald upphöjd personlighet, som gifvit
denna mångfald tillvaro, emedan han velat det. Som
G. T., hvars olika delar författades under loppet af
tusen år, representerar olika utvecklingsstadier,
framträder uppfattningen af detta gudsbegrepp
på ett andligare sätt i de yngre skrifterna än
i de äldre. Till Nya testamentets uppfattning
af Gud såsom en "ande", hvilken kan tillbedjas
på hvilket rum som hälst (Joh. 4: 21–24), kom den
gammaltestamentliga uppfattningen visserligen aldrig,
men den binder häller icke sin gudsföreställning på
ett krasst sinligt sätt vid tabernaklet och templet i
Jerusalem. Vid sjelfva tempelinvigningen säger Salomo
i sin bön: "Men kan verkligen Gud bo på jorden? Si
himmelen och alla himlars himlar kunna icke rymma dig;
huru mycket mindre då detta hus, som jag gjort hafver"
(1 Kon. 8: 27).
Om menniskan läres, att hon ensam skapats "lik Gud"
(1 Moseb. 1: 26), att i henne lifvet tändts på
ett högre sätt än hos de öfriga lefvande varelserna
(1 Moseb. 2: 7), och att hon ensam begåfvats med
"Guds ande" (1 Moseb. 6: 3), d. v. s. med Guds
personliga lif, hvarigenom hon blifvit en med Gud
befryndad personlighet. Till menniskan ensamt talar
Gud och gifver henne sedliga föreskrifter, och denna
menniskans likhet med Gud och relation till Gud
höja henne öfver allt annat skapadt. Ursprungligen
var menniskan liksom verlden god, men genom en
hemlighetsfullt uppträdande naturmakt, "ormen",
frestades hon till olydnad mot Gud och blef derigenom
ond samt föremål för Guds vrede: "hon utdrefs ur
paradiset". Alla lidanden och olyckor i verlden,
hvilka kulminera i döden, blefvo en följd af detta
s. k. "syndafall". Men Gud förbarmade sig dock öfver
sin fallna skapelse och beslöt att frälsa den. Redan
i fallets stund förebådades denna frälsning på ett
dunkelt, hemlighetsfullt sätt i förbannelseorden till
"ormen": "Jag skall sätta fiendskap mellan dig och
qvinnan, mellan din säd och hennes säd; denne skall
söndertrampa ditt hufvud, och du skall stinga honom
i hans häl". För att realisera detta Guds uppsåt
utvaldes en man, Abraham, som blef stamfader för ett
folk, hvilket skulle blifva bärare af den sanne gudens
kunskap och dyrkan, och ur hvilket folk frälsningen
skulle framgå. Förutsägelsen om denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
