Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gandersheim - Gandharva - Gandia - Gandja - Gando - Gandsfjord - Gandul - Gandvik - Ganesa l. Pulear - Ganganelli - Gangdaghar - Ganges - Ganges-gavialen l. Ganges-krokodilen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudsakligen namnkunnig för sitt nunnekloster
(grundadt i 9:de årh.), som småningom förvärfvade
sig stora egendomar, friheter och privilegier samt
upphöjdes till ett riksfurstendöme, hvilket det
fortfor att vara, äfven sedan det 1568 blifvit
protestantiskt. Till abbedissor, hvilka hade säte och
stämma på den rhenska prelatbänken, valdes merendels
prinsessor ur ansedda tyska furstehus. Furstendömet
mediatiserades 1803.
Gandharva, Ind. mytol., namn på åtskilliga af de lägre,
goda gudarna, hvilka i Veda sägas vårda gudadrycken,
i den senare literaturen åter utföra den himmelska
musiken. Gandharvaerna, hvilka ega sin bostad i Indras
verld, hafva blifvit sammanställda med de grekiske
centaurerna. – Med gandharva-äktenskap förstodo de
gamle inderna ett sådant äktenskap, som ingåtts utan
vanliga religiösa ceremonier.
Gandia, stad i spanska prov. Valencia, vid floden
Alcoy, 5 km. från dess mynning. Omkr. 7,600 innev.
Gandja. Se Elisabetpol 2.
Gando, konungarike i Sudan, i nordvestra Afrika,
kring Niger och dess biflod Sokoto. Det bildades
af fulaher 1817, men dess politiska enhet är redan
stadd i upplösning. Arealen beräknas till något
öfver 200,000 qvkm. och befolkningens antal till 5,5
mill. Hufvudstad är Gando, nära Sokoto.
Gandsfjord kallas den 13 km. långa arm af
Stavangerfjorden, som från Stavanger går rakt ned mot
söder, mellan socknarna Hetland och Höiland. Längst
in vid fjordarmen ligger den lilla lastageplatsen
Sandnäs. O. A. Ö.
Gandul (Isl. Göndul), en valkyrja, som omtalas i
eddan. Enligt Övind (Eyvind) Skaldaspillirs
berömda dikt "Hákonarmál" utsändes valkyriorna
Gandul och Skagul (se d. o.) af Oden för att
hemta norske konungen Håkan den gode till Valhall.
Th. W.
Gandvik var den fornnordiska benämningen på Hvita
hafvet, hvilket efter den tidens geografi ansågs
ligga emellan Finnmarken och Bjarmaland. Namnet
betyder trollvik, och de kringboende folken troddes
vara trollkunniga. Th. W.
Ganesa l. Pulear, Ind. mytol., var son till Parvati,
hvilken skapat honom. Parvatis gemål, Sjiva, som utan
grund misstänkte henne för otrohet, slog hufvudet af
G., men gaf honom sedermera, då han upptäckt sitt
misstag, ett elefanthufvud. G. är oerhördt stark
och gör gudarna ovärderliga tjenster i striden mot
de onda andarna, men lider af den förskräckligaste
hunger och skulle, om han komme i tillfälle dertill,
äta upp hela verlden. Det enda, som i någon mån kan
stilla hans lystnad, är det sockerhaf, hvarpå hans
boning flyter. G. dyrkas såsom ödets gud, och i
hvarje boning finnes en bild af honom, vid hvilken
familjen förrättar sin andakt. Pulear är hans namn
såsom äktenskapets gud.
Ganganelli. Se Klemens XIV.
Gangdaghar. Se Gångdagar.
Ganges (Sanskr. Gangâ), Främre Indiens hufvudflod,
uppstår i Garhwal på södra sidan af Himalaya af tvänne
källfloder, Bhagirathi (hvilken upprinner på 3,140
m. höjd, nära Gangotri)
och Alaknanda, hvilka mottaga en mängd smärre
bergbäckar och förena sig på 600 m. höjd vid
Deoprayag, hvarefter floden får namnet G. Vid
Hardwar, 400 m. öfver hafvet, inträder floden på
den hindustanska slätten, genomströmmar denna
med obetydligt fall först i sydlig, derefter i
sydöstlig och slutligen i östlig riktning ända till
Radsjmahal, der den vänder sig mot s., inträder i
Bengalens lågland och utmynnar i Bengaliska viken
genom en mängd armar, som jämte Brahmaputra bilda
det största deltaland på jorden. Den vestligaste af
de åtta hufvudarmarna är Hugli, som flyter förbi
Kalkutta, och den östligaste Megna. Det mellan dessa
flodarmar liggande låglandet, kalladt Sunderbans,
utgör en labyrint af saltvattensträsk, floder,
kanaler och vikar mellan hastigt uppstående och lika
snart försvinnande slam- och sandöar, hvilka delvis
öfversvämmas af floden, betäckas med hopar af slam
samt ruttnande växt- och djurlemningar, som fylla
luften med miasmer. Den norra, högre belägna delen
af deltat är deremot en af de bördigaste trakter
på jorden. G. förer med sig en utomordentligt stor
mängd fasta beståndsdelar (enligt Everest årligen
öfver 180 mill. kbm.), hvarigenom deltat årligen
tillväxer och flodbädden förändras. G:s längd utgör
omkr. 2,500 km., dess flodområde omkr. 1,120,000
qvkm. De vigtigaste af dess bifloder (af hvilka
12 äro större än Rhen) äro t. h. Kali, Djamna och
Sjon, t. v. Ram-Ganga, Gumti, Gogra, Gandak, Kosji
och Mahanada. Strandlandskapen äro betäckta med
en yppig subtropisk vegetation. Redan i forntiden
sökte man genom kanaler och brunnar utbreda flodens
välsignelse. Det största företaget för detta ändamål
är den af engelsmännen 1854 fullbordade
Ganges-kanalen, som börjar vid Hardwar och utmynnar i G. vid
Khanpur samt utsänder en gren, Etava-kanalen, till
Djamna. Dessa kanaler äro segelbara; dessutom finnes
en stor mängd bevattningskanaler. För samfärdseln
är en jernbana anlagd från Kalkutta längs floden
ända upp mot Himalaya. – G. är hinduernas heliga
flod. Dess vatten anses rena från synder och förläna
evig salighet. Floden är derför ett mål för otaliga
vallfarter, i synnerhet dess öfre lopp och de ställen,
der någon biflod förenar sig med densamma, först och
främst Allahabad, der Djamna faller in i G.
Ganges-gavialen l. Ganges-krokodilen, Rhamphostoma
gangeticum, zool., lefver i Ganges, Brahmaputra, Sind
och åtskilliga af deras bifloder. Nosen är starkt
hopdragen framför ögonen och platt; tänderna äro
smala och lindrigt böjda; näsbenen räcka på långt när
icke till mellankäksbenen; omedelbart bakom hufvudet
ligga fyra (högst sex) sköldar i en tvärrad; benen äro
svagt utvecklade. Färgen är ofvan smutsigt brungrön,
med många, små, mörka fläckar, undertill gröngul med
öfvergång till hvitt. Djuret uppnår en längd af 6
m. eller ännu mera. Uppsvällningen i nosens främre
ände är hos hannen högre än hos honan och derjämte
försedd med en ihålighet för lufts upptagande,
hvarigenom han kan vistas längre under vatten. –
Hinduerna kalla gavialen "mudela" och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
