Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ganges-gavialen l. Ganges-krokodilen - Gangi - Ganglere - Ganglion - Gangotri - Gangren - Ganilh, Charles - Ganister - Ganjam - Gannal, Jean Nicolas - Gannat - Ganocephala - Ganoidel, Ganoider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betrakta honom som ett heligt, åt Vischnu, vattnets
skapare och beherskare, helgadt djur. 1842 besökte
Orlich den heliga krokodildammen i närheten af staden
Kurasji, en berömd vallfartsort för infödingarna. I
denna dam lefde ungefär femtio krokodiler (hvilken
art det var, framgår ej af uppgifterna), somliga
af 5 m. längd. Den brahman, som hade vården om de
åt Vischnu helgade djuren, lockade i den resandes
närvaro fram dem för att fodras. Krokodilerna
kommo vid brahmanens tillrop upp ur vattnet, lade
sig med vidt uppspärrade gap omkring honom och läto
villigt styra sig genom beröring med en käpp. En bock
dödades, styckades och utdelades bland dem. Efter
slutad måltid dref väktaren med sin käpp ned djuren
i vattnet. Gavialens föda utgöres af fisk, hvarpå
han anställer stor förödelse, men äfven af större
däggdjur, som komma till vattnet för att dricka. En
stor del af hans näring torde emellertid utgöras
af de döda menniskokroppar, som i så stort antal
kastas i Ganges. Sina ägg gräfver gavialen ned i
sanden; ungarna äro vid kläckningen 40 cm. långa,
kunna omedelbart derefter springa och bita redan
då omkring sig. I europeiska museer ar gavialen
sällsyntare än andra krokodildjur, och till Europas
zoologiska trädgårdar synes han icke hafva kommit.
C. R. S.
Gangi [gandsji], stad i den italienska prov. Palermo
(Sicilien). Omkr. 13,000 innev. Ost- och
spannmålshandel.
Ganglere, Nord. mytol., är ett af Odins namn, som
betyder den kringströfvande. Den i Snorraeddan
omnämnde sveakonungen Gylfe, som enligt sagan
företog en färd till Åsgård, kallade sig äfven
Ganglere, med hvilket lånade namn han angaf sig som
en långväga främling. Th. W.
Ganglion, Grek., fysiol, med., betecknar flere
olika begrepp. 1. Vissa knutar eller centraldelar
inom nervsystemet, som bl. a. innehålla en begränsad
samling af celler (ganglieceller). Sådana knutar
träffas dels å ömse sidor om ryggmärgen, der de främre
och bakre nervrötterna förena sig till gemensamma
stammar (spinalganglier), dels vid basen af
och inuti stora hjernan (cerebralganglier), dels i
mängd utmed hela förloppet af nervus sympathicus
(sympatiska ganglier). Slutligen finnas äfven
små nervganglier i hjertat. Det mest karakteristiska
för alla dessa nervganglier äro de i dem inneslutna
nervcellerna, hvilka emellertid såväl till form
som storlek och antal betydligt variera. Sällan äro
cellerna runda och isolerade. Merendels betingas deras
form genom det större eller mindre antal trådformiga
utlöpare, medelst hvilka de stå i förbindelse dels
med andra celler, dels med nervtrådar. Till följd af
dessa utlöpare hafva de äfven fått olika namn. Celler
med blott en utlöpare kallas unipolära,
med tvänne bipolära, med flere multipolära. De, som
alldeles sakna utlöpare, kallas apolära. De bipolära
kunna vidare vara oppositipolära, då trådarna utlöpa
från motsatta poler af celler, eller geminipolära, då
trådarna utlöpa jämsides bredvid hvarandra från samma
pol. Förr tillskref man ganglierna en sjelfständig
verksamhet, en automatisk inflytelse på nervsystemet.
Numera anser man dem mera som stationer, befintliga
mellan nervtrådar och tjenande till att fortskaffa
eller hämma intrycks öfverförande från den ena
nervtråden till den andra, till att förmedla
reflexverksamheten o. s. v. – 2. En knöl i närheten
af ledgångar och senskidor (vanligast i handryggen),
uppkommen genom en synovialhinnas eller senskidas
utbuktning under huden. Dylika ganglier innehålla
vanligen en gelatinös vätska (liknande vingelé), som
kan utkramas genom ett litet instick i knölen. Då nytt
innehåll lätt bildar sig, måste operationen flere
gånger förnyas. Många kirurger föredraga derför
excision eller utskärning af hela knölen (både
väggar och innehåll). Denna operation är emellertid
farlig, emedan senskidor eller ledgångar derigenom
kunna öppnas. I alla händelser är en antiseptisk
särbehandling nödvändig. F. B.
Gangotri, en ryktbar hinduisk vallfartsort i Indien,
staten Garhval, ej långt från Bhagirathis källor,
3,145 m. öfver hafvet.
Gangren (Lat. gangraena, Grek. gangraina,
inflammation). Se Brand.
Ganilh [-nij], Charles, fransk nationalekonomisk
författare, f. 1758, d. 1836, egnade sig åt
advokatyrket, var 1799–1802 medlem af tribunatet och
tillhörde 1815–23 deputeradekammaren. Skrifter: Essai
sur le revenu public des peuples de l’antiquité, du
moyen âge, des siècles modernes (1806); Des systèmes
d’économie politique (1809); Théorie de l’économie
politique (1815); Dictionnaire analytique d’économie
politique (1826) m. fl.
Ganister, metallurg., ett slags eldfast murbruk,
som begagnas till infodring och lagning af den inre
beklädnaden i bessemerugnar. Ganister beredes af en
i trakten af Sheffield förekommande gråhvit sandsten,
"ganisterstone", hvilken i finmalet tillstånd blandas
med en viss qvantitet eldfast lera. Då ganisterns
sammansättning numera är känd, tillverkas den äfven af
andra råmaterial. C. A. D.
Ganjam, distrikt i britisk-ostindiska presidentskapet
Madras, vid Bengaliska viken. Arealen 22,015
qvkm. 1,520,088 innev. (1872), till största delen
hinduer. Ris är huvudprodukten.
Gannal, Jean Nicolas, fransk farmacevt, f. 1791,
d. 1852, var anställd vid franska krigshospital under
Napoleon I:s krig och råkade vid reträtten 1812 i rysk
fångenskap. G. är berömd för sin balsameringsmetod,
som han beskref i en afhandling, Sur la conservation
des parties animales (1836), och för hvilken han
prisbelönades af franska vetenskapsakademien. Han
förbättrade äfven sättet att raffinera borax och
gjorde flere andra industriella uppfinningar. Utom
ofvannämnda arbete skref han bl. a. Histoire des
embaumements (1837).
Gannat [-na], stad i franska depart. Allier, vid
Andelot, ett tillflöde till Allier. Omkr. 5,000 innev.
Ganocephala. Se Archegosaurus.
Ganoidei, Ganoider, zool., en af Agassiz uppställd
ordning bland fiskarna, hvilken sedermera närmare
begränsades af Johannes Müller, hvars uppfattning af
densamma ännu är den allmännast antagna. Tagen i den
omfattning Müller gaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
