Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geoffrey of Monmouth - Geoffrin, Marie Thérèse - Geoffroy, Julien Louis - Geoffroya-bark, Cabbage-bark - 1. Geoffroy Saint-Hilaire, Etienne - 2. Geoffroy Saint-Hilaire, Isidore - Geofysik - Geogeni l. Geogoni - Geognosi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rydbergs uppsats "Astrologien och Merlin" i "Nordisk
tidskrift", 1881).
Geoffrin [sjåffräng], Marie Thérèse, en af det
18:de årh:s snillrikaste franska damer, född Rodet
i Paris 1699, var dotter till en kammartjenare hos
dauphine, gifte sig redan vid femton års ålder med
en rik fabrikant Geoffrin, som dog efter några år
och efterlemnade åt henne en stor förmögenhet. Hon
sattes derigenom i tillfälle att göra sitt hus till
medelpunkten för alla, hvilka intresserade sig för
konst och vetenskap. Bland sina vänner och beundrare
räknade hon konung Stanislav Poniatovski, Gustaf III,
Montesquieu, Marmontel m. fl. På konung Stanislavs
uppmaning företog hon 1766 en resa till Varsjav,
der hon mottogs nästan såsom en kunglig person. Död
i Okt. 1777. Till "Encyklopediens" utgifvande skall
hon hafva bidragit med mer än 100,000 fr. D’Alembert,
Thomas och Morellet skrefvo loftal öfver henne
(samlade i "Éloges de madame G.", 1812); den
sistnämnde utgaf hennes uppsats Sur la conversation
och hennes Lettres.
Geoffroy [sjåffråa’], Julien Louis, fransk
kritiker, f. 1743, blef 1776 professor i retorik vid
"Collége Mazarin" och redigerade 1776–92 tidskriften
"Année littéraire". Under revolutionen var han en kort
tid redaktör af den antirevolutionära "L’ami du roi",
måste för den skull slutligen taga till flykten och
blef skollärare på landet. Efter d. 18 Brumaire år
VIII (d. 9 Nov. 1799) återvände han likväl till Paris
och blef en af Napoleons lofprisare samt öfvertog
1800 följetongen i "Journal de l’empire", sedermera
kallad "Journal des débats". Död 1814. Hans kritik,
som företrädesvis sysselsatte sig med dramatiska
arbeten, var mycket fientlig mot Voltaire och de
öfrige stormännen i 18:de årh:s Frankrike samt långt
ifrån opartisk eller otillgänglig för mutor. Ganska
förtjenstfullt är hans arbete Commentaires sur les
oeuvres de Racine (1808).
Geoffroya-bark [sjåffråa-], Eng. Cabbage-bark,
farmak., erhålles af 2 arter af slägtet Andira
(se d. o.). Den vanligaste geoffroya-barken
(från Jamaica) förekommer i långa, tjocka, sega,
tradiga stycken, med gulgrå färg, obehaglig lukt
och sötaktigt bitter, slemmig smak. Från Surinam
erhålles en mera sällsynt geoffroya-bark af mera
brungrå färg. Det ur Jamaica-geoffroya-barken
framställda jamaicinet har befunnits identiskt med
berberin. Ur Surinam-geoffroya-bark har man erhållit
en skarpt laxerande alkaloid, surinamin (geoffroyin).
Dessa barksorter hafva användts i Europa
såsom maskdödande och nyttjas för detta ändamål ännu
i sitt hemland. O. T. S.
1. Geoffroy Saint-Hilaire [sjåffråa sängt ilär],
Etienne, fransk zoolog, f. 1772, blef 1793 utnämnd
till professor i ryggradsdjurens zoologi vid "Jardin
des Plantes" i Paris, hvars zoologiska samlingar
genom hans sträfvanden inom kort blefvo de rikaste
i verlden. 1798 begaf G. sig med Bonaparte till
Egypten och studerade i tre års tid detta lands
naturalhistoria, öfver hvilken han utgaf en serie
afhandlingar, som för honom öppnade portarna till
Académie
des sciences 1807. Ar 1808 utnämndes han till
professor vid Faculté des sciences. Under slutet af
sitt lif blef G. blind, hvilket dock icke hindrade
honom att utveckla en storartad vetenskaplig
verksamhet. Död 1844. – Genom alla G:s skrifter går
tanken om enheten i djurrikets organiska plan; häri
är han jämte sin landsman Lamarck en af Darwins mest
betydande föregångare. Öfver detta ämne egde mellan
G. och hans vän G. Cuvier (1830) en mycket märklig
diskussion rum i franska vetenskapsakademien. Utom
sina många afhandlingar i tidskrifter och lärda
samfunds handlingar utgaf G. en mängd arbeten, såsom
Philosophie anatomique (1818–20), Principes de la
philosophie zoologique (1830), bägge innehållande
utförliga framställningar af hans åsigter om
djurrikets plan; vidare Études d’un naturaliste
(1835), Notions de philosophie naturelie samt Histoire
naturelle des mammifères (i förening med F. Cuvier,
1820–1842).
2. Geoffroy Saint-Hilaire [sjåffråa sängt ilär],
Isidore, fransk zoolog, den förres son, f. 1805, blef
redan vid 19 års ålder faderns assistent och höll från
år 1830 i stället för honom föreläsningar i "Jardin
des plantes". Frågan om djurens missbildningar
och de dervid gällande lagar, som redan ådragit sig
faderns uppmärksamhet, behandlades med mycken omsorg
af den unge G. i arbetet Histoire des anomalies de
l’organisation chez l’homme et les animaux (1832–37),
hvilket är af ett utmärkt vetenskapligt värde. Såsom
föreståndare för djursamlingen i "Jardin des plantes"
vinnlade sig G. mycket om acklimatisation af
utländska djur i Frankrike och utgaf sina rön deruti
i Domestication et naturalisation des animaux
utiles (1854). Af sitt varma intresse för saken
leddes G. äfven till stiftande af "Société pour
l’acclimatation". I sitt ofullbordade arbete Histoire
générale des règnes organiques (1852) utvecklade
han närmare sin faders idéer. Död 1861.
Geofysik (af Grek. ge, jord, och fysis, natur),
läran om de fysiska företeelserna eller egenskaperna
hos jordklotet, nämligen dess inre värme, täthet,
jordmagnetismen m. m. Geofysiken står i nära samband
med geologien och utgör sjelf en del af den kosmiska
fysiken, hvilken dessutom omfattar meteorologien
och de fysiska förhållandena inom verldsrymden.
E. E.
Geogeni l. Geogoni (af Grek. ge, jord, och gonos,
ursprung), teorierna för jordklotets ursprungliga
bildande eller uppkomstsätt. Dessa teorier utgöra,
så att säga, första inledningen till jordens
utvecklingshistoria, men äro ännu helt och hållet
eller till största delen hypotetiska och således
vidt skilda från de inom geologien, med stöd af
verkligt iakttagna fakta, dragna slutsatserna rörande
bergarternas m. m. bildande och de förändringar
desamma undergått. Med ofvan angifna begränsning af
begreppet kan geogenien således betraktas endast
såsom den spekulativa delen af geologien, om den ens
bör räknas dit. Ordet begagnas numera ganska sällan.
E. E.
Geognosi (af Grek. ge, jord, och gnosis, kunskap),
en förr allmänt använd benämning för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
