Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Germansk rätt - Germantown - Germar, Ernst Friedrich - Germe - Germersheim - Germe-teori, Pasteurs - Germinal - Germination - Gerner, 1. Henrik Thomesen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alamannorum Hlothariana uppkom. Af en ny bearbetning i
början af 8:de årh. blef resultatet lex alamannorum
Lantfridana. Lex bajuvariorum erhöll sin affattning
635 och har lånat innehåll både från alemannernas
och vestgoternas rättskällor. – De frisiska,
thüringska och sachsiska lagarna visa äfven en
viss inre öfverensstämmelse. Såväl lex saxonum
som lex frisionum och lex angliorum et werinorum
h. e. thuringorum förskrifva sig från senare delen
af Karl den stores regering och torde hafva fått sin
slutliga affattning å riksdagen i Aachen 802. Till
denna sachsiska lag-grupp kunna äfven föras leges
angelsaxonum, hvilka lagars affattande påbörjades
redan vid midten af 6:te årh. och fortsattes ända
till midten af det 11:te; äfven edicta longobardorum
(det äldsta ediktet är från midten af 600-talet) röja
i vissa afseenden frändskap med den sachsiska gruppens
lagar. Slutligen höra de burgundiska och vestgotiska
lagarna tillsammans. Lex burgundionum härrör till
större delen från konung Gundobad (d. 516), hvarför
den äfven benämnes lex gundobada. Lex wisigotorum
(vestgoternas lag) sammanfattades först under konung
Reccareds regering (sista delen af 500-talet),
men efter något mer än ett halft årh. hade
lagstiftningsmaterialet vuxit så, att en ny lagbok
kunde utarbetas. De fornskandinaviska rättskällorna
bilda en särskild afdelning af den germanska rätten.
K. H. B.
Germantown [djermantaun], förstad till
Filadelfia. Den 4 Okt 1777 vunno engelsmännen
under Howe en seger derstädes öfver amerikanerna,
som anfördes af Washington.
Germar, Ernst Friedrich, tysk zoolog och mineralog,
f. 1786, blef, efter det han gjort en längre
resa i geognostiskt syfte i Dalmatien, 1812
docent i Halle, hvarest han 1817 befordrades till
e. o. professor och 1824 till ordinarie professor
i mineralogi. Död 1853. I Reise durch Oesterreich
und Tyrol nach Dalmatien (1814) offentliggjorde
G. resultaten af sin forskningsresa. Utom ett par
läroböcker författade G. några tämligen värdefulla
afhandlingar öfver fossila insekter och växter, bland
hvilka märkas Monographie der versteinerungen des
steinkohlengebirgs von Wettin und Löberün (1844–1853)
och undersökningarna öfver fossila insekter från
Solenhofen. Såsom mineralog och geolog var han icke
af betydelse, men såsom insektkännare synnerligen
framstående. Bland hans dithörande arbeten är det
vigtigaste Fauna insectorum Europae, i hvilket han
författade 3–24 häftena (1817–47). Dessutom utaf han
"Magazin der entomologie" (1813–22) och "Zeitschrift
für entomologie" (1839–44). G. var ledamot af svenska
vetenskapsakademien.
Germe [sjerm], Fr. (af Lat. germen, knopp, fruktämne),
första anlaget till en ny individ. (Ordet har
af Pasteur blifvit användt om de mikroskopiska
växter (jästsvampar, bakterier, micrococci),
hvilka dels bevisats stå i omedelbart samband med
förruttnelseprocesser och vissa sjukdomars uppkomst
och dels numera antagas såsom den sannolika orsaken
till åtskilliga sjukdomar, hvilka betraktas mer eller
mindre
smittosamma. Dessa ytterligt små organismer kunna med
dam o. d. sväfva kring i luften, och de utveckla
sig hastigt, då gynnsamma omständigheter erbjuda
sig, samt åstadkomma derunder sina fruktansvärda,
förstörande verkningar. Jfr Bakterier, Mjeltbrand.
O. T. S.
Germersheim. 1. Stad i, bajerska Rhenpfalz,
vid Queichs inflöde i Rhen. Omkr. 6,500
innev. Staden anlades i 13:de årh., var först fri
riksstad, utgjorde 1330–1622 en del af Rhenpfalz,
tillhörde 1644–50 fransmännen och intogs af dem åter
1674, hvarvid murarna slopades. Efter kurfursten Karls
död (1685) gjorde fransmännen anspråk på staden,
hvarigenom framkallades det s. k. germersheimska
arfföljdskriget (1688–97). 1702 utrymde fransmännen
staden. Vid G. blefvo fransmännen under Beauharnais
d. 19 och 22 Juli 1793 besegrada af österrikarna
under Wurmser och Hohenlohe. 2. Fästning vid nämnda
stad, vid Rhens venstra strand, uppfördes 1836–42 i
afsigt att utgöra en gränsfästning mot Frankrike och
ett brohufvud till skydd för denna öfvergång öfver
Rhen. Fästningen är byggd efter kaponiersystemet
med 130 m. långa fronter. Bakom hufvudvallens
utgående vinklar ligga 2 à 3 våningar höga,
bombfast hvälfda kaserner, hvilka tillika tjena
såsom slutvärn. Sedan Tyskland efter eröfringen af
Elsass och Lothringen (1871) kommit i besittning af
de stora lägerfästningarna Metz och Strassburg,
har G. till stor del förlorat sin betydelse.
2. O. A. B.
Germe-teori, Pasteurs. Se Germe.
Germinal [sjerminal], Fr. (af germe, grodd),
"groddmånaden", den sjunde månaden enligt franska
revolutionskalendern. Den omfattade tiden från
och med d. 21 Mars till och med d. 19 April af åren
1793–99 samt från och med. d. 22 Mars till och med
d. 20 April af åren 1800–05.
Germination (af Lat. germinatio, knoppning,
groning). Se Germe, Groning. O. T. S.
Gerner. 1. Henrik Thomesen G., dansk biskop och
författare, föddes i Köpenhamn 1629 och var af
skotsk härkomst. 1656 blef han prest i Birkeröd,
i norra Själland, och i Mars 1659 deltog han
med Steenvinkel, Rostgård och Hutchinson i ett
försök att öfverrumpla den svenska besättningen på
Kronborg. Försöket misslyckades, och G. blef fängslad
samt dömd till döden, men benådades. Dock måste han
sitta i jern, till dess freden slöts (Maj 1660). 1693
utnämndes G. till biskop i Viborg och dog 1700. Som
författare – han utgaf bl. a. tvänne ganska märkliga
moralisk-politiska afhandlingar, Om regeringskonsten
(1662) och Om husholdning (s. å.), samt en postilla,
Hellige dages hellige tanker (öfver evangelierna
1684, och öfver epistlarna 1693) – tillfredsställde
G. i hög grad sin tids smak. Hans skrifter kunna,
till följd af stilens ovanliga friskhet ännu i dag
läsas med ett visst nöje. I synnerhet minnesvärd är
han emellertid som en af dem, hvilka först gjorde
modersmålet till föremål för undersökning och
eftertanke. I de tvänne arbetena Ortographia danica
(1679) och Epitome philologiae danicae (1690) ifrade han
i synnerhet mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
