Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gleditschia - 1. Gleerup, Krisitan Vilhelm Kühl - 2. Gleerup, Asmund Kristian - Gleichen - Gleichenberg - Gleichenia - Gleichen-Russwurm, Emilie von - Gleig, Georg Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af sötaktig smak, och af densamma beredes i
Nord-Amerika ett slags mjöd. – Äfven ett par
andra dithörande arter odlas stundom i södra
Sverige af samma orsak som föregående. Liksom
denna äro de dock ömtåliga för klimatet. – Såväl
blad som frukter och tornar af G. äro angifna
från tertiärlagren i Schweiz och södra Tyskland.
Ldt. A. G. N.
1. Gleerup [glerup], Kristian Vilhelm
Kühl, bokhandlare och förläggare, född i Ålborg (på
Jylland) d. 25 Sept. 1800, var 1823–1826 anställd i den
"Gyldendalske boghandel" i Köpenhamn och grundlade
1826 i Lund den s. k. "Gleerupska bokhandeln",
hvilken under årens lopp utvecklade sig till en
af de mest betydande bokhandelsaffärer i Sverige.
(1830 anlades en filial i Göteborg, hvilken dock snart
öfvergick i annan mans hand.) Derjämte utöfvade
G. en vidsträckt och gagnande förläggareverksamhet.
Död i Lund d. 8 Nov. 1871. – G. var den förste, som i
någon större omfattning sökte att inom Sverige sprida
utländsk literatur och att göra den svenska känd
i främmande land. Med anledning deraf yttrade H.
Reuterdahl om honom (i "Om det theologiska studium
med särskildt hänseende till Sverige", 1832):
"Han gör epok i vår bokhandels och dermed äfven i
vår literaturs historia".
2. Gleerup [glerup], Asmund Kristian,- dansk
politiker, den föregåendes broder, f. i Ålborg
d. 6 Okt. 1809, var i sin ungdom anställd i handel,
men blef 1839 skollärare (1842–45 hade han sin
verksamhet i Udby nära Holbäk) och tog kraftig del i
bonderörelsen, 1844–47 såsom ordförande i Holbäks
amts kommunalförening samt 1846 såsom en bland
stiftarna af och styresmännen för "Bondevennernes
selskab". Vid flere tillfållen visade han sig vara en
framstående talare. Han grundade 1846 "Holbäks amts
brandassuranceforening", den första af de ekonomiska
föreningar, som gåfvo styrka åt böndernas politiska
sammanhållning. 1848 deltog G. i anordnandet
af de radikala hippodrommötena i Köpenhamn och
invaldes i den grundlagstiftande riksförsamlingen,
var en af dess sekreterare och blef medlem af
grundlagsutskottet samt 1849 af landbokommissionen.
Sistnämnda år blef han ledamot af folketinget,
men kom 1852 i strid med bondevännernas öfriga
ledare, utträdde ur partiet och förbigicks vid de nya
folketingsvalen s. å. I stället fick han s. å. plats
som folketingssekreterare och 1855 som riksdagens
byråchef. Död d. 22 Juni 1865. E. Ebg.
Gleichen, tre gamla, i Thüringen belägna slott,
som äfven benämnas Freudenthaler l. Wanderslebener
Schloss (i preussiska regeringsområdet Erfurt),
Mühlberg och Wachsenburg (i Sachsen-Gotha, 3
km. från Mühlberg). Mühlberg är kändt sedan 704,
Wachsenburg sedan 950 och Freudenthalerschloss
sedan 1088. Sistnämnda borg gafs i midten af
1100-talet i förläning åt grefve Ernst af Tonna,
hvars efterkommande kallade sig grefvar af G. och på
1400-talet delade sig i två linier, G.-Blankenhain
och G.-Tonna. Ätten utgick 1631. Bekant i folksagan
är grefve Ernst III af G. (omkr. 1228), om hvilken
det berättas, att han
ehuru redan gift, fick påfvens tillåtelse att träda
i gifte med en turkinna, Melechsala, som räddat honom
ur turkisk fångenskap.
Gleichenberg, by och badort i Stejermark, kretsen
Feldbach, i en smal, af skogklädda höjder omsluten,
endast mot s. öppen dal, omkr. 200 m. öfver
hafvet. Omkr. 500 innev. Teater, vackra badhus och
villor. De redan af romarna kända mineralkällorna
äro kolsyrerika alkaliska koksaltkällor, hafva
en temperatur af 11–17° C. och begagnas såväl
till drickning som till bad mot kronisk katarr i
respirations- och matsmältningsorganen, begynnande
lungtuberkulos, blodbrist etc., dervid klimatet mycket
bidrager till kuren. Kurgästernas antal 3–4 tusen.
Gleichenia Sm., ormbunkslägte af gleicheniacéernas
familj, hvilken utmärkes genom sittande sporangier
med central, tvärställd, fullständig ring. Bladen
äro vanligen långt skaftade, från 0,3 till 2 m. eller
mera höga. De skiljas lätt från alla andra ormbunkar
derigenom att de äro en eller flere gånger dikotomiskt
förgrenade, med de sista bladsegmenten vanligen
jämnbreda, parflikade. Fruktplättarna äro nakna
och bildas af få (3–8), men stora sporangier. De
flesta gleicheniorna tillhöra södra halfklotet (Södra
Afrika, Australien, Nya Zeeland, Syd-Amerika); några
finnas dock i Ostindien och två arter nå derifrån
till Japan. Dessa arter jämte den på Nya Zeeland
och några i södra Afrika gå utom vändkretsarna,
annars tillhöra de flesta tropikerna. – Under forna
geologiska perioder hade dock slägtet en helt annan
utbredning, och det förekom under krittiden såväl i
Europa som i synnerhet på Nord-Grönland, hvarifrån
Heer beskrifvit ej mindre än 14 fossila arter,
till större delen insamlade af 1870 års svenska
expedition. Dessa fossila arter äro af intresse
äfven derigenom att flere af dem tillhöra ett numera
utdödt underslägte, Didymosorus, utmärkt af tvänne
fruktplättar på hvarje småflik. Det kan sålunda sägas
bilda öfvergång mellan de båda lefvande underslägtena
Eugleichenia och Mertensia, af hvilka det förra
har en, det senare deremot flere fruktplättar
på hvar och en af de fertila småflikarna.
A. G. N.
Gleichen-Russwurm, Emilie von, tysk författarinna,
skalden Fr. von Schillers yngsta dotter, född 1804,
gifte sig 1828 med bajerske kammarherren Adalbert von
G. och dog 1872. Hon utgaf flere bidrag till sina
föräldrars historia: Der briefwechsel von Schiller
und Lotte 1788–89 (1856), Schillers beziehungen zu
eltern, geschwistern und der familie v. Wolzogen
(1859), Charlotte v. Schiller und ihre freunde
(1860–65), Schillers dramatische entwürfe (1867) m. m.
Gleig [glegg], George Robert, engelsk skriftställare,
f. 1796 i Skotland, ingick först i krigstjenst och
deltog i fälttågen 1813–14. Sedermera egnade han
sig åt teologiska studier och blef 1822 prest. 1844
utnämndes han till kaplan vid Chelseahospitalet,
1846 till generalkaplan vid armén och, sedan han
utarbetat en plan för undervisning af soldater,
till generalinspektör för undervisningen vid
militärskolorna. 1875 lemnade han sina offentliga
befattningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
