Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - God man - Godnatt - Godolin, Pierre de - Godolphin, Sidney, earl of - Godomar - Godord - Godoy, Don Manuel Godoy Alvarez de Faria, hertig af Alcudia (”fredsfursten”) - Gods, stående och löpande - God save the king
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sedan dessa skilt det ostridiga från det
stridiga, rätten skall gifva sin dom öfver det,
hvarom tvist är. Vid landtmäteriförrättningar,
der andras än sökandens rätt är i fråga, skola
två i jordbruk kunnige och erfarne gode män
tillstädes vara; och enligt Skiftesstadgan d. 9
Nov. 1866 utgöras ledamöterna i egodelningsrätten
af tre i landthushållning kunnige män, som af
socknefullmäktige väljas inför häradsrätten. Sjölagen
af d. 23 Febr. 1864 hänskjuter till pröfning
af skiljomän (af hvilka parterna välja
hvardera en och de sålunda utsedde den tredje)
åtskilliga ersättnings- och tvistefrågor emellan
befälhafvare, redare, besättning, varuemottagare
och försäkringsgifvare. Samma lag föreskrifver
i 106 §, att besigtning till utrönande af skada,
som gods tagit före ankomsten till lossningsorten,
skall verkställas af i nämnda ordning utsedde gode
män. Ofta stadgas äfven i reglementen för bolag och
andra inrättningar samt i kontrakt enskilda personer
emellan, att uppkommande tvister skola afdömas
af gode män, vanligen utsedde i öfverensstämmelse
med sjölagens ofvannämnda stadgande. Hafva parterna
utfäst att nöjas åt sådan skiljomannadom, går den,
efter öfverexekutors förordnande, i verket lika
som domstols laga kraft egande dom, der ej af högre
myndighet annorlunda förordnas. A. D. H.
Godnatt, fästningstorn på ett skär utanför Karlskrona,
uppfördt 1858–63 för det inre reddförsvaret.
O. A. B.
Godolin [-läng], Pierre de, fransk skald. Se
Goudulin.
Godolphin, Sidney, earl of G., född 1635, engelsk
statsman, erhöll vid restaurationen (1660) en plats
vid hofvet och blef samtidigt medlem af underhuset,
såsom hvars största finansiella förmåga han snart
erkändes. 1679 blef han ledamot af "privy council"
och skattkammareledamot. Ehuru han 1680 voterade
för att utesluta konungens broder Jakob (sedermera
Jakob II) från tronföljden, qvarstod han i tjensten
och fick 1684 plats i öfverhuset jämte titeln baron,
blef förste lord af skattkammaren och åtnjöt jämte
Rochester och Sunderland Jakob II:s synnerliga
förtroende. Ehuru han vid revolutionen 1688 uttalade
sig mot Vilhelm III:s tronbestigning, skänkte denne
honom sitt förtroende och utnämnde honom till förste
lord af skattkammaren (1690). Medan han innehade denna
befattning, stod han i förrädisk förbindelse med Jakob
II och måste 1696 inlemna sin afskedsansökan. 1701
återfick han sin plats, och under drottning Annas
regering (1702–14) var G:s öde oupplösligt förbundet
med Marlboroughs. När tories 1710 helt och hållet
vunno drottningen och landet för sig, blef G. tvärt
afskedad. Han dog 1712. För sin framgång i statens
tjenst hade han hufvudsakligen att tacka sin
ovanliga skicklighet i finansväsendet. Tystlåten,
varsam, arbetsam och oegennyttig, var han en
nyttig tjenare åt hvarje styrelse, och hvarken
hans karakter eller hans grundsatser hindrade
honom att tjena hvilken styrelse som hälst.
A. B. B.
Godomar. Se Godemar.
Godord. Se Gode.
Godoy [-dåi], Don Manuel G. Alvarez de Faria, hertig
af Alcudia, kallad "fredsfursten", spansk statsman,
född i Badajoz 1767, kom vid 17 års ålder såsom
fattig adelsman till Madrid, der han inom kort blef
drottning Marie Louises älskare och sedermera äfven
vann hennes gemål Karl IV:s ynnest samt lyckades
derigenom uppstiga till de högsta äreställen. 1792
utnämndes han till markis af Alvarez och hertig af
Alcudia samt kom efter Arandos fall s. å. i spetsen
för styrelsen. Efter Ludvig XVI:s afrättning (1793)
förklarade G. Frankrike krig, hvilket sköttes illa
och ändades genom freden i Basel (1795). Karl IV
utnämnde i glädje öfver freden G. till Fredsfurste
(principe dela paz). 1796 afslöt G. försvarsförbund
med Frankrike och förklarade England krig. Dessa
åtgärder samt hans praktlystnad och öfvermod väckte
allmän förtrytelse. Adeln var dessutom förbittrad på
honom för hans oerhörda framgångar, och presterskapet
såg i honom en motståndare till prestväldet och
inqvisitionen. G:s fiender lyckades också störta
honom (1798), men han återvann inom kort sin makt. I
kriget mot Portugal 1801 var G. öfverbefälhafvare;
1804 blef han generalissimus för krigsmakten till
lands och vatten samt hyste planer att tränga
tronföljaren Ferdinand för alltid eller till en tid
från makten. 1807 kunde hans äregirighet anses hafva
nått sitt mål, då Napoleon och Spanien öfverenskommo
om Portugals delning, hvarvid G. skulle erhålla
en tredjedel af detta land, en plan som dock gick
om intet. Emellertid stegrades folkets ovilja mot
G. och gaf sig luft i det till förmån för tronföljaren
Ferdinand tillställda upproret i Aranjuez (d. 18 Mars
1808), i hvilket uppror G. blef svårt misshandlad
och var nära att mista lifvet. Han räddades blott
derigenom att konungen lät häkta honom, med löfte att
han skulle ställas inför domstol. På Napoleons begäran
frigafs G., hvarefter han, sedan både Ferdinand och
Karl i Bayonne af Napoleon tvungits att afsäga sig
spanska kronan, lefde tillsammans med Karl och Marie
Louise i Frankrike och Rom. Efter julirevolutionen
(1830) slog G. sig ned i Paris, hvarest han, som
förlorat sina stora egendomar i Spanien, lefde af
en pension å 5,000 francs, som Ludvig Filip gaf
honom. 1847 erhöll G. tillåtelse att återvända
till Spanien och återfick de flesta af sina titlar
och egendomar. Han stannade dock i Paris, hvarest
han afled 1851. 1797 äktade han Maria Teresia af
Bourbon, ehuru han förut var hemligt gift med Josefa
Tudo, hvilken ock efter Maria Teresias död (1828)
erkändes såsom hans hustru. Hans föga trovärdiga,
skrytsamma memoarer utkommo 1836 på franska
V. K-r.
Gods, stående och löpande. Se Tackling.
God save the king [-säv-]. Se Engelska
folksången. Till hvad som under sistnämnda rubrik
blifvit meddeladt må här vidfogas, att nyligen Richard
Clark i en monografi öfver sången sökt visa, att dess
rätte kompositör är John Bull (d. 1628), samt att
sången från England först kom öfver till Danmark 1790
(med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
