Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 1431-1432 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graffman, Karl Samuel - Grafgås - Grafik - Grafisk framställning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett urval af sina teckningar och vann i den då nyss
återkomne Billmark en villig hjelpare. Så utkommo
Skottska vuer af G., litografierade af Billmark
(1831–33, 6 häften), och med dem vann G. ett betydande
anseende i hemlandet. Arbetet hade också en vacker
framgång. G. blef samtidigt agré af konstakademien,
erhöll 1834 ett resestipendium, och allt syntes
lofva honom en lycklig framtid, då plötsligt en
sinnesrubbning omkr. 1837 inträffade, som snart
visade sig obotlig. I denna sorgliga belägenhet lefde
G. ännu ett fjerdedels sekel och afled först d. 16
April 1862 å Konradsbergs hospital. Hans taflor,
mest i litet format, utgjordes af utsigter från
Sverige, Norge och Skotland; de förekomma numera
ganska sällan. Några förvaras å Rosendals lustslott.
-rn.

Grafgås. Se Grafandslägtet.

Grafik (af Grek. grafein, skrifva, teckna),
sammanfattningen af de grafiska konsterna såsom ett
helt. Se Grafisk konst.

Grafisk framställning (af Grek. grafein, skrifva,
teckna) är inom statistiken den metoden att på
ett för ögat åskådligt sätt framställa statistiska
förhållanden. Inom statistiken sker detta antingen
genom geometriska storheter, diagram, eller genom
geografiska kartor, kartogram. Diagrammet framträder
vanligast under form af linier, raka, vertikala,
eller brutna, horisontala, hvilka senare kallas
kurvor. Dessa linier inläggas å ett rutnät, hvars
maskor bestämmas af de skalor, som för uppmätande af
de båda slagen af framställda storheter äro betecknade
såväl å nätets bottenaxel (abscissa) som å dess
första vertikal-axel (ordinata). I vidstående figurer,
framställande införseln till Sverige af en vara åren
1876–80, är bottenaxeln indelad för åren och



höjdlinien för kilogram. Fig. a visar medelst vertikala
linier, att 1876 uppgick införseln till 2,400 kg.,
1877 till blott 1,250 kg., följande år till 2,450 kg.,
derpå till endast 1,200 kg. och år 1880 till 4,550
kg. Om ändpunkterna af dessa vertikallinier förenas,
och dessa senare utplånas, erhålles fig. b, som med
sin s. k. kurva visar alldeles samma förhållande som
fig. a. När vertikallinien skall representera delar af
ett helt, t. ex. de olika sädesslag, som ingått i en
sädesskörd, betecknas dessa delar antingen med olika
färger eller med olika markering, såsom rakt streck,
punkter, streck och punkter o. s. v. För tydlighetens
skull kan man låta vertikallinierna svälla ut på
bredden, så att de stöta till hvarandra. Någon gång
händer, att diagrammet

icke konstrueras från en rätlinig bas, utan inom
en cirkel, då periferien motsvarar basen och
höjdlinierna ersättas af de mer eller mindre
afhuggna radierna. – Den plana figur, hvaraf
diagrammet såsom ytdiagram hälst betjenar sig,
är qvadraten, någon gång triangeln, cirkeln
m. fl. reguliera figurer. Figuren är så till vida
att föredraga framför linien, som han med mindre
utrymme kan åskådliggöra förhållandet, när skilnaden
i storheternas massa är betydlig. Om t. ex vårhvetets
i Sverige förhållande till rikets hela sädesskörd
(omkring 1/400) skall diagrammatiskt framställas,
behöfves, för att gifva åt vårhvetet 3 mm., en
linie om 1,2 m. höjd eller längd för hela skörden,
hvilket kan uttryckas med en qvadrat om 6 cm. sida, i
hvars ena hörn är ritad en qvadrat af 3 mm. sida. Och
ännu mindre utrymme tager en spetsvinklig triangel,
der vårhvetet sättes i spetsen. På samma sätt kunna
långa radier i cirkeldiagrammet undvikas genom att
låta dem representeras af cirkelsektioner. Men
hvad än må sägas om ytdiagrammets förtjenster,
är det dock, såsom kräfvande af läsaren både någon
geometrisk insigt och eftertanke, icke så omedelbart
åskådligt som liniediagrammet. – Hvad den solida
figuren beträffar, nyttjas den antingen helt groft
för att framställa massan, t. ex. genom två eller
flere olika kuber lagda bredvid hvarandra, eller ock
för att åskådliggöra förhållandet mellan tre variabla
qvantiteter, hvilket erbjuder vissa svårigheter inom
det plana diagrammets två dimensioner. Denna senare
framställning, det solida diagrammet, eller det
s. k. stereogrammet, torde dock blifva föga användt,
då det är svårt att konstruera och dyrt att utföra och
i synnerhet derför att det omöjligen kan reproduceras
genom tryckpressen. (Statistiska centralbyrån har
ett sådant, efter flere system konstrueradt och i
Italien tillverkadt stereogram. Se Stat. Tidskrift
1880: 2). – Kartogram i egentlig mening framställer,
genom olika färger och färgnyanser eller markering med
punkter och linier eller båda slagen af beteckningar
tillsammans å en geografisk karta, de statistiska
förhållandena mellan olika orter. Den olika
folkmängdstätheten i Sveriges län t. ex. framstår
tydligt genom en karta öfver riket, å hvilken länen
enligt en uppgjord beteckningsskala olika färgläggas
eller markeras. Kartogrammet, som icke gerna förses
med mera än två hufvudfärger och 5 à 6 beteckningar af
dem, kan sålunda icke uppnå diagrammets noggranhet,
men gifver för sitt ändamål en klarare bild. En annan
sorts kartogram är band-diagrammet, hvilket användes
att framställa trafik-förhållanden, derigenom att
efter trafikleden lägges en bred linie eller ett band,
hvars bredd mellan olika stationer angifver den olika
trafiken mellan dem. Om man t. ex. angående Sveriges
jernvägstrafik vill sålunda diagrammatiskt framställa
de olika bandelarna, ordnade efter inkomster per
banmil, och låter skalan vara 20,000 kr. för hvarje
mm. af bandets bredd, så löper å jernvägskartan ett
band invid spåret mellan Göteborg och Partille af
15 mm. bredd, från Partille till Jonsered 14 mm.,
från Jonsered till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>