- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
107-108

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grundämnen, element l. enkla kroppar - Gruneisen, Charles Lewis - Gruner, Gottlob Siegmund - Gruner, Christian Gottfried - Gruner, Wilhelm Heinrich Ludwig - Grunert, Johann August - Grunert, Karl - Grupp - Gruppe, Otto Friedrich

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Af detta schema finner man, att hvarje horisontalrad begynner med en-atomiga, starkt positiva metaller och slutar med starkt negativa metalloider. De vertikala grupperna utgöras af grundämnen med samma atomighet, hvilka derför gifva föreningar af analog sammansättning. En detaljerad analys af detta schema vore utan tvifvel af intresse, men skulle taga mer än tillbörligt utrymme i anspråk. Vi nödgas derför hänvisa till Mendelejeffs originalafhandling i "Annalen der chemie und pharmacie", supplement VIII, sid. 133 (1872). I detta schema hafva flere grundämnen, tillhörande de sällsynta jordmetallernas grupp, didym, erbium och de nyupptäckta decipium, tulium, holmium m. fl., icke kunnat finna passande platser. -- Huruvida grundämnena verkligen äro enkla eller icke har hittills icke kunnat genom försök utrönas. Många spekulationer öfver grundämnenas icke-enkelhet hafva framställts, men då de icke kunnat faktiskt bevisas, äro de att anse som mer tillhörande naturfilosofien än kemien. P. T. C. Gruneisen, Charles Lewis, engelsk publicist, af tysk härkomst, f. 1806, blef 1833 medarbetare och senare underredaktör i "Morning Post" samt var 1837-38 krigskorrespondent i Spanien åt samma tidning. Der utstod han många faror, var nära att blifva dödad, först af carlisterna och sedan af cristinos, som tagit honom till fånga, men lössläpptes genom lord Palmerstons inflytande. 1839-44 var han "Morning Posts" pariskorrespondent och sedan dess musikkritiker, hvarjämte han skötte den musikaliska kritiken i några andra tidningar, bl. a. "Illustrated London News", ända till 1853, samt i "Athenaeum". 1847 tog han initiativ till upprättande af Italienska operan i Covent Garden, och 1852 deltog han i stiftandet af "Conservative land society", hvars sekreterare han var 1853-72, liksom han för öfrigt ända från 1832 till nu tagit en liflig del i alla de konservatives åtgärder och stått i korrespondens med statsmän i alla land. Under sin vistelse i Paris (1839-44) ordnade G. en regelbunden kommunikation deremellan och London medelst brefdufvor. Gruner, Gottlob Siegmund, schweizisk naturforskare, f. 1717, d. 1778, blef 1743 hofmästare hos hertigen af Anhalt-Schaumburg och 1764 "landschreiber" för Landshut och Frauenbrunn. Om studiet af glaciererna, de erratiska blocken och sitt fäderneslands geologi öfverhufvud inlade han stora förtjenster. Skrifter: Das eisgebirge des Schweizerlandes (1760), Die naturgeschichte Helvetiens in der alten welt (1773), Verzeichniss der mineralien des Schweizerlandes (1775), äfvensom ett antal juridiska och ekonomiska afhandlingar. Gruner, Christian Gottfried, tysk läkare, f. 1744, blef 1769 medicine doktor och bosatte sig som praktiserande läkare i Breslau. År 1772 utgaf han sitt första lärda arbete, Censura librorum hippocraticorum, på grund af hvilket han 1773 kallades till professor i teoretisk medicin och botanik i Jena. Der arbetade han med stor ifver dels i medicinens historia, dels i teoretisk medicin. Bland hans arbeten märkas Semiotice generalis physiologiam et pathologiam complexa (1775), De morbo gallicoscriptores medici et historici (1794), Pandectae medicae, (1800) m. fl. Derjämte utgaf han flere af de äldre läkarnas arbeten dels i original, dels i öfversättning. G:s vetenskapliga skriftställen utmärker sig genom mycken grundlighet och stor tillförlitlighet. Ju äldre han blef, dess mer fördjupade han sig i den äldre literaturen och följde derför icke med den samtida vetenskapens utveckling. Död 1815. Gruner, Wilhelm Heinrich Ludwig, tysk kopparstickare, f. 1801 i Dresden, började sina studier vid dervarande konstakademi och fullbordade dem, 1825-28, i Milano under ledning af kopparstickarna Anderloni och Longhi. Efter åtskilliga resor och en flerårig vistelse i Rom begaf han sig 1841 till England, hvarifrån han 1856 kallades till Dresden såsom professor vid konstakademien och direktor för det k. kopparstickskabinettet. Död i Dresden 1882. G. efterlemnade en mängd utmärkta blad, bland hvilka må nämnas en serie kopparstick efter italienska mästare, graverade under hans vistelse i Rom (I mosaici della capella Chigi, 1839, m. fl.). I England utgaf han praktverken Fresco decorations and stuccos in Italy (1844), The decorations of the garden pavillon in the grounds of Buckingham-palace (1846) och Specimens of ornamental art (1850) samt åtskilliga gravyrer, förnämligast efter Rafael. Från hans senaste period i Dresden härröra Die basreliefs an der vorderseite des doms zu Orvieto (1858), A selection of the art treasures in the Green vaults at Dresden (1862), The terra-cotta architecture of North Italy (1867) m. m. Grunert, Johann August, tysk matematiker, f. 1797. d. 1872 som professor i matematik i Greifswald, utgaf åtskilliga utmärkta matematiska arbeten, bl. a. en del läroböcker, som upplefvat många upplagor. Grunert, Karl, tysk tragisk skådespelare, f. 1811, d. 1869, var under sin bästa tid engagerad vid teatrar i Hannover, Hamburg och Stuttgart. Han var en af de grundligaste kännare af teatralisk konst och blef i Tübingen, der han ofta höll dramatiska föreläsningar, promoverad till filosofie doktor. G. uppträdde äfven som lyrisk skald. Grupp, krigsv., kallas i de flesta arméers infanteri den minsta afdelningen, halftroppen (T. section, Fr. escouade), då denna blifvit formerad i spridd ordning. Gruppen består vanligen af 6 till 14 man under ledning af ett underbefäl. Gruppindelningen infördes i Preussen 1856 och har småningom banat sig väg till alla europeiska arméer. I Sverige infördes hon 1869. Det österrikiska namnet på grupp är schwarm. Jfr Spridd ordning. C. O. N. Gruppe, Otto Friedrich, tysk författare, f. 1804 i Danzig, d. 1876 som sekreterare i de bildande konsternas akademi i Berlin, utgaf en mängd arbeten i filosofi och estetik samt författade jämväl lyriska och dramatiska dikter. Som skald utmärkte han sig genom smak i formbehandlingen, men alla hans vittra arbeten bära en akademisk prägel, till följd hvaraf de ej kunna åstadkomma något djupare intryck. Som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free