Handbuch der vergleichenden anatomie der haussäugethiere (1821; 5:te uppl. 1872), Anatomische abbildungen der haussäugethiere (2:dra uppl. 1843-44), Lehrbuch der patologischen anatomie der haussäugethiere (1831-32) och Ueber thierische missgeburten (1877). I förening med Hertwig redigerade G. "Magazin für die gesammte thierheilkunde" (1835-74). -- 2. Ernst Julius G., tysk kirurg, den förres son, f. 1825, blef 1853 docent och 1862 professor i kirurgi i Berlin. Han har bl. a. utgifvit Ueber einige durch erkrankung der gelenkverbindungen verursachte missgestaltlungen des menschlichen beckens (1854), Handbuch der lehre von den knochenbrüchen (1862-65), Leitfaden für operationsübungen am cadaver (1862; 4:de uppl. 1876), Die gelenkresectionen nach schussverletzungen, ihre geschichte, statistik und endresultate (1879). Sedan 1860 är han medredaktör i Langenbecks "Archiv für klinische chirurgie", i hvilket han publicerat en mängd afhandlingar. Gurney's ugn [görnes] kallas efter uppfinnaren ett slags kamin, hvars kännetecknande egenskap är en mycket stor utstrålningsyta. Denna erhålles derigenom att kaminen rundt omkring är försedd med utstående, uppifrån och nedåt gående flänsar eller fenor. Genom den hastiga värmeutvecklingen från kaminen uppvärmes den omgifvande luften och uppstiger i en häftig ström mot rummets tak, utefter hvilket den vidare fortplantar sig till motsatta änden af rummet, der den åter nedstiger. Fördelen med dessa kaminer är således att de sätta luften i stark cirkulation, hvarför de äfven bäst lämpa sig för stora lokaler. Också hafva dessa kaminer fått en ganska stor användning till uppvärmning af kyrkor och andra större samlingsrum. C. A. D. Gurovski, Adam, grefve, polsk statsman, f. 1805, blef 1820 invecklad i "demagogische umtriebe", men kom sedan, under en längre vistelse i Ryssland, i vänskapligt förhållande till storfurst Konstantin. Det oaktadt deltog han 1830 i det polska upproret, hvarför han dömdes in contumaciam, och hans gods indrogos. Emellertid hade han begifvit sig till Paris, der han blef medlem af den polska nationalkomitén. Senare sökte han försona sig med den ryska regeringen och blef benådad, sedan han i flygskriften La vérité sur la Russie (1840) försvarat panslavismen. Han återvände nu till sitt fädernesland, men då han förgäfves anhöll att återfå sina konfiskerade gods, begaf han sig åter 1844 i hemlighet till utlandet och bosatte sig 1848 i Amerika, der han afled 1860. Utom ofvannämnda arbete har han skrifvit Russland und die civilisation (1841), Pensées sur l'avenir des polonais (s. å.), Aus meinem gedankenbuche (1843), Die letzten ereignisse in den 3 theilen des alten Polen (1846), Le panslavisme (1848), Russia as it is (1854), America and Europa (1857) m. fl. Gurre, under medeltiden ett litet danskt slott vid den skogomkransade Gurre-sjön, 5,5 km. från Helsingör. Till G. knyta sig sägnerna om Valdemar Atterdags kärlek till jägarelifvet, om hans älskarinna Tovelille och om hans vilda jagt efter döden. Han hade detta vackra ställe så kärt, att han lärer hafva yttrat: "må Gud få behålla sitt himmelrik', blott jag får behålla Gurre", och der slutade han också sina dagar (1375). Äfven Erik af Pommern bodde tidtals på G., men redan i början af det 16:de årh. var slottet förfallet, och troligen blef det helt och hållet förstördt under grefvefejden (1534-36). Genom under åren 1833-40 företagna utgräfningar har man fått kännedom om dess utseende. Det bestod af en inre fyrkantig tornbyggnad, omgifven af en ringmur med fyra mindre, likaledes fyrkantiga, hörntorn. E. Ebg. Gurskö l. Hidseg-land, en berguppfylld ö, som upptager största delen af Herö socken i Söndmöre fogderi, Romsdals amt (Norge), och skiljes från fastlandet af den breda Vartdalsfjorden. Ytinnehåll 136 qvkm. 2,200 innev. (1875). Oförfärade sjömän. O. A. Ö. Gurung, ett språk, som talas i Gunduks (Gandakis) floddal i mellersta Nepal. Det föres af Fr. Müller till den grupp af tibetiska språkfamiljen, som han kallar "himalajaspråken" (jfr Himalaja-folk). En ordlista af Hodgson (i "Journ. of Bengal Asiat. Soc.", 1833) är allt, som finnes skrifvet om detta språk. H. A. Gurzno (P. Górzno) stad i preussiska regeringsområdet Marienwerder, Strassburg-kretsen, vid polska gränsen. 1,708 innev. (1875). Der vunno 1629 svenskarna, under H. Wrangel, en seger öfver polackerna. Guseck, Bernd von, pseudonym för Berneck, K. G. von (se d. o.). Gusla, serbiskt stråkinstrument med hvälfd ljudlåda och en tagelsträng, spänd öfver en hud såsom resonansbotten. A. L. Gustaf. 1. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. Arealen 6,036 har. 2,687 innev. (1880). Patronelt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Patronus är egaren af Börringe. Församlingen bildades 1783 genom sammanslagning af Norra Börringe och Lemmeströ. -- 2. Socken i Kopparbergs län, Kopparbergs fögderi. Arealen 8,372 har. 2,550 innev. (1881). Regalt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift, Stora Tuna kontrakt. Gustaf, svenska konungar och furstar. 1. G. I (G. Vasa) härstammade från en i Sveriges medeltidshistoria berömd ätt, hvilken skriftställare under förra delen af 1600-talet gåfvo namnet Vasa -- sannolikt hemtadt från den figur (en vase, d. v. s. en risknippa eller kärfve), som ättens medlemmar buro i vapnet. Hans föräldrar voro riksrådet Erik Johansson och fru Cecilia Månsdotter af Ekaslägten; han föddes på Lindholms sätesgård i Upland d. 12 Maj, och födelseåret var sannolikt 1496. Efter studier vid Upsala skola och universitet erhöll han utbildning i praktiska värf vid sin frände riksföreståndaren Sten Sture d. y:s hof. Tidigt -- redan 1516 -- började han taga del i tidens politiska händelser och visade mandomsprof i slaget vid Brännkyrka, 1518. På förrädiskt sätt tillfångatogs han s. å. af konung Kristian II och fördes till Danmark, der han hölls i fångenskap på Kalö slott i Jylland. Väl lyckades han fly derifrån (Sept. 1519) och finna en