- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
287-288

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gustaf ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid Kronprinsens regemente. Han tjenstgjorde som
kommendant i Kristianstad, då J. Kr. Toll d. 21
Juni 1772 ankom dit för att förmå garnisonen att
understödja konung Gustaf III:s revolutionsplan. Genom
diktade berättelser lyckades Toll inbilla den ej
särdeles begafvade G., att konungen utsett G. till att
börja resningen. På en gång smickrad och förskräckt,
öfverlemnade sig G. helt och hållet åt Tolls ledning
och blef honom ett medel i händerna till garnisonens
revolt. Till belöning för sin tjänstvillighet
befordrades G. af konung Gustaf III s. å. till
öfverste i armén samt upphöjdes i adligt stånd under
namnet G. (Han hette förut Hellichius.) 1778 utnämndes
han till generalmajor och 1792 till generallöjtnant;
1787 fick han Ingelstads kungsgård till fideikommiss
för sin slägt. Död d. 26 Okt. 1792 i Kristianstad.

Gustafsson, Richard, skriftställare, föddes i
Stockholm d. 11 Aug. 1840, var 1856-61 anställd
i specerihandel, egnade sig derefter tre år
åt den dramatiska konstens utöfning (dels
som elev vid k. teatern i Stockholm, dels
som landsortsskådespelare) och blef sedermera
medarbetare i åtskilliga af den periodiska pressens
organ samt uppsatte sjelf (Dec. 1869) skämttidningen
"Kasper", som han fortfarande (1882) redigerar. Bland
alstren af G:s författareskap må i främsta rummet
nämnas hans Sagor (3 samlingar, 1874, 1875 och
1877), hvilka mottagits med stort bifall samt
öfversatts till tyska och engelska (på sistnämnda
språk hafva de utgått i tre uppl). Derjämte har
han författat Berättelser (1875), Svenska taflor
(1876), Från Spanien och Portugal (1878) och
Hufvudstadsfigurer (1879) samt lemnat ett stort antal
stycken för scenen (original, bearbetningar och
öfversättningar). Sedan 1876 utgifver han serien
"Illustrerade folkböcker".

Gustafssvärd, hufvudcitadellet i Sveaborgs fästning,
beherskar helt och hållet det trånga, men djupa
inloppet till Helsingfors. Det var ett af de verk,
som vid Sveaborgs anläggning först uppfördes. På
sidorna om den der befintliga s. k. kungsporten läses:
"Här har konung Fredrik låtit lägga den första sten år
1748 – Och konung Gustaf den sista sten år – [årtalet
ej utsatt]. Sveaborg, som rörer hafvet på ena sidan
och stranden på den andra ger den kloke herraväldet
öfver både haf och land. – Ifrån ödemarken äro dessa
Vargskärs holmar ombytta till ett Sveaborg.
Efterverld stå här på egen botn och lita icke på främmande
hjelp". Under de senaste åren hafva fästningsverken på
G., liksom på de öfriga holmarna, blifvit ansenligt
förstärkta och utvidgade. Tillträdet till denna del
af fästningen är förenadt med synnerliga svårigheter.
R. H.

Gustafsvärn, fordom befäst klippa utanför
Hangö udd, numera en ruin. Verket uppfördes,
liksom det närliggande Gustaf Adolfs fäste,
af svenskarna 1789 och de följande åren samt
förstördes under 1854-55 års orientaliska krig.
R. H.

Gustavia. Se Barthélemy.

Gustavianska arfvegodsen kallades den enskilda fasta
egendom, som Gustaf Vasa

efterlemnade (1560). Den utgjorde 5,227 hemman, af hvilka
2,147 1/2 genom reduktionen vunnits från kyrkan. Erik
XIV lät vid sitt tillträde till regeringen (1560)
undersöka om alla dessa gods verkligen vore
"Kongl. M:ts arf och eget", eller om icke en del
af dem rätteligen tillhörde kronan eller adliga
slägter. Resultatet af denna undersökning blef att
arfvegodsen 1566 voro endast 2,715 hemman. Dessa
gods skiftades sedan mellan Gustaf Vasas afkomlingar,
men återförenades i Gustaf II Adolfs hand. Sedermera
minskades deras antal genom förläningar och gåfvor,
bland hvilka donationen till Upsala universitet
(undertecknad d. 31 Aug. 1624 och utgörande 264 hela,
74 halfva och 40 fjerdedels hemman m. m.) är den
mest bekanta.

Gustavianska drägten. Se Drägt, sp. 1499.

Gustavianska papperen kallas en å Upsala
universitetsbibliotek förvarad samling handskrifter
rörande Gustaf III:s historia. Samlingen består af
119 band – 64 folio-band och 55 qvart-band – och
har fått sitt namn efter Gustaf III, hvilken skänkte
större delen af dessa papper till Upsala universitet
med vilkor att de ej finge öppnas förr än 50 år efter
gifvarens död. Gustavianska papperen öppnades d. 29
Mars 1842 och befunnos innehålla dels bref från in-
och utländska, furstliga och enskilda personer,
dels Gustafs egna uppsatser i historia, politik och
vitterhet, dels statsskrifter af flere slag. 1842
förärade kammarherre N. Tersmeden till Upsala
universitetsbibliotek en större samling handskrifter
rörande Gustaf III:s tid och regering, hvilken samling
ursprungligen tillhört landshöfding v. Rosenstein och
efter hans död kommit i ärkebiskop v. Rosensteins
händer samt slutligen tillfallit kammarherre
Tersmeden. Denna samling införlifvades genast med den
gustavianska. Till de gustavianska papperen räknas
numera äfven Gustavianska stipendiaternas samlingar,
för närvarande (1882) utgörande 12 band af vexlande
storlek (se Gustavianska stipendiet). Inberäknas den
sistnämnda samlingen, upptaga således gustavianska
papperen 131 band. Utdrag ur dem har E. G. Geijer
offentliggjort under titeln Konung Gustaf III:s
efterlemnade och femtio år efter hans död öppnade
papper
(1843-45; 2:dra uppl. 1876). V. K-r.

Gustavianska stipendiet. 1806 donerade några
okända personer till Upsala universitet ett
under Gustaf III:s sista år existerande sällskaps
redbara tillgångar, förökade "genom med sällskapet
lika tänkande medborgares frikostighet". Detta
kapital – 1,200 rdr banko specie – skulle bilda en
stipendie-fond, hvars afkastning skulle tilldelas
någon om svenska språket, vitterheten och historien
förtjent studerande. Stipendiaten ålåge deremot
att till universitetsbiblioteket årligen aflemna
en samling handlingar rörande Gustaf III:s och hans
efterträdares regering. Stipendiet utgör 300 kr. och
utdelas af Svenska akademien. De af stipendiaterna
gjorda samlingarna benämnas "Gustavianska
stipendiaternas samlingar", utgöra f. n. (1882)
12 band samt äro förenade med "Gustavianska papperen".

Gustavi församling l. Göteborgs domkyrkoförsamling. Se
Göteborg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:25:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free