af en styrelse, bestående af en boktryckeriegare och två konstförvandter. Delegarnas antal var vid 1881 års slut 288, af hvilka 42 åtnjöto pension. Genom delegarnas afgifter och donationer uppgår stiftelsens grundfond f. n. (1882) till 21,000 kr.; pension utbetalas med 60 kr. årligen till delegare, som fyllt 55 år och inbetalt afgifter i 30 år. För att kunna höja pensionsbeloppet har bildats en särskild "tilläggsfond", hvarjämte boktryckerisocieteten i April 1882 beslutit, att dess ledamöter för samma ändamål skola lemna bidrag, beräknade efter antalet arbetare. Gutfeld, Frederik Karl, dansk prest, född 1761, död 1823, var från 1811 kyrkoherde i Holmens församling i Köpenhamn. Hans predikningar, som i ett affekteradt blomsterspråk gåfvo ett krasst rationalistiskt innehåll och oupphörligen angrepo den kristna tron som gammal fördom, gjorde på sin tid stor lycka samt tillhörde de tidens tecken, som kallade Mynster och Grundtvig till strid för tron. C. R. Guthorm (Guttorm). 1. G. den rådspake, Harald Hårfagres morbroder, stod under dennes första regeringsår i spetsen för styrelsen och anförde hären. Sedan Harald lagt hela Norge under sin spira, gaf han G. Viken som län. G. dog några år efter slaget vid Hafrsfjord (872), och hans barn dräptes af Kveldulf och Skallagrim, då de drogo ut till Island. -- 2. G., Harald Hårfagres son med Håkan Grjotgardsón jarls dotter Åsa, uppfostrades af Guthorm den rådspake (se ofvan) och fick efter hans död Viken till län. Han öfverfölls och dräptes af vikingen Solve Klove vid Brennöarna, utanför Gautelfvens mynning. -- 3. G. Sindre, en skald, som uppehöll sig hos Harald Hårfagres son Halfdan Svarte, hvilken lärer hafva varit lydkonung i trakten omkring Trondhjem. G. hade förut tillhört Harald Hårfagres hird och var högt skattad af bägge konungarna. En gång diktade han ett skaldestycke till hvar och en af dem. Då de bjödo honom gåfvor till lön derför, vägrade han att mottaga sådana, men bad, att de någon gång i framtiden skulle bevilja honom uppfyllandet af en önskan. Då Erik Blodyx röjt sin broder Björn Farmand ur vägen, ville Halfdan hämnas detta dåd och bragte Erik i sådant trångmål, att denne måste bedja sin fader, Harald Hårfagre, om hjelp. De rustade sig på bägge sidor. Redan stodo frändernas härar midt emot hvarandra på Reins-slätten, då G. framträdde och fordrade som skaldelön, att de skulle ingå förlikning, och så mycket aktade de på honom och på sitt eget ord, att de genast fogade sig efter hans vilja. -- 4. G. Sigurdsson, Sigurd Lavards son och konung Sverres sonson, blef 1204, ehuru han då var endast fyra år gammal, af birkebenarna i Bergen utropad till konung i Norge, men dog några månader derefter. Man trodde, att han blifvit förgiftad af Håkan Galens älskarinna fru Kristina. -- 5. G., Nord. mytol. Se Gjukungar. O. A. Ö. Guthrie [göttri], James Cargill, skotsk skald, f. 1814, studerade till en början teologi, men egnade sig sedermera åt handelsyrket. 1868 blef han överbibliotekarie vid offentliga biblioteket i Dundee. Alla sina skaldestycken skref han midt under en ansträngd affärsverksamhet. Bland hans mycket omtyckta arbeten märkas: Village scenes (1851), The first false step (1854), Wedded love (1865), Summer flowers (1867), Rowena (1871), Woodlands echoes (1878) m. fl. Han har äfven utgifvit ett arbete på prosa: The vale of Strathmore (1875). Guthrie [göttri], Frederick, engelsk kemist och fysiker, f. 1833, studerade i England och sedan, under Kolbes ledning, i Marburg, der han blef doktor. Sedan återvände han till England, blef assistent vid Owens college i Manchester och senare assistent hos Playfair i Edinburgh. 1861 blef han professor i kemi på Mauritius och 1869 professor i fysik vid Royal school of mines och School of sciences. G:s kemiska arbeten röra sig om alkoholernas uppkomst ur deras radikaler och blandade eter-arters bildning. Han är också den förste, som upptäckte amylnitritens fysiologiska verkningar. Hans fysikaliska arbeten behandla kapillaritetsfenomenen, vågrörelser i vätskor och vätskornas värmeledningsförmåga. Utom sina specialafhandlingar har G. skrifvit flere större arbeten, såsom Elements of heat and nonmetallic chimistry (1868), Magnetism and electricity (1875) och Practical physics (1879). Äfven såsom vitter författare har G. uppträdt (under pseudonymen Frederic Corny) med en större dikt The Tew och ett drama Legroño. Gutniskan. Se Gotland; sp. 1398. Gutofsky, Henrik, den siste karolinen, f. 1685 i Litaven, ingick vid 21 års ålder såsom underofficer vid ett af Karl XII i Polen upprättadt vallak-regemente, samt bevistade med detsamma fälttågen i Sachsen och Ukraina, tillfångatogs vid Pultava (1709) och fördes till Kasan. Med den förtjenst han der hade på en liten handel understödde han flere svenskar och hjelpte några af dem på flykten från Archangelsk. Slutligen flydde han äfven sjelf derifrån och kom 1716 till Sverige, der han 1721 erhöll löjtnants fullmakt. Under 1742 års krig, då han innehade fänriks indelning vid Kymmenegårds regemente, förlorade han genom fiendens härjningar icke blott sin egendom, utan äfven sin hustru och två döttrar, hvilka, med möda räddade undan de plundrande ryssarna, skickades till Stockholm, men dogo till följd af de lidanden de utstått. 1758 belönades G. med stabskaptens indelning vid Nylands infanteri, hvarifrån han genom tjenstbyte kom till Österbottens regemente. Han tog afsked 1760, tillbragte sina 24 återstående år på ett litet hemman i Viktis socken af Nyland och dog 1784. B. S. Guts Muths, Johann Christoph Friedrich, tysk pedagog, f. 1759, blef 1785 anställd vid den nygrundade undervisningsanstalten i Schnepfenthal som lärare i geografi, teknologi och gymnastik, och denna plats innehade han till 1837, då han till följd af ålderdomssvaghet måste upphöra med sin pedagogiska verksamhet. Död 1839. I Schnepfenthal ordnade han på ett rationelt sätt de gymnastiska öfningarna och gaf upphofvet till en systematisk