till Djamna) samt Narbada, som bildar gräns mot s. Hufvudprodukter äro opium (Malva-opium), flere sädesslag samt tokak och bomull. Befolkningen, hvars antal 1875 beräknades uppgå till 2,5 mill., utgöres hufvudsakligen af mahratter samt ett mindre antal djater, radjputer, bundelas m. fl.; flertalets religion är brahmanism. Fursten tillhör mahrattfamiljen Sindhia och bär titeln Mahárájá Sindhia. -- 2. Hufvudstad i nämnda stat, vid Sabanrika, 105 km. s.s.ö. från Agra. Omkr. 230,000 innev. Den består egentligen af tvänne städer: den gamla staden vid flodens venstra strand, med omkr. 30,000 innev. och en mängd intressanta hinduiska byggnader, och den nya staden, G.-ka-Lasjkar (G:s fältläger), furstens residens. Vester om gamla staden ligger fästningen G., en af de starkaste uti Indien, på en 105 m. hög isolerad sandstensklippa, hvilken på alla sidor stupar med nästan lodräta väggar. Gyarung, ett med tibetiskan beslägtadt språk, som talas i den kinesiska provinsen Junling öster om floden Kinsja vid Jahlungflodens öfre lopp. Jfr Hodgson, "Language, literature and eligion of Nepál" (1874). H. A. Gyda, dotter af konung Erik på Hordaland i Norge, uppfostrades, enligt de isländska sagornas berättelser, hos en mäktig bonde i Valders, då den unge Harald Halfdansson (Hårfagre) anhöll om hennes hand. Derpå svarade hon, att hon blott ville blifva den mans hustru, som underkufvade hela Norge, såsom konung Erik gjort i Sverige och konung Gorm i Danmark. Då Harald hörde detta, skall han hafva svurit, att han skulle blifva den mannen, och dervid aflagt ett löfte att han ej skulle klippa eller kamma sitt hår, förrän Norge blifvit lagdt under hans spira. Efter slaget vid Hafrsfjord (872) tog han G. till äkta, och hon födde honom fyra söner och en dotter. O. A. Ö. Gyergyó Szent Miklós [djerdjå sent miklåsch], köping i siebenburgska komitatet Csik nära Maros' källa. Omkr. 6,000 innev. Boskaps- och trävaruhandel. Gyges, konung i Lydien och grundläggare af Mermnadernas dynasti derstädes, regerade enligt vanlig uppgift 716-678 f. Kr. Herodotos meddelar en sagolik berättelse om det sätt, hvarpå G., genom undanrödjande af den förre herskaren, Kandaules, kommit i besittning af Lydiens tron. Enligt en annan saga vann han sina framgångar med tillhjelp af en underbar ring, som egde förmågan att göra sin innehafvare osynlig. G. utvidgade det lydiska riket genom eröfringar och underlade sig bl. a. några af de grekiska städerna på Mindre Asiens kust. A. M. A. Gygr var i norrönaspråket benämning på jätteqvinna, hexa. Ordet fortlefver i norska landskapsmål i formerna gygr, gyvr eller gjure. Th. W. 1. Gyldén, Klas Vilhelm, finsk ämbetsman, född i Eura socken d. 12 Maj 1802, började sin bana såsom underofficer vid ett finskt jägareregemente. 1821 blef han student och egnade sig från och med 1823 åt landtmäteriväsendet. Han inlade der betydande förtjenst, t. ex. vid uppgåendet af gränsen mellan Finland och Onegaguvernementet (1839-1840). Han utnämndes 1854 till landtmäteri-öfverdirektör och 1869 till verkligt statsråd. En af honom ombesörjd publikation, "Samling af författningar rörande landtmäteriet, forstväsendet och justeringen af mått, mål och vigt i Finland" (1836-53) är af bestående värde. Han egnade äfven ett varmt intresse åt Finlands geografi. Bland de kartverk han utarbetade må nämnas en samling kartor öfver Finlands städer (1845) och en höjdkarta öfver Finland (1850); det stora finska generalkartverket är till stor del utarbetadt af honom. I tidskriften "Suomi" (1863) finnes en af G. författad afhandling Suomen joet ja järvet (Finlands floder och sjöar). Det finska forstväsendets nuv. organisation är till stor del G:s verk. För forstväsendets befrämjande utgaf han Handledning för skogshushållare i Finland (1853). Död i Helsingfors d. 16 Mars 1872. M. G. S. 2. Gyldén, Nils Abraham, finsk universitetslärare, filolog, den föregåendes kusin, f. 1805, blef 1834 adjunkt i grekiska språket och literaturen vid Helsingfors universitet och utnämndes 1847 till professor i grekisk literatur. 1866 blef han emeritus. G. har bl. a. utgifvit ett antal akademiska disputationer på latinska språket i klassisk filologi samt flere smärre, delvis populära uppsatser i samma ämne. Ledd af sitt varma intresse för den bildande konsten, var G. synnerligen verksam vid Finska konstföreningens stiftande, hvarom han 1868 utgaf en skrift. F. G. 3. Gyldén, Johan August Hugo, astronom, den föregåendes son, föddes i Helsingfors d. 29 Maj 1841. Sedan han 1860 promoverats till filosofie magister i Helsingfors och under åren 1861-62 vistats i Tyskland för astronomiska studier, aflade han 1862 licentiat-examen och begaf sig till Pulkova för att tjenstgöra vid dervarande astronomiska observatorium. I Dec. sistnämnda år utnämndes han till docent i astronomi vid universitetet i Helsingfors, förklarades 1863 för filosofie doktor och blef s. å. adjunktastronom i Pulkova. Sedan han 1864 tagit afsked från docenturen i Helsingfors, befordrades han 1865 till äldre astronom i Pulkova. 1871 kallades han till Vetenskaps-akademiens astronom och föreståndare för dess observatorium i Stockholm. G. är medlem af Vetenskapsakademien i Stockholm (1872), Vetenskaps-societeten i Upsala (s. å.), Finska vetenskaps-societeten i Helsingfors (1871) samt flere andra in- och utländska lärda samfund. 1879 blef han Secchis efterträdare som korresponderande medlem af Franska vetenskapsakademien. -- G. har offentliggjort en stor mängd högst värdefulla skrifter af astronomiskt, matematiskt och mekaniskt innehåll. 1874 utgaf han en lärobok i astronomi: Framställning af astronomien i dess historiska utveckling och på dess nuvarande ståndpunkt. Hans arbete i refraktionsteori, Untersuchungen über die constitution der atmosphäre und die strahlenbrechung in derselben (två afhandl., 1866 och 1868), hvilar till sin numeriska del på iakttagelser, anställda vid observatorium i Pulkova under åren 1842-49, och ligger till grund för de refraktionstabeller, som beräknats vid nämnda observatorium. Sin mesta tid har G. egnat åt perturbationsteorien,