gammal mans skepnad och kallade sig Ganglere samt troodde sig på detta sätt icke kunna kännas igen. Åsarna voro dock klokare än han och hade, redan före hans ankomst, kännedom om hans färd. De gjorde derför följande synvändning: När G. kom till Åsgård, tyckte han sig se ett högt palats, och när han trädde in i dess sal, såg han trenne högsäten, det ena öfver det andra, och en man sittande i hvarje. Den, som satt i nedersta högsätet, kallades Hög, den närmast honom Jämnhög, och den öfverste Tredje. De sporde Ganglere om hans ärende, och han sade sig vilja veta om der fanns någon särdeles kunnig man. Nu utspinner sig ett samtal; Ganglere frågar och de andre svara. Spörsmålen röra sig om den fornnordiska mytologiens alla ämnen, från verldens skapelse till hennes undergång. När samtalet var afslutadt, hörde Ganglere ett stort gny på alla kanter. Han såg sig om och befann sig alldeles ensam på en jämn och stor slätt, men han märkte nu intet palats och ingen borg. Han begaf sig då hem och berättade hvad han hade hört och sett. -- Denna G:s synvilla och hans i Åsgård förda samtal framställas i skriften Gylfaginning (d. ä. Gylfes gäckande), som utgör en del af den yngre Eddan. Gylfaginning är en för nordiska mytologien synnerligen vigtig urkund. -- Om G. berättas äfven, att han skänkte ett plogland åt Gefjon. -- G. representerar i fornskrifterna ett äldre odlingsskede än det, som ansågs inträda med åsa-religionen. ' Th. W. Gylle, socken i Malmöhus län, Skytts härad. Arealen 876 har. 609 innev (1880). G. utgör jämte Kyrkoköpinge ett regalt pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Skytts kontrakt. Gyllebo, gods i Vemmerlöfs socken, Kristianstads län, bestående af G., 2 3/8 mtl, jämte omkr. 3 1/4 mtl underlydande, taxeradt till omkr. 305,000 kr. Arealen utgör omkr. 1,235 har. Gården ligger på en trädbevuxen holme i Gyllebo sjön i en sällsynt leende natur. Nära derintill ligga ruiner af det slott, som Laurids Knob 1538-44 lät uppföra, och som på 1700-talet förstördes af eldsvåda samt derefter fick förfalla. Det bildade en fyrkant, med en inre borggård, och var uppfördt af gråsten samt en af de största och fastaste borgar i Skåne. G. är en mycket gammal egendom, som uppgifves hafva fått sitt namn efter slägten Gylte från Slesvig, hvilken i äldre tider varit dess egare. På 1600-talet kom det såsom bornholmskt vederlagsgods till svenska kronan och utarrenderades, tills omkr. 1670 burggrefven i Malmö Gilius Ehrenberg köpte det af kronan. F. n. (1882) eges G. af ryttmästaren Börje Rosencrantz. Gyllembourg-Ehrensvärd. Se Ehrensvärd-Gyllembourg. Gyllenborg, svensk adlig ätt, härstammade från Johan Wollimhaus, som var borgmästare i staden Königsee i furstendömet Schwarzburg-Rudolstadt i Thüringen och dog 1620. Hans son Simon W. (d. 1658) införskrefs till provisor på k. hofapoteket 1624 och blef apotekare i Upsala 1628. Han sysselsatte sig utom sitt yrke också med astrologi och kyrkohistoria samt författade ett digert verk, Die zwölf biblischen hertz- und weltstunden. Hans söner Jakob och Anders W. uppnådde bägge statens högsta ämbeten och adlades, den förra 1680 med namnet G., den senare 1686 med namnet Leijonstedt. Jakob G. (se nedan G. 1) upphöjdes 1689 i friherrligt och 1695 i grefligt stånd. Hans ätt utgick på svärdssidan 1863. 1. Gyllenborg, Jakob, grefve, statsman, föddes i Upsala d. 7 Mars 1648 och ingick i Kammarrevisionen, hvarest han 1674 befordrades till kommissarie och 1676 till assessor. Vid 1680 års riksdag insattes han i sekreta utskottet samt i det ridderskapets och adelns utskott, som skulle ransaka öfver de missbruk, som inrotat sig i banken. S. å. blef han på adelns förslag ledamot i reduktionskommissionen och 1681 i liqvidationskommissionen, från hvilka befattningar han dock i Mars 1682 befriades. Han hade nämligen 1681 blifvit med vidsträckt fullmakt förordnad till aktör i stora kommissionen, der han snart blef själen. Såsom aktör ingrep G. genast i göromålen med ovanlig kraft och bestämdhet och fann sina anmärkningar och ändringsförslag understödda af konungen. Vid 1686 års riksdag började G. oftare uppträda offentligen och var omisskänligen den ledande i sekreta utskottet. Hans anföranden gåfvo de bästa upplysningarna i de invecklade reduktionsfrågor, som vid denna riksdag förekommo, och så, som han röstade, röstade de fleste. Han motsatte sig förslagen om införande af en förmögenhetsafgift och om förbud mot bränvinsbränning på landet. Mot det senare förslaget invände han, att bränvinet vore en nödvändig dryck i Sverige. 1685 blef G. kammarråd och direktör i liqvidationskommissionen. Sedan reduktionskommissionen och reduktionskollegium med 1687 års utgång upplösts, bildades en ny myndighet af endast fem ledamöter under namn af K. M:ts deputerade till reduktionsverkets afslutande, hvars ledning uppdrogs åt G. under namn af direktör, och i denna egenskap fullbordade han reduktionen. 1689 blef G. landshöfding i Stockholms och Upsala län, var 1693 landtmarskalk och utnämndes 1695 till kungligt råd. 1680 upphöjdes han i adligt, 1689 i friherrligt och 1695 i grefligt stånd. G. dog i Stockholm d. 11 Mars 1701. Han var en högst utmärkt ämbetsman, men ingen statsman, grundlig, kunskapsrik och outtröttligt arbetsam. Han var en ifrig anhängare af enväldet, så att han vid 1693 års riksdag kunde yttra: "ju mera vi öka konungens makt och myndighet, dess lyckligare äro vi sjelfva och samtlige rikets innebyggare". I fråga om kronans reduktionsanspråk hyllade och försvarade han ganska hårda och långt gående fordringar, och utan tvifvel förskrifver sig en icke ringa del af de hårdaste besluten från G:s inflytande. I sina yngre år sysselsatte han sig med skaldekonsten och efterlemnade åtskilliga tillfällighetsstycken. (Jfr F. M. Franzén, "Minne öfver k. rådet grefve J. G.", i Sv. akad:s handl., VIII d., 1821). A. B. B. 2. Gyllenborg, Olof, grefve, ämbetsman, författare, den föregåendes son, född d. 21 Aug.