- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
399-400

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Görtz, Georg Heinrich von, von Schlitz - Görtz, Johann Eustach, von Schlitz - Görtz, Maria Johanna (Jeanette) - Görväln - Görz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland var den vigtigaste. Den fördes af G. med utmärkt skicklighet och ledde till ett fredsförslag, som dock förkastades af Karl XII. Fredsunderhandlingarna med England trädde derefter i främsta rummet men innan något resultat ernåtts, hade konungen stupat. G. stod nu ensam gent emot ett till förtviflan bragt folk, som ropade på hämd på landets förderfvare. Arfprins Fredrik af Hessen, Ulrika Eleonoras gemål, som fruktade, att G. skulle verka för hertig Karl Fredriks utropande till konung, och som visste, att G:s häktning och bestraffning skulle vara i högsta måtto populära åtgärder, lät d. 2 Dec. 1718 i Karl XII:s namn arrestera honom i Tanums prestgård samt derifrån sända honom till Stockholm. För att påskynda rättegången nedsatte man en kommission, inför hvilken G. d. 16 Jan. 1719 kallades att svara på anklagelsen att hafva med sina rådslag åsyftat rikets förderf och undersåtarnas utarmande. Rättegången (i sjelfva verket en komedi, ty G:s öde var på förhand afgjordt) fördes på ett brådskande och olagligt satt: G. fick ej begagna advokat eller afgifva skriftligt svaromål samt erhöll endast tre halfva dagar för att bereda sig på sitt svar. Den 11 Febr. pröfvade kommissionen "skäligt och rättvist", att G. skulle halshuggas och kroppen nedgräfvas på galgbacken. Redan d. 20 Febr. (n. st. d. 3 Mars) 1719 gick domen i verkställighet. -- G:s olyckliga slut har väckt sympati för hans person: man har ansett honom vara ett oskyldigt offer för fiendens hat. 1773 skref Gustaf III till G:s dotter, friherrinnan Eyben, ett bref, som väckt mycket uppseende, och hvari han förklarade, att G. fallit offer för Ulrika Eleonoras tyranni och orättvisa. Tre år derefter (1776) utgaf K. v. Moser "Rettung der ehre und unschuld des freiherrn v. Schlitz genannt v. G.", och 1868 utkom B. v. Beskows i samma ande författade teckning af "Friherre Georg Henrik v. G., statsman och statsoffer". Det torde dock stå fast, att G:s egna gerningar och rådslag gifvit upphof till det hat, som gaf sig luft i det politiska mordet på honom. V. K-r. Görtz, Johann Eustach, grefve v. Schlitz, preussisk statsman, f. 1737, blef 1762 lärare för arfprins Karl August af Weimar. Sedan han 1775 lemnat sin lärarebefattning, erhöll han 1778 af Fredrik II af Preussen uppdrag att besöka hofven i Mannheim och Zweibrücken för att utröna, om ett delningsfördrag afslutits mellan Österrike och Bajern samt om den bajerske tronarfvingen, Karl af Zweibrücken, ämnade protestera mot ett dylikt beslut. G. utförde sitt uppdrag till Fredriks belåtenhet: han förmådde hertig Karl att afgifva protest mot Bajerns delning. Han utnämndes till statsminister och var 1779-86 preussiskt sändebud i Petersburg. Derefter afgick han som utomordentligt sändebud till Haag, der han förgäfves sökte bilägga striden mellan arfståthållaren och patrioterna, samt förflyttades 1787 till Regensburg, hvarest han blef Preussens komitialgesändt. Såsom sådan deltog han i fredskongressen i Rastatt. 1807 drog han sig tillbaka från statstjensten och sysslade derefter blott med literära arbeten. 1810 utgaf han Mémoires et actes authentiques relatifs aux négociations qui ont précédé le partage de la Pologne och 1812 Mémoire historique de la négociation en 1778 etc. Död 1821. Görtz, Maria Johanna (Jeanette), målarinna, född i Stockholm 1783, utställde i målareakademien 1803 åtskilliga tecknade blommor och foglar, hvilka väckte så stor uppmärksamhet, att akademien beslöt "att skriftligen gifva dem:lle G. tillkänna sitt välbehag öfver hennes gjorda framsteg." År 1804, då hon utställt nya aqvareller af samma slag, blef hon vald till akademiens ledamot. Följande året uppvisade hon sitt receptionsstycke, En grön skogsfågel, hängande på ett hyfladt furubräde, om hvilket katalogen upplyser, att det "allmänt admirerades". För öfrigt känner man föga mer om den firade konstnärinnan, än att hon fortfor att under några år utställa i akademien, och att hon afled i Stockholm d. 5 Juni 1853. Ingen offentlig samling bevarar några prof af hennes en gång så beundrade arbeten. -rn. Görväln, gods i Jerfälla socken, Stockholms län, vid Mälarens fjärd Görväln, jämte underlydande 4 1/8 mtl. Arealen 760 har. Taxeringsvärde omkr. 200,000 kr. G. hörde ursprungligen till kronan och donerades 1571 till A. de Palma, en polsk adelsman, som 1562 kommit till Sverige med prinsessan Katarina Jagellonica, tillhörde sedan medlemmar af slägten Bielke och kom 1661 genom giftermål till hertig Adolf Johan. F. n. (1882) eges det af possessionaten C. G. af Schmidt. Görz (Ital. Gorizia). 1. Kronland i österrikisk-ungerska monarkien med titel "Furstgrefskapet G. och Gradiska", begränsas i n. af Kärnten, i ö. af Krain, Istrien och Trieste, i s. af Trieste och Adriatiska hafvet samt i v. af Italien. Arealen 2,953 qvkm. 211,084 innev. (1880), hvaraf mer än 2/3 slovener, 1/4 friuler och de öfriga italienare och tyskar, nästan alla katoliker. Med undantag af sydvestra delen är landet bergigt, uppfyldt af de Juliska alperna. Hufvudflod är Isonzo. Förnämsta produkterna äro vin och silke. Med Istrien och Trieste utgör G. ett ståthållareskap. Enligt landtdagsordningen af 1861 består landtdagen af 6 representanter för jordegarna, 7 för städerna och industrien samt 8 för landskommunerna. Till det österrikiska riksrådet sänder G. 2 representanter. -- G., som i 11:te årh. blef ett särskildt grefskap, har sedan 1500 varit förenadt med Österrike såsom en krets i konungariket Illyrien och blef 1849 kronland. -- 2. Hufvudstad i nämnda kronland, nära Isonzo, i en mot s. öppen dal, med ett mycket mildt klimat. 20,912 innev. (1880) till största delen italienare. Staden är säte för en furstbiskop och för landtdagen samt har ett gammalt slott (nu fängelse), domkyrka, seminarium, institut för döfstumma, landtbruksskola och flere kloster. Innevånarna idka frukt- och vinodling i stor skala samt sidenindustri. -- Bourbonerna vistades efter sitt fall (1830) mycket i G. På en höjd i stadens närhet ligger franciskanklostret Castagnavizza, med franske konungen Karl X:s, hans sons, hertigens af Angoulême, och dennes gemåls grafvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free