Her. = Herennius. H. J. S. = hic jacet sepultus, här ligger begrafven. h. l. = hoc loco, här; hac lege, enl. denna lag. h. l. q. c. (l. s.) = hora locoque consueto (l. solito), på vanlig tid och ort. h. m. = hoc mense l. hujus mensis, i denna månad. H. M. P. = Hoc monumentum posuit, N. N. reste denna minnesvård. HS. = sestertius (ett fornromerskt mynt). H. S. (E.) = Hic situs l. sepultus (est), här ligger begrafven. h. t. = hoc tempore, för närvarande. H. V. = honeste vixit, han var i sitt lefverne oförvitlig; honestus vir, en ärans man. 2. Kemiska termer, titlar m. m. H. = Hydrogenium, vätgas. H. l. Hb. = herba, ört (på recept). H. Exc. = Hans excellens. hf. = halffranskt (bokb.). Hg. = Hydrargyrum, qvicksilfver. H. H. = Hans helighet (om påfven); Hans högvördighet (om biskopar); Hans (Hennes) höghet; Högädle herr. H. H. = Här hvilar (på grafvårdar). H. K. H. = Hans (Hennes) kungliga höghet. H. M. l. H. M:t = Hans (Hennes) majestät. Haag (hag; Den H. l. 'sGravenhage, Fr. la Haye), residensstad i konungariket Nederländerna, belägen i en vacker och bördig nejd af prov. Syd-Holland, omkr. 4 km. från Nordsjön och badorten Scheveningen, hvilken med H. bildar en kommun. Genom jernväg står H. i förbindelse såväl med Amsterdam och Rotterdam som (öfver Gouda) med Rhenjernvägen. 117,856 innev. (1880). -- H. bär de allmänna dragen hos en holländsk stad: en mängd kanaler genomskär dess inre, gatorna äro belagda med tegel och planterade med träd. Såsom handelsplats har det aldrig kunnat täfla med rikets öfriga större städer, men såsom residens för hofvet och en talrik adel eger det en mycket mera storartad och aristokratisk prägel genom sina breda, regelbundna gator, många ståtliga palats och offentliga byggnader, vackra parker och öppna platser. Den förnämsta stadsdelen ligger i n. ö. och upptages af Noordeinde, Voorhout, Kneuterdijk och Vijverberg, så benämndt efter Vijver, en stor, af präktiga alléer omgifven bassäng, tillhörande stadens kanalsystem. I Noordeinde märkes det kungliga residenset, i sin nuvarande form uppfördt 1815, en byggnad af enkelt yttre, men praktfullt inre. Vid den närbelägna platsen Kneuterdijk ligga åtskilliga märkliga byggnader, såsom finansministeriet, prins Alexanders och prinsens af Oranien palats. Det sistnämnda, bygdt i enkel stil, inrymmer ett tafvelgalleri af holländska skolan. I närheten är rest en staty af prins Vilhelm I af Oranien. Längre åt ö. sträcker sig Lange Voorhout, en rymlig, af lummiga alléer prydd plats. Der ligga marinministeriet, med rika samlingar af fartygsmodeller och andra nautiska föremål, samt kungliga biblioteket, det förnämsta landet (100,000 bd) och i hela Europa ett af de rikaste på handskrifter och miniatyrer; det hyser derjämte en dyrbar samling af mynt och medaljer (40,000 st.) samt antika ädelstenar. Söder om Vijver träffas Binnenhof, en oregelbunden byggnadskomplex från skilda tider, med en stor gotisk sal, den enda återstoden af de gamla holländska grefvarnas 1250 uppförda palats. Der afrättades Oldenbarneveld 1619. Numera äro dit förlagda generalstaternas sessionslokaler, inrikesministeriet, räknekammaren och statsarkivet. Till Binnenhof stöter i v. en stor öppen plats, Buitenhof, med Vilhelm II:s staty. Vid dess norra ände märkes det gamla statsfängelset, Gevangenpoort, bekant genom mordet på bröderna de Witt 1672. Prins Moritzhuis vid platsen Plein (med ännu en staty af Vilhelm I) är en storartad byggnad från 1600-talet, hvilken inrymmer en berömd tafvelsamling, hufvudsakligen af holländska mästare (Rembrandt, Potter, Steen m. fl.). Af offentliga samlingar må ytterligare nämnas Museum Meermanno-Westreenianum (handskrifter, etnografiska föremål m. m.) samt kungliga kabinettet för kuriositeter (mest från Kina och Japan). Det förnämsta af stadens offentliga minnesmärken är det imposanta nationalmonumentet i Willemspark, rest 1869 till minne af befrielsen från franska oket och föreställande Batavia med det nederländska lejonet vid sina fötter. Postamentet är prydt med rikets och de 7 provinsernas vapen. Af stadens 17 kyrkor eger ingen något högre arkitektoniskt värde. Den förnämsta är Groote Kerk, från 14:de årh., i gotisk stil. -- H. har många lärda samfund, såsom det fysikaliska sällskapet Diligentia, holländska sällskapet för de fria konsterna och vetenskaperna, geografiska sällskapet (stiftadt 1851) m. fl. För undervisningen är sörjdt genom åtskilliga folkskolor, ett gymnasium, en högre borgareskola, en teknisk och en musikskola. Bland välgörenhetsinrättningar förtjena nämnas flere hem för fader- och moderlösa, enke- och gubbhus, en idiotanstalt samt åtskilliga hospital. -- Industrien är af mindre vigt och representeras förnämligast af flere boktryckerier, en porslinsfabrik, några maskinverkstäder och snickerier samt ett stort kanongjuteri, anlagdt 1668. Staden var, såsom dess namn antyder, ursprungligen en hage eller jagtpark, anlagd 1250, hvilken länge tillhörde grefvarna af Holland och efter hand bebyggdes. Äfven sedan generalstaterna 1593 tagit sitt säte der, förblef H. en till det yttre oansenlig ort, "Europas största by", hvilken först under Ludvig Bonaparte (1806-10) erhöll stadsrättigheter, ehuru på samma gång de förnämsta myndigheterna flyttades till Amsterdam och Utrecht. Dess egentliga uppblomstring är att räkna från 1813, då huset Oranien återvann tronen, och särskildt under de sista årtiondena har det ansenligt tilltagit både i vidd och innevånareantal. H. har varit skådeplatsen för många vigtiga diplomatiska förhandlingar. Sålunda afslötos der det tolfåriga vapenstilleståndet (1609) mellan Spanien och Nederländska republiken, tvänne förbund mellan England, Holland och Danmark (1625 och 1666), de mot Sverige riktade s. k. konserterna i H.