(1659) mellan England, Frankrike och Holland, den s. k. trippelalliansen mellan England, Holland och Sverige (1668), garantitraktaten mellan Sverige och Holland (1681), konserten i H. (1710) samt quadruppelalliansen (1718). Söder om H. ligger den berömda parken het Bosch, med en djurgård och det kungliga lustslottet 'tHuis ten Bosch, uppfördt 1647, hvars förnämsta prydnad utgöres af Oraniensalen, mästerligt dekorerad af Jordaens. S. A. L. Haapajärvi. 1. Härad i Uleåborgs län, Finland, omfattar tillsammans nio kommuner. Areal 730,700 har. 29,839 innev. (1880). -- 2. Socken i nämnda härad, belägen kring Kalajoki elf, inom Piippola domsaga. Areal 85,150 har. 4,236 innev. (1880), alla finnar. Socknen utgör ett konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Kalajoki prosteri, Kuopio stift. O. I. Haapakoski, masugn och puddelverk i Pieksämäki socken, S:t Michels län, Finland, privilegieradt 1842. Det har för tackjernstillverkning 1 masugn med 1 form och pipa, rymmande 40 kbm. kol, och 1 turbin samt för stångjernstillverkning 2 puddlingsugnar, 3 torkugnar, 1 vattenhammare och 2 vattenhjul. Driften har hvilat under flere år; senast (1877) tillverkades 167,819 kg. tackjern, utgörande 28,91 proc. af förbrukade 580,400 kg. sjömalm, upphemtad i närheten. År 1874 utgjorde tillverkningen af tackjern 918,760 kg. och af stångjern 1,035,300 kg. H. eges af ett bolag. O. I. Haapaniemi, kronohemman i Rantasalmi socken och härad, S:t Michels län, Finland. På förslag af dåvarande öfversten och chefen för Savolaks brigad, den beryktade G. M. Sprengtporten, grundades på H. en krigsskola, som, med afbrott under kriget 1788-90, var i verksamhet från 1780 till 1808, då hon genom ryska härens infall upplöstes. Läroanstalten upprättades åter 1812, under benämningen Topografiska korpsen på Haapaniemi och med den inskränktare bestämmelse, som af namnet angifves. 1816 utvidgades emellertid läroplanen i syfte att officerare för de flesta militärkårer skulle kunna utbildas; men en vådeld, som 1818 lade kårens byggnader i aska, afbröt för alltid på denna plats verksamheten i anstalten, hvilken derefter flyttades till Fredrikshamns stad och erhöll benämningen Finska kadettkåren (se Fredrikshamn). O. I. Haapavesi, socken, belägen kring Pyhäjoki elf och Haapavesi sjö inom Haapajärvi härad, Salo domsaga, Uleåborgs län, Finland. Areal 106,380 har. Befolkningen finsk, 4,666 pers. (1880). Postexpedition. -- H. har i kyrkligt afseende förut lydt under Pyhäjoki, men utgör faktiskt sedan 1874 ett särskildt konsistorielt pastorat af 2:dra kl., hörande till Kalajoki prosteri och Kuopio stift. O. I. Haar [har], bergsrygg. Se Haarstrang. Haarlem, [har-] l. Harlem, stad i nederländska prov. Nord-Holland vid den lilla floden Spaarne och jernvägslinien Amsterdam--Rotterdam, 6 km. från Nordsjön. 38,152 innev. (1880). Staden är säte för guvernören öfver Nord-Holland samt för en jansenistisk och en romersk-katolsk biskop. H. är trots sitt oregelbundna byggnadssätt en af landets vackraste städer. Bland mera märkliga byggnader må nämnas S:t Bavokyrkan (Groote Kerk) från slutet af 15:de årh., med ett 80 m. högt torn och ett af de största orgelverk i verlden (64 register och 5,000 pipor), samt rådhuset, fordom grefvarnas af Holland palats, restaureradt 1633, med många porträtt och en dyrbar samling gamla tryckalster. Staden eger en vetenskapsakademi, stiftad 1752, med ett rikt naturaliekabinett; vidare en akademi för de sköna konsterna och en botanisk trädgård. Teylerska stiftelsen till främjande särskildt af de naturvetenskapliga studierna har ett astronomiskt observatorium och storartade samlingar samt förfogar öfver mer än 150,000 kr. årligen till prisbelöning af skrifter o. s. v. För öfrigt märkas 1 gymnasium, 1 högre borgareskola, 1 realskola för flickor och ett berömdt lärareseminarium. I H. finnes Hollands äldsta tryckeri, äfvensom en staty öfver Koster, som för lokalpatriotismen gäller för boktryckerikonstens uppfinnare. H. är mest bekant för sin ofantligt uppdrifna blomsterodling ("Haarlemlökar"), hvilken tagit i anspråk hela den närmaste omgifningen och utgör innevånarnas förnämsta inkomstkälla, ehuru den fordom varit mera gifvande än nu. Många trädgårdar i Europa och t. o. m. utom denna verldsdel förses derifrån. Mycket bidraga härtill byarna Bloemendaal och Overveen, båda belägna invid dynerna. Den öfriga industrien är af ingen vigt, linneblekningen samt tillverkningen af bomullsväfnader dock undantagna. -- H. var redan i 12:te årh. en betydande stad. 1572- 73 hade det att utstå en 7 månaders belägring af spanjorerna, hvilken slutade med dess intagande och ett fruktansvärdt blodbad. H. nådde sin största blomstring genom en stor inflyttning af fransmän under 17:de årh. -- I stadens närhet ligga den vackra parken Haarlemmer Hout, Hartekamp, der Linnés "Systema naturae" såg dagen, samt en mängd präktiga villor, tillhöriga Amsterdams rika köpmän. S. A. L. Haarlem [har-], Cornelisz van. Se Cornelisz. Haarlemmermeer [harlemermer] var förr ett innanvatten nära staden Haarlem i Nederländerna. Genom Spaarnefloden stod det i förbindelse med Ij och Zuiderzee samt hade genom hafvets inverkan under tre århundraden vuxit till flere gånger sin ursprungliga vidd och derigenom blifvit hotande för städerna i dess granskap. Dess djup var 4--5 m. År 1840 skred man till dess torrläggning, hvilken afslutades 1853 och kostade 20 mill. kr. Landvinningen, som uppgick till 190 qvkm., största delen bördig åkerjord, utgör numera kommunen H., hvilken omgifves af en 70 km. lång kanal och räknar 15,000 innev. S. A. L. Haarlingen [har-] l. Harlingen (Fries. Harns), sjöstad i nederländska prov. Friesland, vid Zuiderzee. Omkr. 11,000 innev. Utom en inre hamn, som skyddas af starka slussar, finnes en nyanlagd yttre hamn af 5 m. djup för större fartyg. Stor export till England af spanmål, lin och ladugårdsprodukter. Tillverkning af gröfre linnevaror, segelduk, kablar m. m. Sillfiske. Haarni. Se Aarni.