Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt / 455-456 (1883) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Had, Fornnord. Höðr, Nord. mytol., var en af åsagudarna - Hadamar, stad i preussiska regeringsområdet Wiesbaden - Hádari, det arabiska namnet på den bofasta med jordbruk eller handel sysslande befolkningen, i motsats till de nomadiska beduinerna - Haðarlag kallas ett i den fornnordiska skaldepoesien förekommande versmått - Haddebo, Öfre och Nedre, landtegendom och bruk nära Hjortqvarn i Svennevads socken - Hadding, ett namn, som bäres af flere i forntidens mytiska sagor omnämnda konungar och kämpar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vintermörkrets seger öfver sommarens ljus. Ehuru H:s
brott var ouppsåtligt, måste likväl blodshämden
utkräfvas, och han varder derför i sin ordning dödad
af Våle, en son af Oden och Eind. I den nya verlden
efter Ragnarök skola de försonade bröderna Balder
och H. åter uppstå och fredligt sammanlefva i Odens
himlaboningar. – Hos den danske historieskrifvaren
Saxo Grammaticus finnes en afvikande berättelse om
Balder och H. Hother, såsom H. kallas hos Saxo, är
enligt honom icke en blind gud, utan en konungason,
utmärkt i flerehanda idrotter. Han älskar sin
fosterfaders dotter Nanna och vinner hennes genkärlek,
men Odens son, den mäktige halfguden Balder, blir
äfven lidelsefullt förälskad i konungadottern. En
strid uppkommer mellan Balder och H. och föres en tid
med vexlande lycka; slutligen mötas de tillfälligtvis
helt allena, hvarvid H. sårar Balder till döds med
svärdet Miming, det enda vapen, som kunde bita på
Balder. Oden fick sedan af en spåkunnig finne veta,
att den rutheniske konungens dotter Rind skulle föda
honom en son, hvilken vore ämnad att hämnas Balders
bane. – Enligt en nyligen, af prof. S. Bugge ("Studier
över de nordiske gude- och heltesagns oprindelse")
framställd åsigt är H:s blindhet, som för öfrigt
endast omtalas i den yngre eddan, ett till denna
myt öfverfördt drag från medeltidslegenderna om den
blinde krigsknekten Longinus, som genomborrade den
korsfäste Kristus’ sida. Samme forskare har äfven
uttalat den meningen, att Saxos skildring af Hother
såsom Balders baneman medelbarligen skulle hafva
sin upprinnelse från sagan om den trojanske prinsen
Paris eller Alexander, som dräper Achilles. – Äfven
andra jämförelser mellan den nordiska berättelsen om
Balder och H. samt främmande folkslags liknande myter
hafva blifvit gjorda; så har man erinrat t. ex. om
den gode Osiris, som dödas af sin broder Tyfon, om
Adonismyten och flere andra, som i enskilda drag
påminna om den nordiska gudasagan. Th. W.

Hadamar, stad i preussiska regeringsområdet
Wiesbaden, prov. Hessen-Nassau, vid den lilla
floden Elbbach och en gren af Nassaubanan. 2,146
innev. (1880). 1606–1711 var H. residens för en
sidolinie af huset Nassau. S. A. L.

Hádari, det arabiska namnet på den bofasta, med
jordbruk eller handel sysslande befolkningen, i
motsats till de nomadiska beduinerna.

Haðarlag kallas ett i den fornnordiska skaldepoesien
förekommande versmått, som i fråga om alliteration
och assonans fullkomligt öfverensstämmer med
drottqvädet (se d. o.), men afviker från dess
byggnad derigenom att i haðarlag hvarje versrad
regelbundet utgöres endast af fem stafvelser, enligt
följande schema



Prof på regelbundet haðarlag finner man t. ex. i
Sturla Thordssons dikt "Hrafnsmál", der det heter i
1:sta str.:

        Sóttu sóknhvattar

        sveitir háleitan

        geira glzmstæri

        glgygs ór Finnbygðum; o. s. v.

Anledningen till namnet haðarlag är obekant; man
har gissningsvis antaget versslaget vara uppkalladt
antingen efter åsaguden Had (Isl. Höðr, gen. Haðar)
eller efter en Had, som var konung i Hadeland.
Th. W.

Haddebo, Öfre och Nedre, landtegendom och bruk nära
Hjortqvarn i Svennevads socken, Sköllersta härad af
Örebro län. Öfre H., jämte underlydande, 1 7/16 mtl,
är taxeradt (1880) till 195,900 kr., Nedre H., jämte
underlydande, 2 1/16 mtl, till 223,900 kr., bruket till
75,000 kr. samt såg och qvarn till 12,500 kr. Egaren
af båda Haddebo, Vester, anlade 1656 vid Haddebo-ån
jernbruket. Egendomarna bibehöllo sig odelade inom
Vesters slägt till 1821, hvarefter landtegendomarna
fingo olika egare, som dock gemensamt innehade
bruket. På 1870-talet bildade bruksegaren
P. F. Brandelius "Haddebo bruksaktiebolag", hvilket
innehade både Öfre och Nedre H., bruket samt Skönnarbo
och Lemneå i Tjällmo socken, Östergötlands län,
och som uppförde storartade byggnader, men 1878
gjorde konkurs. Öfre H. såldes då till bruksegaren
A. V. Schedin och Nedre H. till grossh. C. G. Linck;
bruk och såg egas af dem gemensamt.
B. S.

Hadding, ett namn, som bäres af flere i forntidens
mytiska sagor omnämnda konungar och kämpar. –
1. Konungar i Haddinge-dalen. H., Raums son, omtalas
i de apokryfiska slägtregistren om Fornjot och
hans ättmän såsom konung i Haddinge-dalen. Denne
H. efterträddes af sin son och sonson, som buro samma
namn; efter sonsonen kom Högne den röde, hvilken
återigen efterträddes af tre Haddingar i oafbruten
följd. – 2. I Hervararsagan nämnas två Haddingar
bland kämpen Arngrims tolf söner. – 3. Hos Saxo
Grammaticus förekommer en utförlig sägen om en H.,
son af konung Gram i Danmark. Gram dräptes af norske
konungen Svipdag, och H. måste fly till Svithjod, der
han vårdades af jättarna Vagnhöfde och Hafle samt fick
den förres dotter Hårdgrep till äkta. Efter Hårdgreps
död var H. lemnad åt sig sjelf. Han träffade sedan
en gammal enögd man (Oden), som öfvertalade honom
att ingå fostbrödralag med vikingen Liser. Med denne
gjorde H. ett härnadståg till Kurland och blef der
fången, men lyckades befria sig genom att följa Odens
goda råd. Under en af sina följande vikingafärder
mötte han Svipdag, hvilken han angrep och fällde,
hvarefter han skyndade till Danmark för att taga sin
faders rike i besittning. Svipdags son Åsmund ville
emellertid hämnas sin fader, men H. dödade i striden
både Asmund och hans son Henrik. En annan af Asmunds
söner, Uffe, krigade då mot H. och lyckades efter ett
femårigt fälttåg att öfvervinna honom i en drabbning,
hvarefter H. måste fly till Helsingland. Sedan han
der upplefvat många äfventyr, blef han gift med en
norsk konungadotter, Ragnhild, och for med henne till
Danmark. Uffe hade emellertid utlofvat att gifva
sin dotter till äkta åt den, som kunde döda H. De
trollkunniga bjarmernas konung förleddes deraf att
gifva sig i strid med H., men denne fick åter hjelp
af Oden och lyckades både att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>