åtnjöto lindring med en sjettedel. Denna lindring i tull benämndes halffrihet l. omunderad skeppsfrihet. Den tull, som erlades för varor, införda med främmande fartyg, kallades ofri tull och utgjorde hälften mer än den helfria och femtedelen mer än den halffria. I tulltaxorna intill 1771 voro de helfria, halffria och ofria tullbeloppen särskildt upptagna med den proportion dem emellan, som här ofvan omnämndes; men i 1771 års taxa upptogs blott den helfria tullen, och i anmärkningarna till taxan föreskrefs, att till denna i taxan utsatta helfria tull skulle läggas en fjerdedel, då halffri tull borde betalas, och hälften, då ofri tull borde erläggas. I afseende åter på rättigheten att åtnjuta helfrihet vidtogos vid olika tider åtskilliga förändringar. Så blefvo 1681 alla svenska, på klink byggda fartyg förklarade ofria och 1693 munderade svenska kravelskepp, äfven af furu, lika med dem af ek, helfria. 1722 blefvo alla svenska på kravel inrikes byggda skepp, större eller mindre, benådade med hela friheten vid utgåendet för alla i Sverige fallande metaller samt andra stapelvaror och vid inkommandet för allt gods, som hemtades på andra sidan Kanalen, äfvensom för vissa uppräknade varor, hemtade från åtskilliga land vid eller hitom Kanalen; men för alla andra varor, hemtade ur andra eller tredje hand i Öster- eller Nordsjön, uti eller hitom Kanalen, åtnjöts helfrihet, endast såframt fartyget var öfver 50 läster, samt halffrihet, då det understeg detta lästetal. Genom 1782 års tulltaxor, en för inkommande och en för utgående varor, förklarades alla svenska kravelfartyg för helfria både i afseende på införsel och utförsel, utan hänsyn till lästetalet, samt alla svenska klinkfartyg äfvensom främmande fartyg för ofria. I dessa taxor upptogos icke häller helfria, halffria och ofria tullbeloppen hvar för sig, utan blott den helfria tullen samt i några enstaka fall äfven den ofria, hvilken eljest, enligt ett generelt stadgande i anmärkningarna till taxan, bestämdes till 40 proc. för inkommande och 50 proc. för utgående varor och således i hvad angick införseln nedsattes med 10 proc. Halffriheten upphörde då, ehuru en modifierad frihet fortfarande fanns till följd af stadgandet att för wismarska och pommerska fartyg, hvilka åtnjöto helfrihet för allt hvad af dessa provinsers egna produkter med dem hitfördes, den helfria tullen skulle för alla varor, som de hitbragte ifrån främmande orter, ökas med 15 proc. för inkommande och med 20 proc. för utgående varor. Särskildt var ock ett undantag gjordt från helfrihetsrätten för eljest helfria fartyg genom stadgandet att en del artiklar, bl. a. apelsiner, citroner, franskt bränvin, vid införsel från annan ort än produktionsorten skulle anses såsom införda med främmande fartyg. Skilnaden i tullbeskattning å varor, införda med svenska kravelfartyg, och å varor, införda med svenska klinkfartyg, upphörde först 1830, då åt alla svenska fartyg förunnades helfrihet och då den stadgade förhöjningen af 40 proc. för inkommande och 50 proc. för utgående varor endast tillämpades vid skeppning med främmande fartyg, så framt man icke i särskilda afhandlingar med främmande makter öfverenskommit om undantag i detta fall. Sådana öfverenskommelser afslötos dock tid efter annan med de flesta europeiska nationer, så att bland de nationers fartyg, som idkade sjöfart på Sverige, endast franska fartyg icke åtnjöto helfrihet, då genom tulltaxan d. 18 Dec. 1857 skilnaden mellan helfrihet och ofrihet i tullhänseende upphörde. 1857 års tulltaxa stadgade, att varor, som med främmande fartyg in- eller utfördes, icke voro i Sverige underkastade andra eller högre afgifter, än om de in- eller utfördes med svenska fartyg. R. E. E-m. Halfgetslägtet, Hemitragus, zool., ett till idislarna (Ruminantia) hörande slägte, som har från sidorna sammantryckta, framtill kantiga horn (hvilka hos hannen äro tre- eller fyrsidiga och betäckta med ringformiga tvärvalkar, men hos honan mera rundade och rynkiga), naken nosspets och fyra spenar. Dit hör halfgeten l. tahiren, H. jemlahicus, hvilken blir 1,8 m. lång och 87 cm. hög öfver bogarna. Hornen äro belägna tämligen högt öfver ögonen och beröra hvarandra nästan vid roten, sträcka sig derefter bakåt i sned riktning och nästan tryckta intill hufvudskålen, afvika från hvarandra utåt och böja sig i sin sista tredjedel åter inåt och nedåt, men med spetsen ännu en gång utåt. Halsen, frambenens öfre del och kroppssidorna bakåt äro betäckta med ungefär 30 cm. långt hår, hvilket dock är blott antydt hos honan. Färgen är mörkbrun, hos gamla bockar ljusare; ett bredt, svart streck sträcker sig öfver ansigtet och utefter hela ryggen till svansspetsen. -- Halfgeten förekommer i hjordar på ojämna och gräsbevuxna ställen i Himalaja, särskildt der träd saknas. Unga exemplar låta lätt tämja sig, fortplanta sig i fångenskapen och para sig äfven med tama getter, hvarigenom fruktsamma bastarder lära uppkomma. C. R. S. Halfgräs. Se Cyperaceae. Halfhalt utgör vid ridning ett samlande af hästen genom inverkan af sits, skänklar och hand, med afsigt att antingen genast åter framsläppa honom i samma takt, göra en vändning eller öfvergå till långsammare takt. H. W. W. Halfhästen. Se Dsjiggetai. Halfkadens. Se Kadens. Halfklot, l. hemisfer, hälften af ett klot. Å himlahvalfvet och å jordklotet åtskiljas norra och södra hemisferen af eqvatorn, och å det senare östra och vestra halfklotet ("gamla och nya verlden") af den genom Ferro gående första meridianen. Jfr Halfsfer. E. J. Halfknop, en knut af närstående

utseende, som göres på en ända och som ofta begagnas för att hindra ändans upptvinning. H. W. W. Halfkolonn. 1. Byggnadsk. Se Kolonn. -- 2. Krigsv., den formering af kavallerisqvadronen, som består deri att dess närmaste underafdelningar, tropparna, stå trappvis bakom hvar andra, liksom om de svängt ut 1/8 cirkel hvar och en. Halfkolonnen har hufvudsakligen blifvit använd af det preussiska kavalleriet och från