höfdingasätet Brynla (nära Frederiksvärn), plundrade kyrkor samt öfvade många andra våldsamheter. I förening med bönderna i Akers och Bärums härad angrep han äfven Oslo, men blef tillbakaslagen. H:s senare öden äro okända. O. A. Ö. Hallwyl, gammalt slott i schweiziska kantonen Aargau, omflutet af floden Aa, som bildar de vackra af byar och slott omgifna Baldegg- och Hallwyl-sjöarna samt utfaller i Aar. Hallymeter, fys., instrument för bestämmande af alkoholhalten i öl, grundande sig derpå att koksalt upplöser sig i en alkoholhaltig vätska mindre, i samma mån som alkoholhalten är stor. L. A. F. Halländska kyrkohemman, kamer., benämnes en del gamla hemman i Halland, om hvilkas natur af rena kronohemman eller kyrkohemman en lång tid tvistats. Genom k. kung. d. 11 Sept. 1863 dels förklarades, att kronan för sin del afstode från alla anspråk på eganderätt till dem, dels medgafs, att de bland dem, hvilka ej voro till presterskapet upplåtna, eller till hvilka kyrkans eganderätt ej kunde med köpe- eller donationsbref styrkas, finge till skatte lösas af åboer, arrendatorer och innehafvare. Skatteköpen hafva derefter oafbrutet fortgått, hvadan detta slags hemman snart torde helt och hållet vara omfördt till skatte. Kbg. Halm, sädesväxternas strån efter frönas (sädeskornens) afskiljande, användes till utfodring eller strö för husdjuren samt till flere tekniska ändamål.

Såsom foder gifves den antingen hel, d. v. s. till den längd den vid skörden innehaft, eller sönderskuren i bitar af 3--6 cm. längd (jfr Hackelse). Halmens värde vid utfodring till husdjuren beror på dess halt af näringsämnen och derpå att den, blandad med andra fodermedel, tvingar husdjuren att tugga födan samt derpå att födan genom densamma kan erhålla det omfång, som är lämpligt efter magens eller magarnas storlek hos husdjuren. Ärthalm och hafrehalm skattas bland de olika slagen af halm högst, på grund af dessa slags halt af näringsämnen; mindre värderas deremot råg- och kornhalm och minst hvetehalm. Näringsvärdet hos hvart och ett af dessa halmslag är större, då säden blifvit skördad i början af sin mognad, då den varit blandad med ogräs, då sädeskornen blifvit ofullständigt uttröskade, samt om jordmånen och väderleken under året varit gynsamma för växternas utveckling. Halten af beståndsdelar uti de allmännaste halmslagen och af smältbara (digererbara) näringsämnen vid utfodring af halm till idislande djur synes af tabellen å föregående spalt. C. A. L. Halm, Friedrich, psevdonym för den tyske skalden Münch-Bellinghausen. Halm, Karl Felix, tysk filolog; f. 1809, blef 1834 professor vid nya gymnasiet i München, 1839 professor i Speyer och 1847 i Hadamar samt innehar sedan 1849 plats såsom rektor vid Maximiliansgymnasiet i München, sedan 1856 derjämte en professur vid högskolan i samma stad och direktörsposten vid statsbiblioteket. Såsom framstående kritiker har H. dokumenterat sig genom sina textupplagor af Tacitus, Florus och Aisopos, Ciceros "Opera" (1854--61) och "Orationes" (1845--48). För akademiens i Wien räkning har han bearbetat Lactantius', Sulpicius Severus' och Minucius Felix' verk. Halmahera. Se Djilolo. Halmaturus, zool., ett till punghararnas familj inom pungdjurens ordning hörande slägte. Det igenkännes på sina små framben och mycket långa bakben, derpå att den falska kindtanden är liten, saknar skärande egg och ej har längddimensionen större än kindtändernas, samt derpå att nosen är naken och att mellanfoten är lång. Till detta slägte hör ungefär ett tjog arter från Australien och Tasmanien. Af dessa arter blir H. rufus ända till 1,5 m. lång och uppnår en vigt af 85 kg. Färgen är ofvan och på sidorna ljust rödbrun; hufvudets sidor äro gråaktiga; under ögonen går ett mörkt band; öronen äro långa, spetsiga och hvita i kanterna. Den tillhör Nya Syd-Wales. -- H. thetidis blir 65 cm. lång, är ofvan brungrå, på nacken roströd och under hvit eller gulhvit. För sitt smakliga kött, som lär likna harens, förföljes den både af hvita och infödingar. Den finnes vid Moreton-viken. C. R. S. Halmharmonika, Träharmonika l. Xylofon (T. strohfiedel, holzharmonika), ett särskildt af tyrolare omtyckt musikinstrument, bestående af ett antal olika långa (således olika stämda) trästafvar, hvilande på underlag af halm och anslagna medelst hammare. A. L. Halmmörsare, krigsv., ett artilleriskjutvapen, som bestod af ett kopparrör, kringlindadt med halm. Den uppfans på 1600-talet af polacken Getkart, men kom ej till någon vidsträckt användning