kloster. Af den förstnämnda, som var en basilika i romansk stil, qvarstå ännu några väldiga pelare. Under tidens lopp uppväxte på platsen en liten stad, som hade en kungsgård, det s. k. Hamarshus, ett rådhus och några gator. Sedan staden försvunnit, bildade man sig emellertid öfverdrifna föreställningar om dess storlek, ehuru det är fullt visst, att Oplandene vid den tiden saknade hvarje vilkor för uppkomsten af en större handelsstad. Då biskopsstolen efter reformationen indrogs, förlorade staden all betydelse, och under nordiska sjuårskriget (1563--70) brände svenskarna hvad som ännu fanns qvar af densamma. O. A. Ö. Hamar stift, ett af de sex stift, i hvilka Norge är indeladt, upprättades 1864 samt består af Hedemarkens och Kristians amt. Areal 51,086 qvkm. 234,971 innev. (1875). Stiftet har fyra städer: Hamar, Gjövik och Lillehammar, alla vid Mjösen, samt Kongsvinger, nära svenska gränsen. O. A. Ö. Hamasa (Arab., "tapperhet"), titel på äldre arabiska antologier, af hvilka den mest berömda är den, hvars innehåll af skalden Abu-temam i 9:de årh. upptecknades dels efter muntlig tradition, dels efter skriftliga urkunder. Den omfattar tio böcker: hjeltesånger, klagosånger, sedespråk, kärleksvisor o. s. v., innehåller större och mindre stycken af 521 skalder och 56 skaldinnor samt lemnar en klar öfversigt af det äldre Arabiens äkta och kraftfulla folklyrik. -- Texten med scholier och en latinsk öfversättning är utgifven af Freytag ("Hamasae carmina", 1828--51), och 1846 lemnade F. Rückert af dessa dikter en mästerlig och trogen metrisk öfversättning på tyska. Hamath. Se Hama. Hambach, by i bajerska Rhenpfalz, s. om Neustadt. Dervid ligger på Hardt slottet Maxburg, så kalladt, sedan ruinerna af det af kejsar Henrik II uppbyggda, i bondekriget förstörda slottet Kastanienburg 1842 skänkts till dåv. kronprinsen Maximilian och restaurerats. Orten är väsentligen bekant genom den s. k. Hambach-festen, en stor tysk förbrödringsfest, som firades i H. d. 27 Maj 1832 efter inbjudning af de radikale journalisterna Wirth och Siebenpfeiffer. Omkr. 30,000 personer samlades från hela Tyskland, men särskildt från Rhenlanden, den trefärgade tyska fanan planterades, demokratiska tal höllos, i hvilka folksuveräniteten proklamerades såsom alla staters grundval och lefverop höjdes "för Tysklands förenade fristater och det konfedererade republikanska Europa". Den bajerska regeringen ingrep med vapenmakt, rörelsen undertrycktes och de båda ofvannämnda ledarna fängslades. 1. Hamberg, Nils Peter, kemist, född i Stockholm d. 4 Nov. 1815, tog 1830 plats på apotek derstädes, aflade apotekareexamen 1838 samt erhöll 1839 privilegium på apoteket Hjorten i Stockholm, hvilket han innehade till 1850. 1841 blef han student i Upsala, 1846 medicine kandidat och 1849 doktor. 1848 blef han t. f. adjunkt i kemi och naturalhistoria vid Karolinska institutet och innehade derefter en mängd förordnanden dels vid detta, dels vid Farmacevtiska institutet; bl. a. förestod han 1858--59 professuren i kemi och farmaci vid det förstnämnda. 1861 nämndes H. till lärare i kemi vid Farmacevtiska institutet och var 1863--77 inspektor vid detsamma. 1868 blef han lektor vid veterinärinstitutet, förordnades 1872 till rättskemist, blef 1875 ordinarie innehafvare af detta ämbete, erhöll professorstitel och invaldes 1878 Sv. Vet. akademien. H. har varit ledamot af flere komitéer, bl. a. af den, som utarbetade den sjunde upplagan af Pharmacopoea Suecica; dessutom har han enligt Sundhetskollegiets uppdrag flere gånger inspekterat apoteken i särskilda delar af riket. I åtskilliga såväl inhemska som utländska tidskrifter har H. publicerat en stor mängd afhandlingar förnämligast i kemi och farmaci. Dessutom utgaf han 1843--48 en medicinsk farmacevtisk drogsamling i 5 afdelningar, för hvilken han 1848 af Sundhetskollegium belönades med ett pris. I Stockholm inrättade han 1853 ett museum för naturvetenskap, slöjd och konst, hvilket 1864 skingrades, i det samlingarna dels försåldes, dels skänktes till skolor. 2. Hamberg, Teodor, missionär, den föregåendes broder, f. i Stockholm d. 25 Mars 1819. egnade sig åt handeln, tills han 1844 inträdde såsom lärjunge vid missionsinstitutet i Basel. Efter tvänne års för missionsverksamheten i Kina afsedda förberedande studier utsändes han af Baselinstitutet till nämnda land, der han verkade i åtta år. "Hans ädla och lugna personlighet gjorde honom ock särdeles egnad att bland de med en viss kultur utrustade kineserna verka för bildandet af en af tro och öfvertygelse förmedlad kristen församling, hvars medlemmar icke blefvo så många i en hast, men deremot alltjämt föremål för de hedniska landsmännens aktning. Den bekante tyske missionären Gützlaff ville deremot fort bilda en stor församling för att sedan inom densamma undervisa och förbättra. Till följd af dessa olika åsigter uppstod en strid mellan de båda missionärerna, hvilka hvardera hade anhängare, som med mindre mildhet än de sjelfve bedömde motståndaren". Död i Hongkong d. 13 Maj 1854. Skrifter: Report regarding the chinese union at Hongkong (1851) och The chinese rebel-chief Hung-Siu-Tsuen and the origin of the insurrection in China (1856). Hambopolska. Se Polska. Hambraeus, Jonas, svensk lärd, född i Hamre by i Bollnäs socken 1588, inskrefs 1608 såsom student vid Upsala universitet, begaf sig 1611 till Greifswald och blef der promoverad samt återvände 1614 till Upsala. 1626 utnämndes han till svensk legationspredikant vid det nyinrättade lutherska kapellet i Paris. Hans ovanliga insigter i de orientaliska språken förskaffade honom en e. o. professur i orientalisk literatur vid universitetet i Paris och anställning såsom medarbetare i den polyglottbibelupplaga, hvilken redigerades af parlamentsadvokaten le Jay. Dels såsom medarbetare i detta arbete, dels såsom biktfader åt åtskilliga förnäma protestantiska herrar i Frankrike lyckades han förvärfva sig en icke obetydlig förmögenhet, hvilken han använde till understöd åt fattiga