svenskar, som studerade i Paris. Genom sin storartade hjelpsamhet råkade han emellertid inom kort i ekonomiskt betryck och blef 1658 häktad för gäld. Tretton år skall han hafva tillbragt i fängelse och frigafs, såsom det uppgifves, genom Karl XI:s bemedling kort före sin död, 1671 (1665?). Hambro. 1. Josef H., dansk affärsman, född 1780, dref först manufakturhandel i Köpenhamn, men blef sedermera grosshandlare och hofråd. 1822--34 öfvertog han flere norska statslån och utvecklade en vidsträckt affärsverksamhet, byggde 1832 den första ångqvarnen i Danmark, tillverkade skeppsbröd i stor skala o. s. v. Emedan de danska tullförhållandena hindrade honom att utvidga sin verksamhet så, som han önskade, flyttade han 1840 till London. Död 1848. -- 2. Karl Jakob H., den föregåendes son, dansk-engelsk bankir, född i Köpenhamn 1807, grundlade 1839 en bankiraffär i London, hvilken inom kort vann stort anseende, samt öfvertog 1849--50 och 1864 danska statslån' (1851 äfven ett sardinskt), hade väsentlig del i anläggandet af jernvägen Roskilde--Korsör (1851--54) och understödde kraftigt det nordiska telegrafsällskapet. 1851 blef H. dansk baron. Med hans rikliga gåfvor (tills. 216,000 kr.) grundlades bl. a. de hambroska bad- och tvättanstalterna i Köpenhamn. Död 1877. E. Ebg. Hamburg. 1. Tysk fristat vid nedre Elbe, bestående af staden H. med dess inkorporerade förstäder S:t Georg och S:t Pauli, det staden närmast omgifvande landområdet jämte flere Elbeöar, fem enklaver i Holstein, kommunerna Moorburg i Lüneburg och Kuxhafen-Ritzebüttel vid Elbes mynning, ön Neuwerk i Nordsjön samt amtet Bergedorf. Arealen 409,78 qvkm. 453,869 innev. (1880), fördelade på 3 städer (H., Bergedorf och Kuxhafen), 15 förstäder ("vororte") och 38 landtkommuner. Af hela arealen komma på frihamnsområdet 87,39 qvkm., med 414,926 innev. (1880). Enligt författningen af d. 28 Sept. 1860 (reviderad d. 13 Okt. 1879) utöfvas den lagstiftande makten af senaten och borgerskapet, den verkställande af senaten. Denna består af 18 ledamöter, hvilka väljas på lifstid af ett särskildt valkollegium, sammansatt af ett lika antal medlemmar af senaten och borgerskapet. Senaten utser bland sina medlemmar årligen en förste och en andre borgmästare. Borgerskapet är en representation af 160 på 6 år valda ledamöter, af hvilka hälften väljes genom allmänna direkta val; af de öfriga 80 äro 40 representanter för fastighetsegare samt väljas af och bland dessa och 40 ombud för domstolar och förvaltningskollegier. I spetsen för de särskilda förvaltningsgrenarna stå deputationer af senatorer och borgare. Rättsväsendet hvilar på den senast 1603 reviderade stadsrätten (jus hamburgicum), supplerad af romerska rätten; i några landskommuner gäller ännu en gammal landsrätt, och i amtet Bergedorf delvis lybsk rätt. Lägsta instanserna äro underrätten, poliskammaren samt amtsdomstolarna i H., Bergedorf och Ritzebüttel, i andra instansen dömer en "landgericht" och i tredje en för de tre fria städerna H., Lybeck och Bremen samt det oldenburgska amtet Lybeck gemensam "oberlandesgericht", med säte i H. (förr i Lybeck). Dessutom finnes en handelsdomstol. Författningen stadgar fullständig religionsfrihet. Den ojämförligt största delen af statens innevånare tillhör lutherska bekännelsen. De lutherska församlingarna äro delade på tre kyrkokretsar; högsta ledningen tillkommer en synod af 53 och ett kyrkoråd af 9 medlemmar. "Den fria hansestaden H." (detta är statens officiella namn) är en förbundsstat i Tyska riket och sänder en fullmäktig till förbundsrådet samt tre representanter till tyska riksdagen. H. har sedan 1867 ej uppställt någon särskild militärkontingent, utan dess värnpligtige ingå i den preussiska hären (9:de armékåren). Budgeten för 1881 upptog statsinkomsterna till 30,657,400 mark och utgifterna till 33,230,000 mark; statsskulden uppgick d. 1 Jan. 1880 till 124,895,550 mark. Vapnet utgöres af en borg med tre torn i silfver och en sluten port i rödt fält. Vapenskölden hålles af två lejon. Ofvan skölden är en af sex fanor omgifven hjelm med gallervisir. -- 2. Staden H., den största handelsplatsen på Europas kontinent, ligger 110 km. från Nordsjön i en halfkrets på högra stranden af Elbe, som der upptager Alster och Bille. 289,859 innev. (1880). Utanför stadens nordöstra del bildar Alster ett stort bäcken (Aussenalster), som sammanhänger med ett mindre inom staden liggande (Binnenalster). En arm af Elbe, som i ö. går in i staden, delar sig der i flere sins emellan sammanhängande kanaler (fleete), som äfven förena sig med Alster, och utvidgar sig till en djup hamnbassäng (Oberhafen), som åter mynnar ut i Elbes hufvudarm. Staden är präktigt byggd, med moderna luftiga qvarter och en mängd särdeles vackra byggnader. Den äldsta delen af staden är Altstadt, som ligger ö. om Alster. Den har dock nästan förlorat hvarje spår af sitt forntida utseende. Vester derom ligger Neustadt (inkorporerad 1678) och längre bort, omedelbart intill Altona, den forna förstaden S:t Pauli (inkorporerad 1876). Mot n. ö., ö. om Aussenalster, ligger S:t Georg (förenad med H. 1868). Altstadt ligger lågt och är genomskuren af ett stort antal "fleete", på hvilka varor transporteras från hamnen till de omedelbart vid dem liggande magasinen. Den vackraste trakten i H. ligger kring Binnenalster, hvilken på tre sidor omgifves af präktiga kaier, prydda med vackra butiker och ståtliga hôtel, och på den fjerde står i förbindelse med Aussenalster. De största öppna platserna äro Hopfenmarkt, vid Nikolaikyrkan, och Adolfsplatz, vid börsen, båda i Altstadt, samt Grosser Neumarkt, Zeughausmarkt och Schaarmarkt i Neustadt. Den intressantaste punkten inom staden är den af vackra anläggningar prydda, mellan floden och Zeughausmarkt belägna Stintfang, hvarifrån man har den bästa öfversigten öfver staden och hamnen. -- H. eger 13 kyrkor och flere kapell. De i gotisk stil uppförda Katarina- och Jakobs-kyrkorna (båda i Altstadt) äro de enda från medeltiden qvarstående kyrkobyggnaderna. Stadens största kyrka är den i Neustadt på stadens högsta punkt belägna Michaeliskyrkan (byggd i