- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
639-640

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Hammarskjöld, Lorenzo (Lars Hammarsköld) - 3. Hammarskjöld, Carl Gustaf - Hammarskog - Hammarsköld - Hammarslagg - Hammarsmedja - Hammarson, Johan - Hammarstads-ätten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vanligen föga efterdömlig, som granskare ofta ensidig, orättvis och, trots sitt onekligen stora skarpsinne, ibland inskränkt. Hans största anspråk på tacksamhet af efterverlden ligger i det initiativ han i flere fall tog inom vår literatur, i hans nit för en grundlig och af personliga afseenden ej bestämd granskning samt i den saklighet och sanningskärlek han alltid eftersträfvade och ofta lyckades uppnå. Ett särskildt erkännande förtjenar hans verksamhet i literatur- och konsthistoriens tjenst, inom hvilka fack han kan kallas den egentlige vägrödjaren hos oss. Trots sina fel och öfverdrifter är sålunda "Svenska vitterheten" ett ännu af ingen efterföljare till fullo ersatt arbete, grundadt som det blifvit på en verklig kännedom om den tryckta literaturen och utfördt efter en fast, i det hela lyckligt funnen och väl genomförd plan. Äfven hans andra skrifter på dessa områden innehålla många antydningar och upplysningar, som man förgäfves skulle söka på annat håll. Och som författarepersonlighet är H. tvifvelsutan i hög grad sympatetisk, genom sin oförskräckthet, sin nitälskan i sak och sin öfvertygelses renhet och styrka. -rn. 3. Hammarskjöld, Carl Gustaf, universitetslärare, statsman, den föregåendes brorsons son, född i Stockholm d. 22 Febr. 1838, blef 1856 student i Upsala, aflade 1863 examen till rättegångsverken och 1865 juris utriusque kandidatexamen samt blef s. å. utnämnd till docent i nationalekonomi och administrativrätt vid Upsala universitet. 1870 befordrades han till adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt, var 1876 t. f. revisionssekreterare för föredragning af ett kyrkolagsförslag och utnämndes 1877 till professor i nationalekonomi och finansrätt. Vid Upsala universitets jubelfest s. å. blef han hedersdoktor i juridiska fakulteten. Såsom lekmannaombud deltog H. i 1873 och 1878 års kyrkomöten, och 1879--81 representerade han Upsala stad i riksdagens Andra kammare. Den 19 April 1880 kallades han att såsom konsultativt statsråd inträda i regeringen, och d. 27 Aug. s. å. blef han chef för ecklesiastikdepartementet, hvilket ämbete han fortfarande (1882) bekläder. För 1882 års riksdag framlade han en kunglig proposition om löneförhöjning åt lärarna vid de allmänna läroverken. Medel dertill skulle vinnas dels genom en betydlig höjning af skolafgifterna, dels genom särskildt statsanslag. Propositionen förkastades af Andra kammaren, men i gemensam omröstning beviljade riksdagen ett belopp af 336,975 kr. att för ändamålet utgå på extra stat för år 1883. -- H. har bl. a. författat: Om lösdrifvare och deras behandling (1866), Om grundskatternas upphäfvande eller aflösen (s. å.), Om falsk angifvelse och ärekränkning (1875) samt de i "Teologisk tidskrift" förekommande uppsatserna Fri kyrka i fri stat (1866), Om förslaget till ny dissenterlag (1873), Om den kyrkliga missionen (s. å.) och Några ord angående en petition i nattvardsfrågan (1876). Bland hans öfriga tryckta arbeten märkes en omarbetad upplaga af "Vägledning för prester i äktenskapsmål af J. E. Fant" (1873). Hammarskog, gods i Dalby socken, Upsala län, vid en vik af Mälare-fjärden Ekoln. 2 mtl. Taxeringsvärde 70,200 kr. (1880). Gården hette före 1500-talet Hammarby. Upsala domkyrkas byggnadsfond egde 1344 ett markland i H. 1562 nämnes riksmarskalken Gabr. Kristersson, frih. till Mörby, såsom H:s egare, och hans son, riksrådet Krister Gabrielsson, frih. till Steninge, byggde H. till sätesgård. Efter honom egdes det af hans svåger riksrådet Göran Posse, efter hvilkens flykt till Polen H. indrogs. Det återkom dock senare till hans son Knut Posse, gift med Lennart Torstenssons syster. Sedan 1881 eges H. af frih. Aug. Stjernstedt. B. S. Hammarsköld. Se Hammarskjöld. Hammarslagg, kem., kallas de oxidskorpor, som affalla vid utsmidning af glödande jern eller koppar. Jernhammarslagg är en varierande blandning af jernoxidul och jernoxid. Enligt Mosander utgöres den inre grå massan i sådant hammarslagg af 6 Fe O, Fe2 O3. Kopparhammarslagg är hufvudsakligen kopparoxid. P. T. C. Hammarsmedja, en ofta förekommande benämning på sådana stångjernsmedjor, der jernets uträckning försiggår med vattenhammare. C. A. D. Hammarson, Johan, kopparstickare, föddes i Gestrikland (födelseår okändt) och egnade sig under Aveelens ledning åt koppargravyren, i hvilken han gjorde särdeles vackra framsteg. Han utförde på 1720-talet några porträtt, bland hvilka de af Arvid Horn och J. G. Hallman utmärka sig genom god teckning och synnerlig finhet i utförandet. H. afled, sannolikt helt ung, i Stockholm 1729. -rn. Hammarstads-ätten, en efter godset Hammarstad (nu Hammersta) i Ösmo socken, Södertörn, i Stockholms län, uppkallad betydande medeltidsslägt, som af äldre genealoger äfven benämnes Natt och Dag på längden, till följd deraf att ätten förde en på längden tudelad sköld, med hvitt och svart. En afkomling af slägten, Bo Nilsson (död 1464 l. 1465), upptog sin moders vapen, ett svart griphufvud med röd tunga och näbb i gyllene fält, på hjelmen ett dylikt griphufvud, omgifvet af påfogelsfjädrar, och blef stamfader för den yngre ätten Grip, hvilken 1561 upphöjdes i friherrligt stånd (se Grip, svensk adlig ätt). Samtidigt med den svenska ätten lefde en gren i Norge. Den äldste kände stamfadern för den svenska ätten är 1. Ingevald Estridsson, som omnämnes i handlingar från åren 1312--27 såsom konungens råd och riddare, och hvilken deltog i granskningen af Södermanlands-lagen. 2. Erengisle Nilsson d. ä., den föregåendes sonson, död 1406, var den förste, som skref sig till Hammarstad. Han var riddare (1365), konungens råd (1386), lagman i Södermanland och en bland verkställarna af drotsen Bo Jonssons testamente. 3. Nils Erengislesson till Hammarstad, den föregåendes son, död 1440, var konungens råd och riddare (1396), lagman i Södermanland efter fadern samt höfvitsman å Faxaholm 1419 och å Ringstadaholm 1434. Han var 1435 föreslagen till riksdrots. 4. Ererigisle Nilsson d. y. till Hammarstad, den föregåendes son, död 1469, omtalas såsom väpnare 1427 samt konungens råd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free