- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
645-646

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hammeren - Hammerfest - Hammerich, 1. Peter Frederik Adolf - Hammerich, 2. Martin Johannes - Hammer-Purgstall, Joseph von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är en fyr byggd, och vid bergets fot ligger Hammersjön, den största sjö på Bornholm. E. Ebg. Hammerfest, Norges och tillika hela den civiliserade verldens nordligaste stad (70° 39' 15" n. br.), ligger på vestra kusten af Kvalöen och har omkr. 2,300 innev. Platsen var urspaungligen ett faktori för den monopoliserade kungliga handeln, men fick 1787 stadsrättigheter. H. drifver liflig handel med ryssarna i guvernementet Archangel samt är en centralpunkt för fiskerierna vid Östfinnmarkens kuster och för de fångstexpeditioner, som utgå till Spetsbergen. Deremot är dess aktiva skeppsfart nästan uteslutande inskränkt till fraktfart på de närliggande städerna. O. A. Ö. Hammerich. 1. Peter Frederik Adolf H., dansk universitetslärare, historiker, född d. 9 Aug. 1809 i Köpenhamn, blef teologisk kandidat 1830, magister artium 1834 och prest 1839 samt tjenstgjorde såsom sådan först på landsbygden, sedermera i Köpenhamn (från 1845; samtidigt höll han som privatdocent föreläsningar i historien) och under krigsåren 1848--50 vid hären. 1859 utnämndes han till professor i teologi vid Köpenhamns universitet. 1854--66 var han medlem af folketinget. Död d. 9 Febr. 1877. En lefvande religiös och fosterländsk känsla, en fast, genom ungdomsresor i Sverige närd öfvertygelse om nordens nationella enhet utgjorde grundmotiven i H:s lif. Derigenom kom han att stå Grundtvig nära. Genom H:s utnämning gjorde grundtvigianismen sitt första intåg vid Danmarks högskola. Till följd af hans verksamhet som ordförande i "Roskilde convents" psalmkomité upptogos många af Grundtvigs psalmer i den nya auktoriserade kyrkopsalmboken (1855), från hvilken de förut varit så godt som uteslutna. Som författare valde H. sina ämnen från nordens och kyrkans historia. Hans första större arbete var en serie på källstudier grundade, lifliga framställningar ur Danmarks historia: Danmark i Valdemarernes tid (1847--48), Danmark under de nordiske rigers forening (1849--54) och Danmark under adelsvälden (1854--60), hvartill sluter sig en i "Nordisk universitetstidskrift" tryckt vigtig afhandling om enväldets införande och den till stor del på grund af egen iakttagelse gjorda skildringen Den slesvigske treårskrig (1852). H:s andra hufvudararbete är den snillrikt skrifna, mycket använda handboken Den christne kirkes historie (1868 --71; "Den kristna kyrkans historia", 1878--80), det första större och mera allmänfattliga danska arbete af detta slag efter Holbergs. Det föregicks af tvänne särdeles grundliga specialundersökningar beträffande nordens kyrkohistoria: Den hellige Birgitte og kirken i norden (1863; "Den heliga Birgitta och hennes tid", 1864) och En skolastiker og en bibelteolog, eller Anders Sunessön og mester Matthias (1865). Mest originel är H. utan tvifvel i sin stora som universitetsprogram (1873) utgifna undersökning De episk-kristelige oldkvad hos de gotiske folk, som bl. a. innehåller en mängd goda öfversättningar af fornengelsk poesi. Till detta arbete sluter sig på visst sätt Nordens äldste dikt, oversat og oplyst (1876), en med stor flit och mycken smak utförd öfversättning af Valuspå. Slutligen efterlemnade H., till utgifvande efter sin död, en serie Livs-erindringer, som började att oflentliggöras i April 1882. H:s stil, som i hans ungdom led af öfverdrift och svulst, blef småningom allt renare, men behöll alltid en mycket egendomlig friskhet och färg. -- 2. Martin Johannes H., skolman och författare, den föregåendes broder, född d. 4 Dec. 1811 i Köpenhamn, blef teologisk kandidat 1833, magister artium 1835 och, efter flere års utländska studieresor, docent i sanskrit 1841. Redan 1842 lemnade han den akademiska banan för att öfvertaga ledningen af "Borgerdydskolen" på Kristianshavn. 1848--49 var han medlem af den grundlagstiftande riksförsamlingen, men afhöll sig derefter från omedelbart deltagande i politiken. 1867 lemnade han sin plats vid ofvannämnda skola och lefde derefter som godsegare i Sydsjälland samt verkade bl. a. som medlem af "Udvalget till folkeoplysningens fremme" (stiftadt 1865 af M. Steenstrup). Död d. 20 Sept. 1881. H:s författareskap rörde sig hufvudsakligen kring undervisningsfrågor, och särdeles intresserad var han för modersmålets rykt. Under den gemensamma titeln Småskrifter (1866--71; en del under utgifn.) äro hans många hithörande afhandlingar sammanförda. Den förnämsta literära vinsten af hans verksamhet som skolman äro dock utan tvifvel de båda ypperliga med grammatikaliska och literaturhistoriska upplysningar försedda läseböckerna "Svenske läsestykker" (1859) och "Danske og norske läsestykker" (1866; mycket använd äfven vid svenska läroverk). Liksom brodern var H. ifrig skandinav. Hans gradualdisputation -- den första, som var författad på danska -- behandlade en nordisk-mytologisk fråga (Ragnaröks-myten). Som skolman arbetade han alltjämt på att i Danmark utbreda kunskap i svenska, och han var en af "Nordisk universitetstidskrifts" grundläggare och flitigaste medarbetare samt tog en verksam del i de första nordiska studentmötena. Utom ofvannämnda arbeten författade H. Ewalds levned (1859), Thorvaldsen og hans kunst (1870), Fremstillingens kunst i retning af det almenläselige (1881) m. m. och lemnade en mästerlig öfversättning af Sakuntala (1845; 4:de uppl. 1881). -- 3. Asger H., kompositör, son till H. 1, f. 1843,har sedan 1862 mest vistats utomlands, bl. a. flere år i Paris, hvarest han kom i ett nära vänskapsförhållande till Berlioz, och är sedan 1871 direktör för Peabodys musikaliska akademi i Baltimore. H:s kompositioner, en orkestertrilogi, flere kantater och några operor, af hvilka två med nordiska ämnen, Tovelille (1865) och Hjalmar och Ingeborg (1867; till svensk text) utmärka sig mindre genom melodirikedom och originel stil än genom en kraftigt verkande instrumentering. H. skrifver i allmänhet sjelf sina operatexter. C. R. Hammer-Purgstall, Joseph von, friherre, tysk orientalist, f. 1774, blef 1799 tolk vid österrikiska legationen i Konstantinopel, tjenstgjorde derefter såsom sekreterare och tolk vid engelsk-turkiska armén under fälttåget mot fransmännen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free