- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
695-696

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handvef - Handvingar - Handöl - Hane - Hanebo - Hanebopolska - Hanefiter - Hanekind - Hanfot - Hanfsätngel, Franz - Hangagud, Hangadrotten l. Hanga-Tyr - Hangare - Hangelösa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under det sista halfva hvarfvet vida svagare än under det första. -- Ofta har man två handvefvar på en axel, och i sådant fall kan verkan utjämnas. De mot axeln vinkelrätt ställda delarna af vefven böra för den skull bilda 120° vinkel mot hvarandra. G. R. D. Handvingar, zool., ett i stället för fladdermöss ej sällan begagnadt namn på däggdjursordningen Chiroptera. C. R. S. Handöl, lappkapell och by i Åre socken, Jämtlands län, ej långt från Enafors jernvägsstation samt något v. om sjön Ånn. Hane, krigsv., en yttre del på gevärslåset, hvilken, af slagfjedern försatt i rörelse, genom sin stöt förorsakar skottets affyrande. I ofullkomlig form förekom hanen först på svamp- l. luntlåset, i Sverige under benämningarna drake, hund l. hake, och utgjordes af ett tunnt bleck, försedt med en klyka med skruf för fnöskets eller luntans fästande; sedan nyttjades den på sint- l. fyr-låset (hjullåset) i något förändrad form samt starkare och med en tändsten inklämd på luntans plats. På snapphane- l. flintlåset utbyttes tändstenen mot flinta. Stundom nyttjades lås med dubbla hanar: en lunt- och en flint-hane. Först på slaglåset (se fig. 1) gjordes hanen helt och hållet massiv

illustration placeholder Fig.1. och bestod af följande delar: den afrundade delen, platten (a) med hakspännet (b) och ett fyrkantigt hål (c) för nötens stora axel, kring hvilken hanen vrides; den bakåt uppstigande han-grenen (d), krusad på öfre sidan, ibland utbytt mot en ring, samt hammaren eller mulen (e), som genom sitt slag mot tändhatten eller tändstiftet antänder skottet. Vid de nu nämnda låsen sitter hanen på yttre sidan af låsblecket; vid de nyare sitter han deremot till en del inom låslådan och ibland under densamma. Den har här nästan olika form på hvarje bakladdningsgevär och tänder antingen genom slag på ett tändstift, eller genom att framslunga en med densamma förenad tändnål. Vid Remingtongeväret (fig. 2) består den af: den afrundade delen (a), med

illustration placeholder Fig. 2. hål (b) för en bult, klacken (c), med hammaren (d), och den krusade han-grenen (e). Genom aftryckarens förande bakåt lösgöres hanen från stångtandens indirekta inverkan och sättes af slagfjederns tryck i rörelse. Hanen tillverkas af smidt jern eller stål. H. W. W. Hanebo, socken i Gefleborgs län, Helsinglands vestra tingslag. Arealen 31,301 har. 3,596 innev. (1880). Annex till Segersta, Upsala stift. Helsinglands östra kontrakt. Hanebopolska. Se Polska. Hanefiter, en af de fyra ortodoxa afdelningarna af de sunnitiska muhammedanerna, stiftad af Hanife, eg. Ebn Hanifeth ul Kiufy Nornan Ebn Sabit (f. 699, d. 766). Hanefiterna, hvilka stå i högt anseende hos turkar och tatarer, betraktas af muhammedanerna såsom ett slags rationalister. Deras ritus är herskande i det turkiska riket. Hanekind. 1. Härad och tingslag i Östergötlands län. Areal 29,636 har. 8,451 innev. (1880). Det utgör en del af Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Skeda, Kärna, Kaga och Vist samt större delarna af Slaka och S:t Lars äfvensom en mindre del af Landeryd samt en liten del af Grebo. -- 2. Hanekinds och Åkerbo l. Domprosteriets kontrakt i Linköpings stift omfattar följande pastorat: Linköpings stad och S:t Lars, Kärna och Kaga, Slaka, Skeda, Landeryd, Vist, Törnevalla, Östra Harg, Rystad samt Östra Skrukeby och Lillkyrka. 23,528 innev. (1880). Hanfot, sjöv. 1. Ett tåg, hvars ändar äro fästa i någon last, och hvars midt eller bukt halas, t. ex. en bolinspruta. 2. Ett vid midten af en rå, på akterkant om seglet, fäst trekantigt nät af platting eller ett lika formadt segelduksstycke, hvars längsta sida sitter långs rån, och hvars motsatta spets är försedd med en stjert eller en kaus. Dess ändamål är att vid seglets beslagning upphala midten af seglet på rån och sedan tjena till ett slags skydd för detsamma. L. H. Hanfstängel, Franz, tysk litograf och fotograf, f. 1804 i Bajernrain, d. 1877 i München, egnade sig i sistnämnda stad under Senefelders och Mitterers ledning åt litografiens studium och öppnade derstädes 1830 en litografisk atelier, från hvilken bl. a. en mängd af honom sjelf tecknade porträtt publicerades. 1835 flyttade han till Dresden för att verkställa litografiska afbildningar af dervarande galleris mästerverk. Detta arbete afslöts 1852 och räknar 190 stora, af H. egenhändigt utförda blad. Hans stentryck utmärker sig för klarhet och kraft. H. öfverlemnade sedermera sin atelier i Dresden till sina bröder, Hans och Max, hvarefter han 1848 inrättade en galvanografisk anstalt i München och 1853 derstädes öppnade en fotografisk atelier, berömd för sina förträffliga porträtt och mästerliga afbildningar af oljemålningar ("Gallerie moderner meister"). Hangagud, Hangadrotten l. Hanga-Ty, Nord. mytol., kallades Oden, antingen derför att de menniskooffer, som egnades honom, bragtes om lifvet genom hängning, eller ock derför att han, enligt myten, sjelf hängde i asken Yggdrasil, offrande sig åt sig sjelf. Enligt Sturlassons Ynglingasaga brukade Oden sätta sig under galgar och medelst besvärjningar väcka de döda till lif, för att genom dem få tidender från andra verldar och utröna framtidens skickelser. Th. W. Hangare, sjöv., ett från toppen af en mast l. stång hängande kort och tjockt tåg, i hvars nedre ände är isplitsad en jernkaus (ring), hvaruti takel l. taljor huggas (ihakas), för att användas vid upptakling, ansättning, ankarearbeten, tyngders förflyttning o. s. v. Jfr Fiskdäfvert. R. N. Hangelösa, socken i Skaraborgs län, Kinnefjerdings härad. Arealen 2,513 har. 1,014

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free