blott på det med raser och luftstreck vexlande begreppet om anständighet. Liksom ingen anständig europeisk qvinna utan giltig anledning blottar den minsta del af sin fot i mäns närvaro, medan armar och barm vid högtidligare tillfållen exponeras, så utsträcker den österländska qvinnan denna föreställning om skylandets anständighet äfven till ansigte och händer. Och harems oskärande med nyfikna blickar öfver trädgårdsmuren, der de dock icke finna någonting märkvärdigare än obeslöjade ansigten, dömer orientalen på samma sätt, som vi skulle göra med dylika blickar öfver väggen till ett badhus för fruntimmer. Då de muhammedanska qvinnornas bildning är den minsta möjliga -- ej alltid kunna de läsa och högst sällan skrifva --, måste det afstängda haremslifvet bära prägel af stor enformighet. Vården om barn och hushåll, sömnad och broderi, hvari äfven de högre klassernas qvinnor flitigt deltaga, är den ständiga sysselsättningen, och förströelserna bestå egentligen blott i besök af och hos väninnor och slägtingar. Dessa visiter kunna deremot återkomma så ofta och räcka så länge som hälst -- en hustru kan till och med taga med sig minderåriga barn och tjenarinnor till veckolånga besök hos moder, svärmoder eller gifta systrar --, och vid sådana tillfållen bjudas, som vid männens besök sinsemellan, tobak (nargile eller cigaretter), kaffe och konfityrer i oafbruten följd. Vill husets herre vid sådana tillfällen träda in i sitt harem, måste han låta anmäla sig för att gifva de besökande damerna tid att beslöja sig. Dans och musik af egna slafvinnor eller lejda danserskor och sångerskor förekomma blott vid högtidligare tillfållen, och äfven då endast inom rikare familjer. H. A. Haren. Se Hardjuren. Hare-ris. Se Cytisus. Hare's spiral [härs]. Se Deflagrator. Harestad, socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands södra härad. Arealen 2,066 har. 850 innev. (1880). Annex till Torsby, Göteborgs stift, Elfsyssels södra kontrakt. Harf, landtbr., kallas ett af de äldsta åkerbruksredskapen. Den förekommer numera under många olika förbättrade former. De äldsta och enklaste harfvarna utgjordes af träramar, i hvilka flere träpinnar antingen voro fastkilade -- såsom hos den vanliga tyska harfven -- eller sutto lösa, såsom hos den småländska trälänksharfven. Träpinneharfvar, i synnerhet den med lösa pinnar, lämpa sig endast för de mycket lösa och lätta jordmånerna, hvaremot jernpinneharfvar, med för olika ändamål olika formade pinnar eller tenar, erfordras för bearbetning af styfvare jord. Harfven begagnas för att omröra, sönderdela och luckra jorden, för att upprycka och förstöra ogräsplantor, för att jämna jorden före sådd af säd och andra växtfrön samt för att mylla utsädet. För uppnående af dessa olika ändamål finnas flere slags harfvar, sins emellan olika i förhållande till jernens eller pinnarnas olika form och ställning, såsom vanliga åker- och slätharfvar, till hvilka höra romboidal- och sicksacksharfvarna; knif- och rullharfvar, med hvassa, dels raka, dels krökta pinnar (krokharfvar); djupharfvar, med långa, framåt böjda, ofta nedtill något utplattade pinnar att på djupet luckra matjorden samt upprycka gröfre ogräsplantor (grubbers, cultivatorer, exstirpatorer; till denna grupp höra de vanliga s. k. klös- och gåsfotsharfvarna); drillharfvar, med hvilka man af i drillar eller ryggar upplagda fält luckrar och rensar jorden dels emellan drillryggarna, dels på drillryggarnas sidor; myllharfvar l. myllkammar, försedda med små billar och öron eller vändskifvor, medelst hvilka sädens myllning kan verkställas, samt kedjeharfvar, med hvilka klöfver- och gräsfrön myllas, gödsel sprides och qvickrot, som med årder eller exstirpator upplossats, hoprullas, så att den med lätthet kan bortföras från de fält, hvilka man vill rensa från detta svåra ogräs. J. A. Harfields pumpspel [-filds]. Se Bråspel. Harfleur [arflör], sjöstad i franska depart. Seine-Inférieure, vid kustfloden Lézardes utlopp i Seine-mynningen. Omkr. 2,000 innev. Den fordom vigtiga hamnen är igengrundad, fästningsverken äro slopade, och staden är blott en skugga af hvad den var under medeltiden. Den kallades då Herosfloth, Harofluet och Hareflot samt var Frankrikes förnämsta krigs- och handelshamn. Den intogs 1415 af Henrik V i England; men när 1435 hela Normandie reste sig, öppnades stadens portar för insurgenterna och engelsmännen förjagades. 1445--49 tillhörde staden ännu en gång engelsmännen. Harfvefeldt, Erik, matematiker, född i Attmars socken (Medelpad) d. 25 Febr. 1785, blef student i Upsala 1809, filosofie magister 1815, och professor vid Artilleriläroverket å Marieberg 1818 samt dog, efter längre tids otjenstbarhet, d. 18 Jan. 1834. H. utgaf en Elementarcours i mathematiken (del. I--IV, 1824; ny uppl. af del. II, 1857), hvars tre första delar omfatta den rena matematiken; den fjerde delen behandlar mekaniken. Tredje delen innehåller bl. a. den första utförligare framställning på svenska af differential- och integralkalkylen. För öfrigt öfversatte H. två arbeten af Legendre ("Geometriens elementer", 1825, samt "Plan och spherisk trigoriometrie", 1826). G. E. Harg, Isl. hörgr, ett af stenar uppfördt altare, på hvilket nordboarna förrättade sina offer. Hargar voro uppresta dels i templen eller hofven, dels ute på upphöjda platser. Harg. 1. Socken i Stockholms län, Frösåkers härad. Arealen 19,413 har. 2,277 innev. (1880). H. utgör ett till egaren af Hargs bruk patronelt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Olands och Frösåkers kontrakt. -- 2. Vestra H., socken i Östergötlands län, Vifolka härad. Arealen 11,848 har. 2,032 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Vifolka och Valkebo kontrakt. -- 3. Östra H., socken i Östergötlands län, Åkerbo härad. Arealen 6,312 har. 821 innev. (1880). Konsistorielt pastorat af 3:dje kl., Linköpings stift, Domprosteriet. Harg, gods och Jernbruk i Hargs socken, Frösåkers härad, Stockholms län. Godset består af Hargs Jernbruk jämte qvarn, såg, tegelbruk och kalkugn samt Hilleviks masugn i Gefleborgs län