- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
849-850

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haveri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke oundviklig strandning, kostnad för att bringa af grund lastadt fartyg, som tillfälligtvis strandat, nödhamnskostnader, skada, som tillfogas fartyg eller gods för att släcka utbruten eld, skada under försvar mot fiender, läkarevård och belöning åt sjöman, som sårats under striden, eller utgift till gåfva åt hans enka och barn, om han dött, enahanda utgifter till eller efter sjöman, som skadats eller aflidit till följd af arbete vid gemensamt haveri, kostnad för bergning af föremål, som eljest skulle blifvit ersatta i gemensamt haveri, skada å sådana borgade föremål, frakt för gods, som ersattes i gemensamt haveri, eller som blifvit under resa försåldt, för att bestrida gemensamma haveriutgifter, förlust å sådan försäljning genom prisskilnad, annan kostnad för att skaffa penningar till dylika utgifter m. m. -- Vid ersättning i gemensamt haveri för fartygs delar eller redskap iakttages, att rederiet ej skall erhålla större godtgörelse, än som motsvarar dessa sakers antagna värde vid den tid, då skadan eller förlusten egde rum. I öfverensstämmelse dermed ersättes skadebeloppet fullt ut för skada å skrofvet, när fartyget ännu ej varit två år i sjön, men derefter och vid annan skadeersättning afdrages en tredjedel, såsom värdeskilnad mellan nytt och gammalt; dock är afdraget å ankarkettingar endast en sjettedel, och ankaren ersättas alltid fullt. -- Varor, som förlorats i gemensamt haveri, ersättes med sitt oskadade nettomarknadsvärde å bestämmelseorten, eller den ort, der resan slutar: men hafva varorna endast skadats, utgöres skadeersättningen derför af skilnaden mellan nyssnämnda värde och varornas befintliga nettovärde i oskadadt skick, utrönt genom besigtning eller försäljning. -- Den fara, som gifvit upphof åt gemensamt haveri, anses upphöra i den hamn, der fartyg ock last slutligen åtskiljas, vare sig på bestämmelseorten eller ock i nödhamn, dit fartyget ingått för att repareras. Beloppet, som skall ersättas i gemensamt haveri, fördelas på och betalas af fartyg, last och frakt i förhållande till deras värde, näml. 1:o fartyget, efter dess uppskattade värde, när faran upphört; 2:o lasten, med värdet af allt det gods, som vid haveritillfället funnits ombord och icke förlorats före ankomsten till den hamn, der faran upphör, hvilket värde för oskadadt gods bestämmes efter det gångbara netto-marknadspriset, men för skadadt gods efter dess behållna netto-uppskattnings- eller försäljningsvärde; 3:o frakten, efter halfva beloppet af den frakt, som är förtjenad. Har ersättning för skada eller förlust i gemensamt haveri tillerkänts något af dessa tre föremål, skall detsamma till haveriet bidraga jämväl med denna ersättnings belopp, hvarmed i sådant fall föremålets till haveriet kontribuerande värde ökas. Svenska sjölagens bestämmelser om gemensamt haveri, hvilka här ofvan i hufvudsak återgifvits, afvika i vissa delar från de utländska lagstiftningarna i ämnet, hvilka ock sinsemellan förete många skiljaktigheter. Detta är fallet, bland annat, i fråga om kontributionsvärdena. Så t. ex. bidrager frakten i Frankrike, Belgien, Portugal, Italien, Ryssland och Finland, på samma sätt som i Sverige och Norge, med hälften af bruttofraktens belopp, men i Spanien med sitt hela belopp, minskadt med besättningens kost och hyror på resan, likaså i Holland, der likväl äfven fartygets utgifter på bestämmelseorten afdragas. I Danmark bidrager frakten med fyra femtedelar; i Tyskland och några af Amerikas Förenta stater med två tredjedelar, men i andra af sist nämnda stater med hälften. I Stor-Britannien sker, vid beräkning af fraktens kontributionsvärde, afdrag från bruttofrakten för hyror och ordinarie skeppsumgälder under resan jämte kostnader vid lastens aflemnande på bestämmelseorten; när fartyget reparerats i nödhamn, afdragas vidare de haveriutgifter, som enskildt drabbat frakten. I Stor-Britannien, Amerika, Holland och Danmark bidrager icke fartyget, såsom i Sverige, Norge, Finland och Ryssland, med sitt här ofvan nämnda uppskattningsvärde i skadadt skick, utan med sitt fulla värde efter afdrag af beloppet utaf enskild skada å fartyget genom sjöolyckor. Detta torde ock i praktiken vara fallet i Spanien, hvars lag likväl bestämmer fartygets kontributionsvärde till dess fulla värde vid framkomsten. Fartyget bidrager i Tyskland med sistnämnda värde, minskadt med det ännu befintliga värdet af reparationer, som företagits efter haveriets inträffande. I Frankrike, Portugal och Italien bidrager fartyget endast med sitt halfva värde och i Belgien efter sitt verkliga värde i befintligt skick vid ankomsten till bestämmelseorten eller vid ankomst till nödhamn, om reparation af skada der eger rum. Lastens bidragande värde är deremot icke väsentligen olika i de särskilda landen. -- På internationella möten i Glasgow (1860), York (1864) och Antwerpen (1877) uppställdes vissa regler, för att söka åstadkomma större likformighet i de olika landens bestämmelser om gemensamt haveri. De tolf s. k. York-Antwerpen-reglerna af 1877 innefatta icke någon synnerlig afvikelse från Sveriges sjölag, om man undantager, att sjökast af däckslast äfvensom frivillig strandning alldeles uteslutits från ersättning i gemensamt haveri, samt att kontributionsvärdena skulle utgöras af den bidragspligtiga egendomens verkliga värden vid resans slut med tillägg af ersättningen i gemensamt haveri för uppoffrad egendom, hvarvid likväl från rederiet tillkommande frakt och passagerareafgifter, så vidt de varit utsatta för fara, kommo att afdragas de hamnumgälder och hyror, hvilka icke behöft utgifvas, om fartyg och last hade gått totalt förlorade vid den tid, då åtgärden eller uppoffringen i gemensamt haveri egde rum, hvarjämte från egendomens värde skulle afräknas alla utgifter derå, hvilka uppstått först efter tillkomsten af den åtgärd, som berättigat till haverifördelningen. (Jfr Rapport af Axel Winge, 1879.) Enskildt haveri å fartyg, frakt eller gods utgöres af alla till gemensamt haveri icke hänförliga, genom olycksfall vållade skador och kostnader, såsom tillfällig skada och förlust genom eld, isgång, storm, ombordläggning, strandning, skeppsbrott, läcka o. s. v., kostnad i visst fall för omlastning och befordrande i annat fartyg af gods till bestämmelseorten m. m. Sådant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free