- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
867-868

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hébert, Jacques-René - Hébert, Edmond - Hébert, Antoine Auguste Ernest - Hébertister. Se Hébert, Jacques René - Hebra, Ferdinand - Hebrandendron, bot., ett annat namn för en del af det till nat. fam. Guttiferæ hörande slägtet Garcinia L. - Hebréer l. Ebréer (af Hebr. eber, "från andra sidan", nämligen af Eufrat) kallades den från Abraham härstammande judiska nationen vanligtvis af utländska folk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drottningen (Okt. 1793) uppträdde H. sjelf med den skändliga anklagelsen att hon stått i ett brottsligt förhållande till sin son. I förening med Robespierre och hans män gjorde hebertisterna det oerhördaste våld på den personliga säkerheten och eganderätten samt genomdrefvo afskaffandet af den kristna religionen och införandet af förnuftets dyrkan (1793). Men efter någon tid uppstod söndring mellan hebertisterna och Robespierre, hvilken ogillade de förres ateism och tygellösa förstörelselusta. Understödd af dantonisterna, genomdref Robespierre d. 4 Dec. 1793 en lag, som ställde kommunalrådet under välfärdsutskottets uppsigt, samt fängslade revolutionshärens anförare, hebertisten Ronsin. Hebertisternas fall syntes vara inne, då Collot d'Herbois lyckades vinna jakobinklubben och välfärdsutskottets majoritet för det angripna partiets sak. Då emellertid hebertisterna i Mars 1794 misslyckades i ett försök att genom uppror rycka till sig makten, öfvergaf Collot d'Herbois sina forna vänner, och dermed var deras öde afgjordt. H. jämte flere af sina anhängare fängslades, dömdes af revolutionstribunalet till döden och afrättades d. 24 Mars 1794. Hébert [ebär], Edmond, fransk geolog, f. 1812, var 1838--57 anställd vid "École normale" i Paris (sedan 1852 såsom "maitre de conférence") och utnämndes 1857 till professor i geologi vid Sorbonne i Paris. 1877 blef han medlem af Franska institutet. H. är författare till en stor mängd uppsatser af geologiskt och paleontologiskt innehåll och har företagit vidsträckta resor. Han besökte Danmark och Sverige 1865 och 1869 och har meddelat några geologiska resultat af dessa resor i Franska vetenskapsakademiens "Comptes rendus", "Bulletin de la Société géologique de France" och "Annales des sciences géologiques", hvilken senare tidskrifts utgifvare han är. Särskildt har H:s uppsats i denna tidskrift "Recherches sur l'âge des grès à combustibles d'Helsingborg et d'Höganäs" (1869) varit af stor vigt för bestämmandet af åldern af Skånes kolförande bildningar. B. L--n. Hébert [ebär], Antoine Auguste Ernest, fransk målare, född i Grenoble 1817, kom till Paris 1835 och studerade der juridik, under det han samtidigt arbetade först hos David d'Angers, sedan hos Paul Delaroche. År 1839 erhöll han romerska priset för sin Faraos bägare funnen i Benjamins säck och reste derefter till Rom, der han vistades i åtta år, och hemsände derifrån flere betydande arbeten. Återkommen till Paris, började han göra sig till godo sina studier i en följd af bilder, genomträngda af en viss melankolisk poesi, som verkade särdeles tilltalande. I synnerhet är detta fallet i hans berömda bild La malaria (1850, nu i Luxembourg), genom hvilken hans namn med ens blef allmänt kändt. Den elegiskt poetiska ton, som af naturen tillhörde hans lynne, passade der förträffligt tillsammans med ämnet, och deraf uppkom ett helt af oemotståndligt gripande verkan, uttalad ej endast i det lidande uttrycket hos figurerna, utan i hela den omgifvande naturen, i luften och Tibernfloden, hvilket allt på samma gång är med trogen naturiakttagelse återgifvet. Detta melankoliska drag har sedan som ett sjukligt tycke kommit igen i de flesta af H:s arbeten, ehuru man ej kan förneka den ädla uppfattningen, den korrekta teckningen och fina färgtonen i dem. Han har hufvudsakligen målat romerska och neapolitanska landtflickor i enkla situationer, ofta nog vid deras vanliga samlingsplats, brunnen, såsom i Flickorna från Alvito (1855), Qvinnorna från Cervara (1859; i Luxembourg), Rosa Nera vid källan m. fl. Märkligt är, att han framställt sina enstaka figurer i kroppsstorlek, oaktadt den enkla situationen, under det att sådana ämnen, i hvilka flere personer äro framställda, vanligen äro utförda i mindre skala, såsom "Malaria" och "Rosa Nera". Äfven på andra områden har H. försökt sig, ehuru med mindre framgång i religiösa bilder, t. ex. i Judaskyssen (1853, i Luxembourg) och i Mater dolorosa. Deremot har han vunnit stort bifall för sina porträtt, förnämligast af qvinnor och barn ur de högre samhällsklasserna, hvilka han förstår att gifva ett visst förnämt och fint, halft sjukligt behag. H:s förmåga ligger hufvudsakligen i kolorit och uttryck, under det han är fattig i uppfinning och gruppering samt ur stånd att skildra en verkligt manlig karakter likasom, ock ett mera mångfaldigt utveckladt dramatiskt lif. -- H. var från 1866 till 1873 direktör för franska akademien i Rom och valdes 1874 till medlem af L'institut de France. -- Hans bäste lärjunge är hans egen son, George H., f. 1847, som också i sin konst går i sin faders fotspår. C. R. N. Hébertister. Se Hébert, Jacques René. Hebra, Ferdinand, österrikisk läkare, f. 1816, blef 1841 medicine doktor i Wien och egnade sig derefter åt hudsjukdomarnas studium samt kallades 1842 till docent i detta ämne. Samtidigt anslogs åt honom en särskild afdelning af allmänna sjukhuset i Wien, och småningom strömmade från alla land lärjungar till honom. Han blef 1849 e. o. professor och några år senare ordinarie professor i hudsjukdomar. Kännedomen om dessa, äfvensom om de syfilitiska sjukdomarna och deras behandling, har genom honom gjort mycket stora framsteg. Grundande sitt system på den patologiska anatomien, omskapade han den före honom tämligen orediga läran om hudens sjukdomar; ledd af sin uppfattning af många af dessa såsom rent lokala störingar förändrade han i väsentlig grad deras behandling. Han nedlade resultaten af sin mångåriga erfarenhet i en mängd tidskriftsartiklar af högt värde samt i de stora verken Atlas der hautkrankheiten (1856--76), Akute exantheme und hautkrankheiten (jämte Kaposi, 1860--65; 2:dra uppl. 1872 ff.) och Allgemeine pathologie und symptomatologie der hautkrankheiten (1860). Död 1880. R. T-dt. Hebradendron, bot., ett annat namn för en del af det till nat. fam. Guttiferae hörande slägtet Garcinia L. O. T. S. Hebréer l. Ebréer (af Hebr. eber, "från andra sidan", nämligen af Eufrat) kallades den från Abraham härstammande judiska nationen vanligtvis af utländska folk, såsom af egypterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 10 02:10:39 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaf/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free