gaf han ny fart åt zoologiens och botanikens studium. De flesta af hans många lärda afhandlingar beröra specialfrågor inom dessa vetenskaper. Efter H. är växtslägtet Hellenia uppkalladt. R. T-dt. Heller, Joseph, tysk konsthistoriker, f. 1798, d. 1849, var egare af en betydande kopparstickssamling och utgaf bl. a. L. Cranachs leben und wirken (1821), Geschichte der holzschneidekunst (1822), Lexikon der vorzüglichsten kupferstecher (1823--36; 2:dra uppl. 1850), Das leben und die werke Albr, Dürers (1827--31) och Monogrammenlexikon (1831). Heller, Stephen, ungersk pianist och tonsättare, f. i Pest 1814, blef 1824 Anton Holms elev i pianospel och uppträdde första gången 1827. En stor konstresa genom Tyskland 1829 afbröts i Augsburg genom H:s insjuknande. Mottagen och vårdad i en konstälskande familj, kom han under sin sjukdom till mognad och klarhet öfver sig sjelf samt försökte sig med kompositioner, hvilka varmt lofordades af Rob. Schumann. 1838 bosatte han sig i Paris, der han umgicks med Chopin, Liszt, Berlioz m. fl. samt småningom vann stort anseende såsom konsertspelare och lärare, slutligen äfven -- ehuru med svårighet, enär han aldrig offrade åt modets nyck -- såsom kompositör. Hans bättre tonsättningar (mest karaktersstycken för piano: Im wald, Nuits blanches, Promenades d'un solitaire, Kinderscenen, Tarantellen, Études m. m.) utmärka sig för en utsökt poesi samt en sällsynt grace och elegans; de äro något beslägtade med Chopins, dock med fullt utpräglad originalitet. Paris' konservatorium erbjöd honom, ehuru förgäfves, en professorsplats och har bland sin undervisningsmateriel upptagit de flesta af hans kompositioner. A. L. Hellesjö, socken i Jämtlands län och Jämtlands läns norra fögderi, Ragunda tingslag. Areal 84,200 har. 1,690 innev. (1880). Annex till Ragunda, Hernösands stift, Jämtlands östra kontrakt. Hellesponten (Grek. Helles-pontos,"Helles haf"), det forna namnet på sundet vid Dardanellerna (se Dardanellerna). Det fick sitt namn efter Helle, som på flykten till AEa (Kolchis), enligt sagan, drunknade der (se Argonavterna, sp. 1026). Hellestad. 1. Socken i Elfsborgs län, med största delen, 457 innev. (1880), i Gäsene härad och en mindre del, 38 innev. (1880) i Kullings härad, tillsammans 3,217 har. 495 innev. (Rätteligen torde socknen i sin helhet vara att räkna till Gäsene härad.) Annex till Floby, Skara stift, Vilska kontrakt. -- 2. Socken i Malmöhus län, Torna härad. Arealen 2,574 har. 1,314 innev. (1880). H. bildar med Dalby och Bonderup ett prebendepastorat (till Lunds universitet) af 2:dra kl., Lunds stift, Torna kontrakt. -- 3. Socken i Östergötlands län. Se Hällestad. Hellgate [-gät], sund i Nord-Amerika. Se East river. Hellichius, Abraham. Se Gustafssköld. Helliesen, Henrik Laurentius, norskt statsråd, född i Bodö d. 20 Dec. 1824, blef student 1842, aflade juridisk ämbetsexamen 1847 samt blef 1853 byråchef och 1854 expeditionssekreterare i finansdepartementet. 1860 utnämndes han till amtman i Nedenäs och Råbyggelagets amt samt var 1862--63 staden Arendals representant i stortinget. Sedan 1863 är han medlem af statsrådet och har som sådan vanligen stått i spetsen för finansdepartementet. O. A. Ö. Hellin, stad i spanska prov. Albacete (Murcia), vid Mundo och foten af Sierra de Segura. 13,655 innev. (1877). I närheten finnas rika svafvelgrufvor och svafvelkällor. Hellingstek, sjöv. Se Stek. Hellmesberger, Georg, tysk musiker, f. 1800, d. 1873 i Wien, der han 1829 blef dirigent vid hofoperan och 1833 professor vid konservatoriet. Han var lärare åt Ernst, Miska, Hauser, Joachim, Auer m. fl. och komponerade violinkonserter, stråkqvartetter m. m. -- Hans son Joseph H., f. 1829, blef 1851 artistisk direktor för "Gesellschaft der musikfreunde", s. å. professor i violinspelning vid konservatoriet, 1860 konsertmästare vid hofoperan och 1877 hofkapellmästare. Han har i synnerhet gjort sig förtjent genom de sedan 1849 af honom föranstaltade qvartettsoaréerna, hvilka sedan 1875 äfven räkna såsom medlem hans son, Joseph, f. 1855, professor i violinspelning och soloviolinist 1878. A. L. Hellqvist, Carl Gustaf, historiemålare, föddes på Kungsör 1851 och kom vid tolf års ålder till Stockholm, der han studerade under Ahlgrenssons ledning, tills han 1867 erhöll tillträde till konstakademien. Den första af hans taflor, som tilldrog sig uppmärksamhet, var Ebba Brahe vid fönsterrutan (1871). I Malmströms stil utförde han sitt nästa större arbete: Åsa-Tor sårar oförvarandes sin son Svade (1873; ämnet ur "Asarne" af Ling). Tillika började H. teckna illustrationer, af hvilka han lemnat en mängd för kalendern "Svea" (från 1871), "Ny ill. tidning", "Förr och Nu" o. s v., hvarjämte han utfört en följd teckningar till Wallins "Dödens ängel". Med sin tafla Gustaf Vasa anklagar Peder Sunnanväder inför domkapitlet i Vesterås (1875) vann han den kungl. medaljen och dermed rättighet till resepension. S. å. begaf han sig till Paris, der han uppehöll sig ett år och bl. a. utförde taflan Ludvig XI i sin lustgård (1876, nu i Göteborgs museum). I Mars 1878 erhöll H. resepension, hvilken, till förhöjdt belopp, 1881 förlängdes på två år. Sedan dess är han bosatt i München, i hvars skolas anda hans senare taflor varit målade. Bland dessa må nämnas Peder Sunnanväders och mäster Knuts sfymfliga intåg i Stockholm 1526 (1879, nu i enskild ego i Amerika) samt Sten Sture d. y:s död (1880). Under 1881 utförde han en större komposition, Valdemar Atterdag brandskattar Visby, som vid den internationella konstutställningen i Wien 1882 väckte stor uppmärksamhet och belönades med guldmedalj. Sedan 1880 är han agré af Akademien för de fria konsterna i Stockholm. -rn. Hellstenius, Johan August Konstantin, historiker och statistiker, född i Göteborg d. 4 Mars 1834, blef student i Upsala 1850 och filos. doktor 1860, antogs s. å. till e. o. amanuens vid