belägna vid Senatstorget --, Allmänna sjukhuset, Kejserliga palatset, Generalguvernörshuset, Astronomiska observatorium, kasernerna för finska (gardes-)bataljonen och sjöekipaget. Äfven till nya lutherska kyrkan, Nikolaikyrkan, är projektet uppgjordt af Engel, men sedermera betydligt ändradt och frångånget till skada för verket, så att templet, sådant detsamma efter E:s död tedde sig fulländadt, 1852, lemnar blott en förvirrad föreställning om den ursprungliga idén, der det nu reser sig på en 18 m. öfver hafvet belägen terrass, hvartill en kolossal granittrappa leder upp från Senatstorget. Kyrkan är byggd i korstbrm och renaissancestil, hvilken för öfrigt hos Engel är den förherskande. Af anmärkningsvärdare allmänna byggnader från senare tid nämnas Riddarhuset, i veneziansk stil (af Th. Chiewitz), Nya teatern (Chiewitz & Bénoit), nya ryska katedralen på Skatudden, Studenthuset (H. Dalström), Polytekniska institutets hus (F. A. Sjöström), Bankhuset (Bohnstedt) och Folkbibliotekshuset (Th. Höijer). Under uppförande äro ansenliga kaserner för Nylands värnpligtiga bataljon. -- Hamnarna äro ypperliga. Fartyg af 5 m. djupgående kunna lägga till vid såväl södra hamnens kajer som bryggan vid lastageplatsen, Sörnäs, i norra hamnen, och den väl skyddade redden erbjuder utrymme för hela flottor. Också täflar H. med landets städer om första rummet i afseende å sjöfart och handel. Dess egen handelsflotta är dock ej af betydenhet. Den har efter flere vexlingar åter nedgått till ungefär samma punkt som år 1805 och bestod 1881 af 40 fartyg om 4,298 tons, deraf 24 ångare om 1,533 tons och 730 hästkrafter. 1881 inklarerades 678 fartyg om 150,202 tons (deraf finska 475 om 102,013 tons) och utklarerades 690 fartyg om 150,129 tons (deraf finska 490 om 100,714 tons). -- Tolag utgår till staden med 3 proc. af tullsatsen. -- Värdet af införseln steg 1881 till 26,7 och af utförseln till 5,66 mill. kr. De förnämsta exportartiklar voro trävirke (2,4 mill. kr.), tapeter (1 mill), porsliner och fajanser samt väfnader. Af varuutbytet förmedlade jernvägarna en fjerdedel, räknadt efter värdet. -- 1881 funnos i staden 410 handlande. Industri. H. är visserligen icke en industristad af rang, men der finnes dock koncentrerad en mera omfattande industri än på någon annan punkt i landet, hvarjämte bör tilläggas, att många af de mest betydande industriella verk i landsorten (t. ex. Tammerfors och Tervakoski pappersbruk, Tammerfors linne- och Forssa bomullsspinneri m. fl.) till hufvudsaklig del drifvas med hufvudstadskapital och hafva sin styrelse i H. Af de ansenligaste sådana verk i H. må nämnas: Osberg & Bades, J. D. Stenberg & söners, Skeppsdockans och Gasverkets mekaniska verkstäder (sammanlagda tillverkningsvärdet för de tre förstnämnda uppgafs 1881 till omkr. 2 1/2 mill. kr.), Tölö sockerbruk (t. v. öfver 2 mill. kr.), Ricks' tapetfabrik (t. v. 1 mill. kr.), Arabia porslinsfabrik (400,000 kr.), H. Borgström & Co:s samt Tollander & Klärichs tobaksfabriker, W. Andstens kakel- och fajansfabrik. -- Bland kreditanstalter märkas Finlands bank, Föreningsbanken, Nordiska aktiebanken för handel och industri (filial; hufvudkontoret i Viborg), Vasa aktiebanks filialkontor äfvensom Finlands hypoteksförening. En pantlåneinrättning har 1882 stiftats af ett för ändamålet bildadt aktiebolag. Försäkringsväsendet representeras af agenturer för en mängd utländska försäkringsbolag, hvarjämte följande inhemska hafva sin styrelse i H.: Städernas brandstodsbolag (af 1832) för fastigheter, Allmänna brandstodsbolaget för landet (1856) för fast och lös egendom, lifförsäkringsbolaget Kaleva (1874) och brandförsäkringsaktiebolaget Fennia (1882). Af undervisningsanstalter är främst att märka universitetet (se Helsingfors universitet). Vidare finnas här följande af staten bekostade läroverk: Polytekniska institutet (med 93 studerande, fördelade på 5 fackafdelningar); Normallyceum (afsedt tillika för utbildande af lärare); Reallyceum; Realskola, med 4 klasser; Fruntimmersskola, förenad med en privat pedagogi-klass, alla dessa med svenskt undervisningsspråk och sammanlagdt 836 elever (1881); samt privata läroverk: svenskt lyceum (218 elever); finskt lyceum (228 elever); finsk fruntimmersskola (164); tysk fruntimmersskola (185); särskilda större svenska fruntimmersskolor (tills. 349 elever) och förberedande goss-skolor (105), hvartill ännu komma åtskilliga småskolor för mindre barn. På hösten 1882 öppnades ett nytt privat svenskt lyceum, der språkundervisningen grundas på moderna språk, med framskjutande af latinet till ett högre stadium. -- Folkskoleverket underhålles af kommunen med bidrag af staten. Det omfattar: 4 högre folkskolor, fördelade på 32 afdelningar (20 svenska, 12 finska), hvar och en under sin skilda lärare eller lärarinna; 18 lägre folkskolor (12 svenska, 6 finska), gemensamma för båda könen, samt 3 förberedande folkskolor för försummade äldre barn. I samtliga dessa skolor undervisades (1882) 1,029 flickor och 993 gossar, eller tills. 2,022 barn, deraf 1,309 på svenska och 713 på finska språket. Totala årskostnaden för skolorna, som delvis inrymmas i egna lokaler, uppgick till inemot 80,000 kr. Dessutom finnas ännu 3 dels med donationer, dels på enskild bekostnad underhållna barnskolor. -- För sjukvården finnes främst Allmänna sjukhuset (med, enligt stat, 350 sängar och fördeladt på 6 afdelningar med hvar sin föreståndare, en universitetsprofessor, och assistentläkare samt amanuenser). Till senaste tid hafva alla afdelningar varit sammanförda i två hus, men numera äro patologisk-anatomiska och barnbörds-afdelningarna öfverflyttade till hvar sitt enkom inredda hus, och en särskild kirurgisk klinik torde jämväl komma att i närmaste framtid uppföras. -- I öfrigt finnes ett af staden underhållet sjukhus ("Feberlasarettet"), med 32 sängar, samt, uppburna af enskild välgörenhet, en diakoniss-anstalt och ett "Hem för obotligt sjuke". -- Lappviks dårvårdsanstalt invid staden har plats för 120 patienter. -- Staden aflönar 1 stads- samt 2 distrikts- eller fattigläkare. -- De kommunala räkenskaperna för 1880 upptaga inkomster 2,621,700 kr. och utgifter 2,236,300 kr. Af kommunens